Gourt Home::Gourt :: Kunskap
Kunskap, att veta att något är sanning eller att ha vissa färdigheter. Att definiera kunskap och dessutom utreda dess förhållande till bl a intelligens å ena sidan, och information å andra, är en av huvudgrenarna inom kunskapsforskning, men även att skilja mellan teorier, hypoteser och föreställningar, och kunskap.
Typer av kunskap
Man skiljer mellan empirisk kunskap som bygger på sinnesintryck och ger information om yttervärlden, och analytisk kunskap som bygger på logik och som strävar efter att säga något om strukturella lagar som världen vilar på. Matematik är exempel på det senare. Man söker finna ut under vilka villkor som kunskap av olika slag kan byggas upp. Man diskuterar vilka krav som bör ställas för dess verifiering eller falsifiering. Denna gren av filosofin kallas epistemologi.
Både sinnesintryck och logisk slutledning har hög status som vägar till kunskap. Men det betyder alls icke att filosofer ser dem som problemfria. Sinnesintryck ger inte nödvändigtvis en säker kunskap om världen. Se: fantomsmärta. Sinnesintrycken kan även betvivlas till exempel med hjälp av det klassiska drömargumentet. (Hur vet du att du inte drömmer?) Se även Matrixsyndromet.
Ett sätt att angripa drömargumentet är att säga att kunskap handlar om lagbundenheter, invarianser. De regelbundna dragen i skeendet anses då borga för att det hör verkligheten till.
Inom andra grenar av vetenskapen kan man ha kunskapsideal som inte är lika absoluta som i filosofin. Inom till exempel historisk vetenskap gör man en värdering av historiska källor för att uppnå en rimlig grad av säkerhet; och når med andra ord en kunskap som är relativ. Se: historicitet.
Kunskap enligt Kant
Kunskap efter Kants modifierade Förståndsteori utgår från att kunskap är Subjektiv Varseblivning som genom bearbetning efter Regler blir Säkerställd Objektiv Erfarenhet. Det vill säga Allmängiltig Kunskap om ett visst Objekt som gäller För Oss Alltid och För Alla och Envar. Kunskapens motsats är Subjektiva Modifierade Tillstånd, som aldrig får tillskrivas Objektet. Exempel: Den goda smaken av konjak. Den goda smaken är en infallsvinkel som faller inom psykologi eller filosofi men utanför kunskapsvetenskap. Däremot är konjakssmaken själv ett studieobjekt som kan undersökas i kunskapsvetenskapen.All kunskap erfordrar ett Begrepp. Se även Kunskap#Begreppsanalytik Begreppet kan vara så ofullkomligt eller så dunkelt som det vill. Det är ändå till sin Form något Allmänt som tjänar som Regel. I kunskapsvetenskapen är Form relaterat till de mänskliga neurofysiologiska lagarna. I Kants Förståndsteori är Form relaterat till Aristoteles Kategorier. Se även Kunskap#Auctor.
Kunskapsvetenskapen härleder, med hjälp av en fyrfältsmodell: empiriska objekt och transcendentala objekt och empiriskt tänkande och transcendentalt tänkande. Analysen leder fram till föremålens beskaffenhet och till kunskapens källor. För att skilja mellan Ting i sig själv och Tänkande klassificeras objekten med grekiska benämningar Phänomena, Noumena, Kinoumena. Och tänkandet klassificeras med latinska benämningar efter den Art som Bär Fram och Överlämnar till hjärnan "något" att tänka om. Det vill säga sinnena, sensatio, (= syn, hörsel, smaklökar, doftreceptorer, känselceller på huden) bär fram empiriska objekt (= färg, ljud, smak, lukt, känsel) och motoriken, motio, bär fram empiriska rörelseobjekt som exempelvis anslaget på en pianotangent.
I ordet "transcendental" är "trans" lika med "på andra sidan om". Transcendens är medeltidslatin och kommer av latinets transcendere som betyder "stiga över". Ordet används om transcendentala objekt som betyder på andra sidan om, stiga över, empiriska objekt. Och transcendentalt tänkande betyder på andra sidan om, stiga över, empiriskt tänkande, med vilket menas att man eftersöker sina Begrepp efter Principer. Med empiriskt tänkande menas att dels eftersöka sin Begrepp efter objektens Materia, dels sina egna kunskapskällor efter Arten på de signaler som bärs fram till hjärnan och som Jag kan ha tankar om.
Kunskap är Medvetenhet. Ögat sänder ca 10 miljoner bit per sekund. Huden sänder ca 1 miljon. Smaksinnet ca 1000. Örat och Luktsinnet sänder vardera ca 100 000 bit. Sammanlagt sändes ca 11 miljoner bit per sekund till hjärnan från sinnena. Därtill kommer signaler från motoriken. Vårt medvetande tar bara emot någora tiotal bit per sekund. (Fråga till andra redigerare: "Är dessa mängduppgifter korrekta?")
