Midsommar

Midsommardans av Anders Zorn 1897.jpg" (1897), målning av Anders Zorn]]

Midsommar firas sedan urminnes tider. Ursprungligen var midsommarsolståndet på Norra halvklotet den första dagen på årets andra kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet midvintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna, (Mårtensgås osv).

Den ickekristna traditionen att fira midsommar är framförallt centrerad till Lettland, Sverige, Estland och Finland, men liknade traditioner finner man även i delar av norra Europa och Storbritannien.

Midsommar firas traditionellt med att man reser en så kallad midsommarstång, en lövad och blomprydd stång eller påle med en kransförsedd tvärslå. Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången är ursprungligen en fallossymbol för fruktsamheten, och kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300-talet eller 1400-talet. Den kallas även majstång, vilket kommer av det åldriga ordet 'maja' som betyder löva.

Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och sedan fylla på med blad och blommor.

Midsommarafton infaller i Sverige sedan 1953 alltid på den fredag som ingår i perioden 19-25 juni. Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen m.fl. lagar jämställs den, liksom julafton, nyårsafton och påskafton, med allmän helgdag.

Midsommardagen är allmän flaggdag i Sverige.

Historik

Sett ur astronomisk synvinkel är en närliggande dag till dagens midsommar det dygn som har den längsta dagen (sommarsolståndet). På de nordligaste breddgraderna, d.v.s. norr om norra polcirkeln, går solen inte ens ner under horisonten och det är ljust dygnet runt.

I det förkristna Skandinavien var midsommartiden förknippad med offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första majfirandet i andra västeuropeiska länder. Den kristna kyrkan tog över tidpunkten för denna midsommarfest och knöt den till Den Helige Johannes Döparens dag den 24 juni(Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader innan jul). På flera språk kallas helgen för Johannesdagen, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I det svenska kyrkoåret har tidigare Midsommardagen och Johannes Döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter Midsommardagen. Detta innebar att Midsommardagen fick temat "Skapelsen" i den nya Evangelieboken.

Knutet till midsommar finns en stark tradition av firande och alkoholkonsumtion vilket fortfarande gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.

Midsommarmat

Vid midsommar äts ofta färskpotatis, gräddfil med gräslök, matjessill eller andra sorters sill. Det är även vanligt med grillat och sallader. Till efterrätt äts vanligen jordgubbar i någon form exempelvis jordgubbstårta. Det hela kantas oftast av en nubbe eller två. Midsommarfesten firas helst utomhus.

Övernaturliga väsen och varsel om framtiden

Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen och framtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för bada för att inte råka ut för Näcken. Flickor skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.

Kärlekens högtid

Midsommaren har ända sen vikingatiden haft starka kopplingar till kärlek och fruktbarhet mellan människor. Exempel på detta är den gamla traditionen att plocka blommor för att under natten drömma om den personen man kommer att gifta sig med.

Det var att tacka Frej om det idkades älskog i gräset kring midsommar. Och ungdomar manades på för att göra detta, då det förr passade sig så klart bättre att föda i mars än i t.ex. februari.

Se även

Externa länkar

B-uppsats i religionsvetenskap om midsommaren