Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin ställer filosofiska frågor dels om sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels om olika specialvetenskaper. När det gäller sådana begrepp som är gemensamma för de olika vetenskaperna gränsar vetenskapsteorin till mer generella filosofiska områden, framför allt epistemologi och metafysik. Vetenskapsteorin ställer t ex epistemologiska frågor om den vetenskapliga kunskapens natur.

Är vetenskapen en rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap om världen?
I vilken grad är vetenskapen påverkad av olika ideologier eller kulturer?

Man ställer även mera metafysiska frågor:

Vad är en naturlag?
Är världen deterministisk?

Ett annat central vetenskapsteoretiskt område handlar om vad som kännetecknar en vetenskaplig förklaring.

Till vetenskapsteorin brukar man även räkna de filosofiska problem hos de olika specialvetenskaperna. Det finns till exempel biologins filosofi och fysikens filosofi. Ett stort område inom vetenskapsteorin berör samhällsvetenskapens och humaniorans vetenskapsteori. Bör dessa vetenskaper efterlikna naturvetenskapen, eller finns det en speciell metod för dessa? Skiljer sig kunskap om människors verksamhet från kunskaper om naturfenomen? Ett mycket omdiskuterat område behandlar de sociala institutionerna natur och kretsar kring begreppen sociala fakta och sociala konstruktioner.

Några av de mest inflytelserika vetenskapsteoretikerna de senaste decennierna har varit Karl Popper, Paul Feyerabend, Thomas Samuel Kuhn och Imre Lakatos.

Vetenskapsteorins historia

Vetenskapsteorins historia börjar med försokraterna som var det första som första som ställde frågor om världen utan att ge religiösa och vidskepliga svar på frågorna. Genom att ta fram teorier om världen och dess samband som inte blandade in övernaturliga förklaringar och sedan utsätta dem för kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetsättet och man kan på god grund säga att det var då vetenskapen, som vi känner den, startade även om man tidigare sysslat med problem i fysik och matematik. I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett altare eller dela upp en vinst, så var nu beviset för formeln viktigt. Att filosofin börjar med Thales som menade att allt bestod av vatten kan ha avskräkt en och annan student, men den metod som användes, att ta fram en djärv hypotes och utsätta den för skarp kritik så ett en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi.

Det deduktiva vetenskapsidealet har sin början i Euklides Elementa där han beskriver hur man ur ett fåtal antaganden som är uppenbara för var och en kan härleda mängder av satser i geometrin som var och en kan härledas tillbaka till grunden. Euklides geometri kom att bli av en stor intellektuell upplevelse om sann och ren vetenskap för många unga intellektuella som genom århundraden försökt att förverkliga deduktiva system på andra områden än geometrin. Ett exempel på politikens område är Thomas Hobbes Leviathan.

Francis Bacon var kanske den första mer renodlade vetenskapsteoretikern. I hans viktigaste vetenskapsteoretiska verk ger Bacon många argument för att gå metodisk till väga i vetenskaplig verksamhet. Den metod han själv förespråkar är Induktion (filosofi). Bacons induktion är mer komplicerad och nyanserad än sitt rykte, men det är inte helt oförskyllt som Popper använt honom som modell för "Den naive induktivisten". Novum Organum, samt den mer skönlitterära Nya Atlantis, innehåller många beskrivningar av de tekniska och samhälleliga landvinningar som kan nås om man ägnar tid och kraft åt vetenskapen och använder sig av metod. Bacons egen metod, induktionen, har fått dåligt rykte och används inte i den form han beskrev, däremot har vetenskaplig metod kommit att genomsyra vetenskapligt arbete, de flesta universitetsutbildningar har en eller flera kurer i vetenskaplig metod, och vetenskapen har också bidragit till en teknisk utvecklig som givit sjukvård och andra tekniker som vi skuller har svårt att klara oss utan. Bacons stora dröm om en metod som är så utförlig att den kräver varken intelligens eller kreativitet hos utövaren har dock inte uppstått, inte heller gick det att ta fram all nödvändig vetenskap på några år som han trodde att det skulle gå.

