Pliktetik etisk lära vars mest kända förspråkare var Immanuel Kant. Kant ställer upp två slags imperativ: det kategoriska imperativet och det hypotetiska imperativet. Det hypotetiska imperativet är av formen "Om du vill det och det så bör du göra så och så". Det kategoriska imperativet är istället tvingande. Kant formulerade det kategoriska imperativet på flera sätt. Handla bara enligt en maxim som är sådan att du samtidgt kan vilja att den skulle bli allmän lag och Handla alltid så att du behandlar mänskligheten, oavsett om den framtäder i form av dig själv eller i form av någon annan, som ett ändamål i sig, aldrig uteslutande som ett medel är två exempel. Det första exemplet ligger nära regelutilitarismen.
Större problem får den kantianska pliketiken, enligt vilken det alltid är fel att döda osyldiga, med dödshjälp. Varför kan inte aktiv och uppsåtlig dödshjälp till dödligt sjuka patienter som lider upphöjas till lag? Pliktetikern skulle säga att konsekvenserna inte spelar någon roll. Det är ointressant om patientens lidande upphör. Det viktiga är att inte uppsåtligt döda en oskyldig. Liknande problem uppstår vid frågan om abort och döda en för att rädda många.
Kant ställde sig positiv till dödsstraffet. Dödar man en oskyldig förverkar man rätten till sitt eget liv. Och avrättas inte mördaren så gör sig hela samhället till delaktigt i mordet. Här dyker frågor om den fria viljan upp. Hur fria har vi varit att välja våra liv? Arvet och miljön ligger onekligen bortom vår makt att välja. En pliktetiker får naturligtvis inte heller i det här fallet tala om konsekvenserna av dödsstraffet (eventuell avskräckning).
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the
"Pliktetik".
Home Page • arts • business • computers • games • health • hospitals • home • kids & teens • news • physicians • recreation• reference • regional • science • shopping • society • sports • world