Minerals.jpg
Mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. När ett mineral anses vara brytbart ur en ekonomisk synvinkel brukar det kallas det för malm.
Omkring 4 000 mineral har upptäckts varav omkring 30 är vanligt förekommande på jorden och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är fältspat, kvarts och glimmer, vilka innehåller grundämnena syre och kisel.
Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom färg, densitet eller hårdhet. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket.
Mineralgrupper
Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i
anjongrupper och efter förekomst i jordskorpan. Listan följer
Danas klassifikationssystem.
Silikater
Feldspar%28Amazonite%29USGOV.jpg |
Silikater är den största mineralgruppen och de flesta bergarter består till 95 procent av silikater. De omkring 500 mineralen i gruppen består vanligen av en
katjon, som
aluminium,
magnesium,
järn och
kalcium, som förenar sig med
kisel och
syre (SiO
4). Några av de viktigaste bergartsbildande silikaten är
fältspat,
kvarts,
olivin,
pyroxen,
hornblände (
amfibol),
granat och
glimmer.
Karbonater
Karbonater är en grupp om omkring 200 mineral som innehåller
anjonen (CO
3)
2-. Några viktiga mineral i gruppen är
kalkspat (
kalcit),
aragonit (båda
kalciumkarbonat, CaCO
3),
dolomit (
magnesiumkarbonat, MgCO
3) eller kalciumkarbonat) och
järnspat (
järnkarbonat eller
siderit, FeCO
3). Karbonater bildas vanligen i marina miljöer då skal och skelett från havsdjur avlagras på havsbotten. Karbonater förekommer även i miljöer med lämningar av
evaporiter och i
karstlandskap där lösning och återavsättning av karbonater leder till uppkomst av
grottor,
stalaktiter och
stalagmiter. Även
nitrat och
borat ingår i karbonatgruppen.
Sulfater
Sulfater innehåller alltid
sulfatanjonen SO
42-. De bildas vanligen i grunda hav där starkt
salint vatten långsamt avdunstar och både sulfater och halider bildas. Sulfater förekommer även i
hydrotermala gångar i form av
gångmineral vid malmfyndigheter och som sekundära
oxidationsprodukter av ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater är
anhydrit (
kalciumsulfat, CaSO
4),
celestit (
strontiumsulfat, SrSO
4),
barit (
bariumsulfat, BaSO
4) och
gips (dihydrat
kalciumsulfat, CaSO
4·2H
2O). I sulfatgruppen ingår även mineral som
kromat,
molybdat,
selenat.
sulfit,
tellurat och
wolframat (
tungsten).
Halider
Halider är en mineralgrupp som bildar neutrala
salter. Gruppen inkluderar
fluorit (
kalciumfluorid, CaF
2),
halit (
natriumklorid, NaCl),
sylvin (
kaliumklorid, KCl) och
salmiak (
ammoniumklorid, NH
4Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som
playasjöar och utloppslösa hav som
Döda havet och
Stora saltsjön,
Utah. I halidgruppen ingår
fluorid,
klorid och
jodid.
Oxider
Oxider har mycket stor betydelse inom
gruvindustrin eftersom de bildar många av de
malmfyndigheter från vilka människan utvinner
metaller. Oxider förekommer vanligen som fällningar nära jordytan, som oxidationsprodukter av andra mineral i ytnära
vittringzoner och som assecoriskt mineral i
magmatiska bergarter i jordens
skorpa och
mantel. Vanliga oxider inkluderar
hematit (
järnoxid, Fe
2O
3),
magnetit (järnoxid, Fe
2O
4),
kromit (
järn-/
magnesiumkromoxid, (Fe,Mg)Cr
2O
4),
spinell (
magnesiumaluminiumoxid, MgAl
2O
4, vanligt förekommande i manteln),
rutil (
titandioxid, TiO
2) och
is (
diväteoxid, H
2O). Oxidgruppen inkluderar även
hydroxider.
Sulfider
Sulfider har ofta stor ekonomisk betydelse och omfattar omkring 600 mineral. Vanliga sulfider är
pyrit (
svavelkis,
järnsulfid, FeS
2),
kopparkis (
chalkopyrit,
kopparjärnsulfid, CuFeS
2),
pentlandit (
järnnickelsulfid, (Fe,Ni)
9S
8) och
blyglans (
blysulfid, PbS). Sulfidgruppen inkluderar även
selenider,
tellurider,
antimonider,
bismuthider och
svavelsalter.
Fosfater
Fosfater inkluderar alla mineral med en
tetraeder-komponent med formeln AO
4 där A kan stå för
fosfor,
antimon,
arsenik eller
vanadin. Den allra vanligaste fosfaten är
apatit; biologisk apatit finns i djurs
ben och
tänder men apatit förekommer asseccoriskt i de flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar
arsenater,
vanadater och
antimonater.
Grundämnen
De
rena grundämnena inkluderar
metalliska ämnen som
guld,
silver och
koppar samt
halvmetaller och
icke-metaller som
antimon,
bismut,
grafit och
svavel. Denna grupp inkluderar även naturliga
legeringar som
elektron,
fosfider,
silicider,
nitrider och
karbider.
Se även
Externa länkar
Mineraler | Geologi | Mineralogi
معدن | Минерал | Minerali | Mineral | Minerál | Mwyn | Mineral | Mineral | Mineral | Mineralo | Mineral | Mineraal | کانی (معدن) | Mineraali | Minéral | Mineral | מינרל | Ásvány | Mineral | Steind | Minerale | 鉱物 | 광물 | Mineralas | Минерал | Mineraal | Mineral | Mineral | Minerał | Mineral | Минерал | Minirali | Minerali | Mineral | Nerast | Mineral | Минерал | Mineral | แร่ | Mineral | 礦物