Den brittiska Empirismen förebådades av Francis Bacon men grundlades av John Locke som menade att all kunskap kom från sinneserfarenheter, utecklades av George Berkeley som argumenterade för att endast sinnesimpressioner existerar Idealism och fullbodrades av David Hume som fullt ut drog de logiska konsekvenserna av empirismens premisser. En av dessa konsekvenser utmynnar i Humes kritik av orsak-verkanrelationen som leder till en stark kritik av Induktion (filosofi) som en del av den vetenskaplig metoden. I och med att det inte finns något direkt logist samband mellan orsak och verkan och genom att det inte finns någon sinnesefarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. Att vi förväntar oss att solen går upp i morgon grundar vi egentligen inte på annat än att den gick upp igår och att vi är vana med att den går upp varje morgon. I nittonhundratalets vetenskapsteori lever den empiristiska ansatsen vidare, om än förenad med en realism, och kritiken av induktion som metod har ännu inte fått något fullt godtagbart svar. Att induktionsproblemen inte fått någon lösning är en av vetenskapsteorins stora skandaler.

Nittonhundratalets vetenskapsteori kan sägas ha sin början redan i slutet av artonhundratalet med Gottlob Frege. Frege behövde att exaktare språk än tyska för att kunna arbeta med komplicerade matematiska bevis, för att lösa detta skapade han den moderna symboliska logiken. I nittondhundratelets början kom man till insikt om hur logikens verktyg kunde revolutionera filosofin, det banbrytande exemplet var Bertrand Russell med uppsatsen "On Denoting". I Österrike förenas Positivism och logik till Logisk positivism, där influenser kommer från den bittiska empirismen och Freges symboliska logik som utvecklats och förmedlats av Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein. De mest berömda logiska positivisterna kan sägas vara Wienkretsen där idag Rudolf Carnap framstår som mest intressant. Wienkretsen är kanske mest berömd för sitt stora motstånd mot all metafysik och de menade att en utsaga om världen som inte kan verifieras är meningslös. Den logiska positivismen kom mot mitten av nittonhundratalet att utstå mer och mer kritik och anses i detaljer vara utspelad även om dess anda lever kvar på många håll.

Karl Poppers kritik av den Logisk positivismen bygger på att observationssatser är teoriberoende och Popper förnyar David Humes kritik av induktion som vetenskaplig metod. Han presenterar en alternativ vetenskapsteori, som han kallar för kritisk rationalism, men som också benämns Falsifikationism. För Popper kan en utsaga om verkligheten godkännes som vetenskaplig om den är möjlig att falsifiera, dvs. om man kan tänka ut en experiment vars resultat skulle kunna visa att utsagen var falsk. Man förutsätter att alla utsagor utsättes för kritik, dvs. falsiferingsförsök, i syfte att eliminera falska utsagor om världen från vetenskapen. Falsifierbarheten hos en utsaga om världen är också det kritirium som Popper använder för att avgränsa vetenskap från ovetenskap (psuedovetenskap).

Thomas Samuel Kuhn för i sin The Structure of Scientific Revolutions in sociala aspekter i vetenskapsteorin. Den Logisk positivismen utgick från att vetenskapen kunde logiskt byggas från observationer oberoende av vetenskapens sociala liv. Kuhn menar att sociala aspekter ofta påverkar valet mellan olika vetenskapliga hypoteser och visar med historiska exempel att så ofta varit fallet. Ofta har t.ex. nya banbrytande teorier tagits fram av unga forskare som motarbetats av äldre vetenskapsmän som inte ändrar sig oberoende av bevis. Detta beskriver Kuhn på samma gång som han presenterar sin teori för Paradigmskifte, som bygger på ett typfall på hur vetenskap ska bedrivas, där Normalvetenskap enligt rådande teorier avbrytas och går in i ett revoultionärt skede när alltför många Anomalier uppträder. Vetenskapen sägs då ha övergått i ett nytt Paradigm. Kuhns teori för Paradigmskifte var en period mycket populär, men det idag verkligt bestående bidraget är att han for in studiet av det sociala i vetenskapsteorin samt att han avände exempel och argument från Vetenskapshistoria.

