Konst (från forngermanskans kunst, kunnande) är en skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet.
Ursprungligen avsåg konst alla människans aktiviteter och var alltså synonymt med vetenskap. Idag kan det väsentligen uppfattas som ett uttryck för mänsklig kreativitet. Då varje konstnär själv väljer vilka regler och kriterier som gäller för hans eller hennes konst är konst lika svårt att definiera som det är att utvärdera. Det kan sägas att konst är processen att välja ett medium, och de produkter som följer av denna process; de regler som styr mediets egenart; och de värderingar som avgör hur en övertygelse, en idé, en förnimmelse eller en känsla bäst uttrycks i detta medium. För en vidare förklaring av det nutida konstbegreppet se även Samtida konst.
Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Även om man bör var försiktig med att läsa in en linjär evolution i historiska processer tycker man sig gärna skönja en process genom historien där konsten vilat på flera fundament - kunnande - handling - objekt - omdöme - och tonvikten gradvis förflyttats från de tidigare till de senare. Emellertid kan konst sägas omge sig med alla dessa begrepp, och konst kan lika gärna beskrivas som en aktivitet eller produkt som befinner sig i korselden mellan dem. Man bör också betänka att begreppet konst ofta används synonymt med andra begrepp och dess innebörd och användning kan skifta mellan såväl individer, kulturer och epoker.
I antikens Grekland stod begreppet för praktiskt kunnande, i kontrast mot teoretiska kunskaper, och i denna äldre betydelse kan alla mänskliga aktiviteter som kräver vissa färdigheter kallas för konst. Man skiljde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting, och ända fram till 1700-talet kallade man också avbildande ting för konst. Dessa betydelser av ordet finns kvar i språket i t.ex. "konstgödsel" - som kräver mänskligt kunnande - och "konststycke" - som förutsätter skicklighet.
Under 1700-talet fick begreppet gradvis en delvis ny innebörd. Förutom kunnandet talade man nu också om konstobjekten i sig som "konst" - tidigare hade dessa betraktats som rena hantverksprodukter - och mer specifikt kom begreppet också att användas synonymt med "bildkonst". I takt med att konstverken befriades från sina praktiska syften blev deras upphovsmän allt viktigare, och konsten kom att utveckla sina egna regler och mål. Denna betydelse av begreppet var i princip förhärskande fram till slutet av 1900-talet - en 200-årig period då konstens autenticitet och autonomi stod i fokus.
I.o.m. postmodernismen förkastades idén om denna konstens egenvärde eller "inre kärna och mening" och i stället kom konst att betraktas som produkten av processer som ligger utanför dess domän eller avtryck av en viss kultur, samhällsgrupp eller epok. En konsekvens av detta är att konstens "äkthet" eller frågan om "god" och "dålig" konst urlakats.
Konst studeras ur flera olika perspektiv och olika discipliner lägger tonvikten vid olika aspekter av ämnet:
Dessa discipliner brukar dock bara avhandla de aktiviteter som traditionellt har betraktats som konst. T.ex. behandlas sällan programmerarens, ingenjörens eller kockens aktiviteter av estetik eller konstvetenskap, men deras aktiviteter kallas ju ändå ofta för konst.
Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst
Arte | فن | Arte | Mens | Мастацтва | Изкуство | Arz | Umjetnost | Art | Arte | Umění | Kunst | Kunst | Τέχνη | Art | Arto | Arte | Kunst | Arte | هنر | Taide | Art | Art | Keunst | Ealaín | Arte | אמנות | कला | Umjetnost | Művészet | Arte | Seni | Arto | Arte | 芸術 | ხელოვნება | 예술 | Huner | Art | Ars | Arte | Konscht | Kuns | Menas | Toi | Уметност | Seni | Toltecayotl | Arte | Kunst | Kunst | Kunst | Kunst | Аивад | Sztuka | Arte | Artă | Искусство | Arti | Umetnost | Art | Umenie | Umetnost | Arti | Уметност | Usanifu | ศิลปะ | Sanat | سەنئەت | Nghệ thuật | קונסט | 艺术