Man kan inte enkelt säga att av de 11 miljoner bit per sekund till hjärnan är det bara de tiotal som når Medvetandet som är kunskap och därför intressanta. Kunskap är mycket mer komplicerad än så. I kunskapsvetenskapen klassificeras Omedvetenheten i två kategorier. Den ena kategorin omfattar det som faller utanför kunskap. Dit hör signaler från det autonoma nervsystemet (nerver till inre organ), instintiva reflexer som blinkreflexen, påverkan från jonisering, elektricitet o dyl. Den andra kategorin av Omedvetenhet benämns eduserade reflexer. Se även Kunskap#automatisering. Pavlovs experiment av betingning av hundarnas salivreflex genom mat och ringsignal och Polanyis beskrivning av betingning med elektriska stötar vid inlärning av nonsenssatser hör båda till kategorin eduserade reflexer. Det är dock bara Pavlovs exempel som kan bli studieobjekt i kunskapsvtenskap och då bara om det omformuleras och genomförs med den tänkande människan. Skälet till de olika klassificeringarna beror på att salivavsöndring är möjligt för Människan att göra till ett observerbart objekt som man kan bli medveten om och därmed ha tankar om. En elektrisk stöt vid inlärning blir en omedveten Olust. Och olust är ett Modifierat Tillstånd hos Subjektet som faller utanför kunskapsvetenskapen av samma skäl som den "goda" konjaken gör. Kunskapvetenskapen har en genomsyrande Princip som benämns cogitologi, vilket betyder Läran om Jag tänker. En annan genomsyrande Princip tillkommer Tinget i sig. Ett objekt som inte går att säkerställa efter Regler kan vi inte heller ha säkerställd kunskap om. En tredje genomsyrande Princip är att vad som efter kunskapsprövning efter Regler fortfarande bara kan betecknas som ett Modifierat Tillstånd hos Subjektet aldrig får tillskrivas ett Objekt.
Smärta och Tryck är en typ av signaler som är medvetna men de faller ändå utanför kunskapsvetenskapen på grund av att smärta och tryck inte är Objekt och Ting i sig själva utan begränsas av att bara vara Subjektiva Modifierade Tillstånd. På sin tid förde Kant smaken och den röda färgen till denna kategori. Men idag har NCS-system och ljusspektra visat att den röda färgen är berättigad att klassificeras som ett Ting i sig och både den och smaken kan därför ingå som ett studieobjekt i kunskapsvetenskapen. Huruvida ett objekt faller inom eller utanför kunskap är således avhängigt av om det är möjligt att säkerställa Tinget i sig.
Kunskapens Begreppsanalytik
Begreppsanalytik innebär en sönderdelning av Förståndsförmågan själv. I kunskapsvetenskapen förföljer man Begreppen till dess upprinnelse i kunskapskällorna, dvs sinnen motorik och tanke. Man avskiljer Begreppen från deras vidhängande empiriska betingelser. Man söker efter Principer för de generellt mänskliga kunskapskällorna, dvs människans doftkapacitet och inte hundens. Man avsöker Begreppen enligt Principer om kunskapens härledning, inskränkning, utvidgning, säkerställande. Man ställer frågor om vad som är möjligt för Människan att säkerställa om ett visst objekt. Utgångspunkten är att Begreppen framspringer ur Förståndet som en Enhet vars sammanfogande har Regler koppplade både till det mänskliga tänkandet och till föremålens beskaffenhet. Kunskap om sidentyget sammanfattas i ett Begrepp som kan vara så ofullkomligt eller så dunkelt som det vill. Det utgör ändå till sin Form något Allmänt som tjänar som Regel för Förståndet.
Begreppsanalytikens åtskillnad till filosofins begreppsanalys är betydelsefull. Filosofin behandlar språkliga begrepps Omfång, Innehåll och Kännetecken. Där söker man efter villkor för att "något" ska få tillhöra en viss begreppskategori som exempelvis stol. Och man försöker nagla fast vissa prototyper för kategorierna. Man väljer ut det förmål som är mest representativt för kategorin. Men, begreppsanalytik är som nämnts en sönderdelning av Förståndsförmågan själv. De neurofysiologiska lagarna bestämmer vad som är möjligt att veta om ett visst objekt. Människan hör inte lika bra som hunden. En viktig utvidgning med hjälp av de neurofysiologiska lagarna är att man kan analysera mer än bara de språkliga begreppen och man kan analysera den kunskap som byggs in i föremål som termometer, flygplan osv. Genom sina redskap kan Människan utvidga och säkerställa sina empiriska kunskapskällor. För att säkerställa innehållet i begreppet "besk" räcker det inte att tänka till och inte heller lägger vi örat till malörten utan prövar med hjälp av tungans smaklökar. Och när pianovirtousen övar inför en konsert går han till flygeln och inte till biblioteket. Se vidare Kunskap#Automatisering.