Efter Thomas Samuel Kuhn är vetenskapsteorin inte längre lika homogen. En huvudfåra förvaltar arvet från den Logisk positivismen, utan dess nackdelar (protokollsatser, verifikationsteori) men med dess fördelar (empirism, logisk nogrannhet), kombinerat med den Hypotetisk-deduktiv metoden. Poppers idéer lever och utvecklas, Alan Musgrave och David Miller är de två intressantaste nutida popperianerna. Historiska argument är vanliga och i många länder är det vanligt med avdelningar för vetenskapsteori och vetenskapshistoria skilda från avdelningarna för filosofi. Studier av de sociala aspekterna av vetenskap och forskning lever och frodas, de kommer kanske att säras från vetenskapsteorin i ett nytt ämne som kan heta "forskning om forskning" eller "Science and Technology Studies". Feministikt grundad vetenskapsteori är också ett viktigt utskott på vetenskapsteorins träd. Den kanske viktigaste trenden inom vetenskapsteorin är ett ökat fokus på specialvetenskapernas filosofi, t.ex. biologins filosofi, matematikens filosofi eller kvantmekanikens filosofiska problem.

Inriktningar och frågekomplex

Vetenskaplig metod

Se huvudartikel: Vetenskaplig metod

Frågor om vetenskaplig metod har diskuterats ända sedan antiken, men tog verklig fart i och med den vetenskaplig revolutionen. Sedan Francis Bacon har en empiristisk grundsyn varit populär, man har samlat och bearbetat fakta istället för att i sin fåtölj sitta och tänka ut hur världen fungerar och hänger ihop, den senare verksamheten brukar vara inspirerad av den filosofiska riktning som kallas rationalism.

Senare har filosofer och vetenskapsmän blivit allt mer övertygade om att endast faktainsamlande och analys av insamlade fakta inte är den bästa metoden, istället menar man ofta att man på sin kammare tar fram en hypotes, som man senare genom experiment prövar mot verkligheten. Ofta kallar men en sådan metod för Hypotetisk-deduktiv metod.

Grundad teori och hermeneutik har undeer 1900-talet vuxit fram som viktiga metoder i vetenskap. Vägen mot accepterad teoribildning går ofta via protovetenskap eller marginalvetenskap.

I metodteori, särskilt inom socialvetenskaperna, skiljer man ofta mellan kvantiativ metodteori och kvalitativ metodteori. Den förstnämda innehåller ofta insamling av en mängd fakta och sedan analys med statistiska metoder, medan den senare ofta innebär t.ex. djupintervjuer eller deltagande observation. I kvalitativ metodteori är vanliga undersökningsmetoder etnografi, fenomenologi, symbolisk interaktionism och etnometodologi.

Förment vetenskaplig frågeställning utan vetenskaplig metod kallas kvasi- eller pseudovetenskap.

Specialvetenskapernas filosofi

Specialvetenskapernas filosofi är de filosofiska frågor som framkommer i samband med specialvetenskaperna, filosofiska frågor inom matematiken t.ex. brukar kallas matematikfilosofi.

Under medeltiden var frågor om religion och om hur man skulle förstå auktoriteter något av av det mest centrala för den tidens forskare på universiteten. Filosofin kom därför att handla mycket om Gudsbevis och argumentation, frågorna om hur man kan bevisa Guds existens och hur man kan dra slutsatser av vad kyrkofäderna och antikens filosofer skrivet. Filosofin har alltså genom tiderna funnits till hands och bearbetat de frågor som varit centrala för samtidens intellektuella diskussion. Från den vetenskapliga revolutionen och ända in på 1900-talet har fysik, fysikens filsofi, och matematik, matematikfilosofi, varit de specialvetenskaper som vetenskapsteorin flitigast diskuterat. Under de senaste åren har bland annat biologi och socialvetenskaper blivit allt mer intressant och på samma sätt har vetenskapsteorins fångat upp frågeställningar i dessa områden. Man kan säga om man tidigare ställde många frågor och rum, tid, logicism och matematisk intuitionism så samsas idag de frågeställngarna med frågor om medvetande och hjärna, social konstruktion och evolution.

