Kremlologi, konsten att utifrån ett mycket tunt underlag gissa sig till vad som rörde sig i den innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. Namn efter Kreml, den borg i centrala Moskva där den politiska ledningen höll till. Uttrycket har också använts om studiet av rysk elitpolitik efter Sovjetunionens fall, och för liknande spekulationer rörande länder med lika lite insyn i det politiska maskineriet, exempelvis Kina och Nordkorea.

Eftersom många politiska skeenden i Sovjet förblev hemliga, eller avslöjades först långt efter det att de inträffat, var utomstående bedömare tvungna att - med varierande resultat - försöka "läsa mellan raderna" och gissa sig till vart den politiska vinden blåste.

Kremlologi baserades vanligen på indicier som vilka ledare som omnämdes i tidningar och i vilken ordning dessa nämndes, vilka ledare som närvarade vid offentliga möten som Första maj-paraden och i vilken ordning de stod uppställda, hur stolsplaceringar varierade, vilka ledares porträtt som fanns till salu, om några historiska foton returcherades, vilka politiska slagord som dök upp eller försvann, etc.

Ett exempel på tillämpad kremlologi från det kulturrevolutionära Kina var att det första, och länge enda, tecknet på att Mao Zedongs högra hand Lin Biao fallit i onåd (och dött i fallet) var att Maos lilla röda, som bar Lins förord, drogs tillbaka från samtliga bokhandlar och ersattes med en ny, helt utan några referenser till den formelle redaktören, Lin Biao.

statsvetenskap | journalistik | Sovjetunionen

Sowietologia | Kremlinology