Kunskapsvetenskapen utgår ifrån att Elementen i Alla kunskapsarter består av Åskådning och Begrepp. Åskådning är en empirisk mångfald vars syntes innehålls i ett ögonblick. Fingrets nedslag av tangenen "A" och doftreceptorns överlämande av syrendoft och tanken på det transcendenta objektet "Kentauren" kan alla klassificeras utifrån sin platser i de mänskliga kunskapskällorna (sinnen, motorik, tanke) och utifrån objektens beskaffenhet (Phänomena, Noumena, Kinoumena). Det gamla paradigmet för kunskap ger ett otillbörligt tolkningsföreträde för språkliga begrepp som inte förföljs till källorna. Men, Åskådning är metafor för alla signaler som lämnas över till hjärnan att tänka om. Och Begrepp är något Allmänt som tjänar som Regel för Förståndet, dvs för människans empiriska tänkande. Syrendoft är säkerställd av näsans doftreceptorer och är därmed ett Phänomena lika säkerställt som hästen Balder i sin hage. Kunskapsteoretiker är ovana att gå utanför en verbal beskrivning av föremål och stannar därför kvar framför orden "syrendoft" och "hästen Balder". En lärare, i en kunskapsdiskussion, påstod att om hon bara hade tillräckligt med tid skulle hon kunna beskriva "liljekonvaljdoft" med ord för eleverna så att de kände igen doften när de mötte den. Det är en omöjlighet. Doft manifesteras för näsans doftreceptorer, som bär fram dem till hjärnan. Inga ord kan förmedla doft lika lite som ett öra kan smaka malört. Det gäller i kunskapsanalyser att kunna förfölja begreppen till deras respektive mänskliga kunskapskälla och till objektens beskaffenhet som de är en syntes av. Det är ännu så länge en analys som är ovanlig att utföra men som skulle klargöra många felslut inom undervisningen.
Kunskapens Auctor
I Kunskapsvetenskapen är Form relaterad till de mänskliga neurofysiologiska lagarna, vilka därmed är kunskapsvetenskapens auctor. I Kants Förståndsteori är Form relaterad till Aristoteles Kategorier och uttrycks som a priori eller rena Åskådningar. Kants auctor består av modiferade kategorier efter Aristoteles som är samlade under rubrikerna: Enligt kvantitet, Enligt kvalitet, Enligt relation, Enligt modalitet. En auctor uttrycker de Principer efter vilka säkerställande av kunskapens Form sker. Kunskap om sidentyget sammanfattas i ett Begrepp. Se vidare Kunskap#Begreppsanalytik. som kan vara så ofullkomligt eller så dunkelt som det vill. Det utgör ändå till sin Form något Allmänt som tjänar som Regel för Förståndet.
Kunskapens Automatisering
Kunskapenskategorin erfarenhetsbaserad intuition är kopplad till den förmåga Människan har att efter Regler omvandla Subjektiv Varseblivning till Objektiv Erfarenhet. Den erfarenhetsbaserade intuitionen är byggsten i den excellenta kunskapen och bygger på Människans förmåga att automatisera Åskådning och Begrepp till en sådan bredd och ett sådant djup att man vilar i sin kunskapshandling. Grunden är den eduserade reflexen. När en nybörjare ska lära datans tangentbord efter touchmetoden innebär det att "utbilda" händernas tio fingrar. Man ser för ögat en bild av tangentbordet där tangenterna är märkta som det reella tangentbord man har "blint" under händerna. Man ser bokstaven "A" på bilden och tvingas leta upp den på det reella tangentbordet med känseln. Aha "A" trycks ned med vänster hands lillfinger; "J" med höger hands pekfinger osv. Efter mödosam nötning sitter bokstäverna som man ser med ögat i fingrarnas rörelse. Man hinner inte längre tänka utan rör fingrarna automatiskt i takt med att man läser den text man har framför ögonen. Man har gjort den mödosamma sammankopplingen till en eduserad reflex. Men det medför också att man inte längre kan tänka om datans tangentbord. Om någon frågar var sitter bokstaven "K" på tangentbordet måste svaret bestämmas via fingrarna. Man kan tänka på "K" och känna sitt vänstra långfinger röra sig. Datatangentbordet är ett komplicerat redskap av samma typ som musikinstrument som behärskas med händerna. Men vardagen innehåller eduserade reflexer som behärskar många enkla redskap. Därför undrar vi: "Låste jag dörren?"; "Släckte jag ljuset?"; "Drog jag ut sladden till strykjärnet?".