Sociologiska och antropologiska studier av vetenskap

De sociologiska och antropologiska studierna av vetenskap kan sägas ta sin början med Thomas Samuel Kuhn i och med hans berömda bok "The Structure of Scientific Revolutions". Den Logisk positivismen utgick från att vetenskapen kunde logiskt byggas från observationer oberoende av vetenskapens sociala liv. Kuhn menar att sociala aspekter ofta påverkar valet mellan olika vetenskapliga hypoteser och visar med historiska exempel att så ofta varit fallet. Ofta har t.ex. nya banbrytande teorier tagits fram av unga forskare som motarbetats av äldre vetenskapsmän som inte ändrar sig oberoende av bevis. Kuhn utarbetar en teori för paradigmskifte och mycket annant intressant. Det bestående är dock att han öppnade upp för att sociala orsaker har påverkan på utvecklingen av och valet av vetenskapliga teorier.

Man kan dela upp synen på det socialas inverkan på vetenskapen i tre huvudgrupper:

1. Den klassiska synen, representerad t.ex. av logisk positivism, ser valet mellan vetenskapliga teorier som något som sker på rationell grund, där logik och förnuft är det som avgör valet. Francis Bacon trodde i begynnelsen av den vetenskapliga revolutionen att det gick att skapa en totalt logisk vetenskaplig maskin , som gjorde att om man bara slaviskt följde metoden skulle vetenskapen växa. Senare vetenkskapsteoretiker gjort skillnand mellan framtagandet av en teori och intagandet av teorin till vetenskapen. Kreativitet och olika sociala orsaker kan samverka för att ta fram en teori, men för att tillhöra vetenskapen och i valet mellan teorioer som ska tillhöra vetenskapen sker detta endast på, inomvetenskapliga, logiska och rationella grunder.

2. Vetenskapssociologins svaga program menar att både socila och inomvetenskapliga orsaker avgör valet mellan teorier. Man inser att en och annan god teori förkastats på grund av den inte varit i överstämmelse med det omgivande samhällets världsbild, eller helt enkelt på grund av att dess företrädare är unga, kvinnor, eller helt enkelt inte är med i rätt umgängeskrets. Men, man menar också att fakta och logik också har spelat en viktig roll och att många av de teorier som finns i vetenskapen finns där på grund av de översntämmer bättre med verkligheten än de flesta andra konurerande teorier.

3. Vetenskapssociolgoins starka program hävdar att endast sociala orsaker avgör valet mellan teorier och att endast studer av sociala aspekter av vetenskapssamhället kan ge svar på varför vår vetenskap innehåller de teorier den gör.

Epistemologiska och ontologiska frågor

Vetenskapsteorin ställer ofta klassiska teoretisk filosofiiska frågor, men med särskilt fokus på vetenskap.

Frågor om induktion (filosofi) är ännu levande, detta trots att Karl Popper ansåg sig ha löst problemt.

Vad är en naturlag?

Beskriver vetenskapsteorier verkligheten, eller är de endast smidiga verktyg för att göra förutsägelser? Se instrumentalism och pragmatism

Vad är en Vetenskaplig förklaring?

Har vetenskapen företräde som metod att nå kunskap före andra metoder att nå kunskap?

Logik och språklig analys

I början av 1900-talet, då logisk positivism var den största riktningen inom vetenskapsteorin, var det vanligt att anse att filosifn skulle vara vetenskaplig och huvudsakligen ägna sig att utveckla logiken och analysera begrepp för att säkerställa att vetenskapen hade ett exakt användbart språk.

Vetenskapsteorin har idag vidare uppgifter.

Historiskt inriktad vetenskapsteori

Vetenskapshistoria är på Svenska universitet ett delområde av idéhistoria, även om ämnet internationellt allt oftare åter återfinns på gemensamma institutioner för vetenskapsteori och vetenskapshistoria.

Vetenskapens historia är för vetenskapsteorin intressant på många sätt. Man kan ta den till hjälp för att:

1. Pröva teorier för vetenskap mot hur vetenskapen historiskt har utvecklats. Frågan om Karl Poppers kritiska rationalism är förenlig med med historeien är t.ex. en levande fråga inom dagens vetenskapsteori.

2. Genom studier av historien ta fram ny teori om hur vetenskapen växer och hur val mellan teorier sker. Så använde Thomas Samuel Kuhn sina kunskaper i vetenskapens historia för att ta fram sin teori för paradigmskifte.

3. Hitta argument för en vetenskapsteoretisk ståndpunkt. Paul Feyerabend använde många argument från historien för att försvara sin idé om vetenskapsteoretisk anarki och för att argumentera mot vetenskaplig metod.

Se även