För att motverka den eduserade reflexen måste flygbesättningen inför start kolla insrumenten efter en checklista. Det kräver två man. Den ene läser checkpunkterna från listan och den andre kollar instrument och upprepar högt checkpunkten. Att behärska ett komplicerat redskap genom eduserade reflexer innebär att man har svårt, kanske omöjligt, att övergå till ett totalt ombyggt redskap exempelvis ett JAS-plan eller en nybyggd jättefärja som styrs via datorer och joy-sticks. Olyckor som uppstår skylls ofta på den mänskliga faktorn men egentligen är det dels teknikens matchning till människan som inte är beaktad vid rekryteringen, dels en allmän okunskap om den automatiska kunskapens väsen.
Vad som här sagts om den automatiserade kunskapen har i huvudsak gällt den motoriska kunskapen som benämns mota och vars kunskapskälla heter motio och exempelvis ett nedslag på en pianotangent, dvs ett rörelseobjekt själv, heter Kinoumena. Men, man kan också kategoribestämma efter sinnesfunktioner. Whiskey-blendern använder doftreceptorer i näsan och smaklökar på tungan för att säkerställa sina studieobjekt. Musikkritikern använder hörseln för att säkerställa sina studieobjekt. Se vidare Kunskap#Begreppsanalytik. Men, man kan också göra tankeobjekt till automatiserad kunskap. Idag visar det gamla kunskapsparadigmet att dess företrädare har en automatiserad kunskap om skillnaden mellan verbal kunskap och sinnenas och motorikens kunskap som man inte tänker över och som man inte ens saknar ett språk för. Antikens bild av att det man inte kan uttrycka verbalt inte heller är kunskap har automatiserats och ligger över ämnet som en genomsyrande, men felaktig, Princip.
Kunskapsbegreppet
En traditionell uppfattning säger att kunskap är sann, rättfärdigad tro. Att en person P vet A (har kunskap om att A är fallet), betyder således att:
- Det är sant att A.
- P tror att A.
- P har god skäl för A, d v s P's tro på A är rättfärdigad.
Rättfärdigande
Det är en omdiskuterad fråga vad det innebär att en föreställning eller tro är rättfärdigad. Det finns huvudsakliga inriktningar:
- Fundamentism menar att trosföreställningar kan delas in i två huvudgrupper, fundamentala och icke-fundamentala. De fundamentala är i någonmening självevidenta. De är rättfärdigade i sig själva, och behöver inget yttre rättfärdigande. Vanliga kandidater för sådana självevidenta trosföreställningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. De icke-fundamentala trosföreställningarna måste, för att vara rättfärdigade, härledas från de fundamentala dito.
- Koherentism Förnekar att det finns några fundamentala eller självevidenta trosutsföreställningar såsom fundamentismen hävdar. En trosutaga är rättfärdigad om den på något sätt "hänger ihop" med en individs övriga trosföreställningar. Man brukar säga att en trosföreställning är rättfärdigad om den ingår i en maximalt koherent mängd av trosföreställningar. Att en mängd av trosföreställningar är koherent betyder att de olika trosföreställnignarna ger stöd för, eller kan härledas från, eller utgör evidens för, varandra.
En vanlig metafor säger att fundamentismen ser kunskap som en pyramid, där de solida, fundamentala, kunskaperna ger stöd åt de icke-fundamentala dito. Koherentismen ser kunskap som ett skepp, som kan byggas om, men aldrig nå fast mark.
Några filosofer angående empirisk kunskap
Sokrates 470-399 fvt Ansåg att alla har all kunskap inom oss redan vid födseln. Den måste bara lockas fram med rätt sorts frågor. Han är även känd för påståendet: Klokast är den som vet vad han inte vet.David Hume 1711-1776 Han ansåg att vi saknar kunskap om yttervärlden. Egentligen kan vi bara ha empirisk kunskap om våra egna känslor och sinnesintryck. Och det ger oss inte kunskap om någon oberoende yttervärld. Hume var dock väl medveten om att han tänkte så bara vid sitt skrivbord, men i vardagslivet övergav han sina filosofiska tvivel på världen.
Bertrand Russell 1872-1970 All kunskap måste utgå från enkla sinnesförnimmelser, eller sinnesdata, enligt Russell. Ändå var han ett slags optimist på kunskapens område. Ett materiellt föremål är en logisk konstruktion som bygger på sinnesdata från olika observatörer. Och därifrån kan man bygga vidare och nå en hel världsbild som ytterst vilar på sinnesdata.
"Kunskap"