Intelligens

Intelligens (av latin intellego, att förstå, begripa, inse, avgöra), mental förmåga. Till intelligensen räknas vanligen förmåga att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang och förmåga till inlärning. Somliga räknar även in hur snabbt man tänker, i motsats till att vara "trögtänkt", andra anser inte alls att hur snabbtänkt någon är, är ett kriterium för dennes intelligens.

Inom psykologin skiljer man på intelligens och sådana saker som kreativitet, personlighet och klokhet eller visdom. Lekmän ger ofta ordet en avsevärt vidare betydelse, och olika tider, samhällen och grupperingar har definierat intelligens på olika sätt. Vanligen menas dock att intelligens, liksom de flesta andra personliga egenskaper, är en kombination av arv och miljö.

För att få ett värde på intelligens använder man standardiserade intelligenstest. De poäng som erhålls från dessa test är relativa en normeringsgrupp. En vanlig skala som används är intelligenskvot, eller IQ, trots att man inte längre beräknar denna som en kvot. De flesta är dock överens om att instrumenten är trubbiga, och mäter mindre delar av det vi vanligen menar med intelligens. Det finns flera olika typer av intelligenstest, och samma person kan uppnå mycket olika resultat med olika test. Hur intelligenstest ska utformas, vad de ska mäta, och hur de individuella resultaten ska bedömas, är en kontroversiell fråga inom psykologin, och är ibland en ideologisk fråga.

Intelligensbegreppet i historien

Redan Aristoteles intresserade sig för intelligens som fenomen, och fastslog att man kunde skilja mellan logiskt tänkande och språklig förmåga, logos, och kunskap, episteme. Skolastikerna återupptog Aristoteles definition, och utvecklade den i kristen tolkning. Främst Thomas av Aquino, som fokuserade på aktivt och passivt intellekt, vilket han förstod som två olika medvetandeformer, som delvis var medfödda idéer och delvis universella begrepp. Under upplysningstiden, där John Locke och Immanuel Kant kanske är de främste representanterna, förändrades intelligensbegreppet och man skiljde mellan förnuft och kunskap, återigen med en koppling till Aristoteles, men med en mer sekulär nytolkning än skolastikerna. Under densamma tiden började forskare även skilja mellan intellekt och intelligens, där intellekt, enligt Arthur Schopenhauer, kan styras av viljan, medan intelligensen är individens av naturen medfödda förmåga.

Ordet intelligens användes i äldre språkbruk för att beteckna ett väsen med tankeförmåga, vanligen avseende människan, varigenom den latinska benämningen Homo sapiens tillkommit.

Intelligensbegreppet under senare tid

Alfred Binet (1857–1911) var en fransk psykolog, som försökte utveckla ett mätinstrument för intelligens, varvid "Intelligence Quotient", IQ, senare genom William Stern blev ett vedertagen benämning för uppmätt intelligens. Ordet kvot (quotient) kommer sig av att William Stern främst studerade barn, och han delade de resultat barnen presterade på test med barnens ålder för att bestämma begåvningsgrad. Senare forskare har reviderat William Sterns metod och defintion av intelligens, och det finns idag flera konkurrerande begrepp och mätintrument. IQ som begrepp eller ord i talspråket, är därför inte alldeles oproblematiskt, som dock emellanåt bedöms med stöd av icke alltid sinsemellan standardiserade så kallade IQ-test.

Under 1900-talet var studiet av ärftliga mekanismer bakom intelligens mycket populärt, framför allt inom rasbiologin och rashygienen men inte alls enbart. Idag menar forskare i allmänhet att intelligens beror på både arv och miljö, och att en individs intelligens påverkas positivt av utbildning. Medelvärdet i västvärlden har ökat med 15 poäng (elle en hel standaravvikelse) de senaste 50 åren, vilket brukar kallas Flynn-effekten. Detta beror troligen beror på samhällets ökade fokus på abstrakt tänkande, och förbättrat näringsintag som följd av en allmänt förbättrad levnadsstandard. Det är visat att föroreningar i miljön kan påverka såväl intelligens som andra högre mentala funktioner negativt; huruvida detta påverkar en stor andel av befolkningen i den industrialierade världen eller endast drabbar ett mindre antal som lever i miljöer med mycket höga halter av till exemepl bly är inte helt klarlagt.

En mycket kontroversiell fråga är förhållandet mellan kön och intelligens. Kvinnor och män har enligt många studier olikartade hjärnor, och IQ-test har visat att i regel har kvinnor bättre resultat på verbala mätningar, och män på visuellt-spatiala. De individuella skillnaderna kan dock i många fall motsäga detta. Än mer kontroversiellt är det att studera etniska skillnader i fråga om intelligens där det gjorts flera försök. Problemen med dessa slags studier är att olika samhällen utvecklar olika förmågor, anpassade till deras levnadsmönster, varför det är svårt att avgöra huruvida skillnader påvisar medfödda anlag eller sociala betingelser. Skillnaderna mellan länder i olika världsdelar är dock i regel mycket små, i synnerhet om man tar utbildningsnivån i beaktande.

Det har med tiden visat sig att det inte är helt lätt att definiera mänsklig intelligens, vilket är en förutsättning för att skapa mätinstrument för det - man måste ju veta vad det är man mäter. Den amerikanske professorn i psykologi, Howard Gardner, verksam vid Harvard, har i en ansats att nyansera synen på intelligens formulerat idéer om olika slags intelligenser, såsom matematisk, kinetisk, språklig, musikalisk etc. De inlednade 7 intelligenserna utvecklades snart nog till 9.

Ännu ett försök att fjärma sig från den måhända trubbiga synen på intelligens som varit förhärskande under det senaste timade seklet, har varit att utveckla idén om intelligenskvot (IQ) med tankar om både emotionella och själsliga kvoter, det vill säga EQ och SQ.

Intelligens i Sverige

I Sverige har vi sedan 1901 och införandet av den allmänna värnplikten, som sedermera har omformats till allmän totalförsvarsplikt, en extremt gedigen erfarenhet av olika slags anlags- och lämplighetstest. Alla unga svenskar, förträdesvis och måhända orättvist pojkar, som mönstrat har skapat en enorm erfarenhet i sammanhanget. Det är få instutitioner i världen som likt det svenska Pliktverket har dokumenterat en halv befolknings intelligens enligt någon slags enhetlig struktur.

Intelligens och evolutionen

Inom arkeologi och antropologi lever en debatt om den mänskliga intelligensen framväxt och utveckling. Några av de frågor som dryftas är i vilken ordning saker och ting egentligen ägt rum: När utvecklades språket, när började avancerade redskap tas i bruk och hur förändrades samlande och jakt innan delar av mänskligheten lämnade den afrikanska kontinenten?

Människans intelligens har i grund och botten inte förändrats sedan hon blev Homo sapiens, för dryga 200 000 år sedan, även om mängden kunskaper och erfarenheter ökat.

IQ-föreningar

Det finns flera föreningar i Sverige och utomlands för personer med hög IQ, av vilka Mensa, som är en internationell ideell organisation, är den mest kända. Det är en förening för personer som på IQ-test presterat ett resultat som ligger bland de två översta procenten i befolkningen. Det finns flera andra liknande föreningar, varav den mest extrema, Giga society, kräver ett IQ på 196, vilket teoretiskt sett uppnås av en miljarddel av världens befolkning. I dagsläget har sex personer som uppfyller kraven valt att söka medlemsskap i föreningen. När Mensa startades fanns idéer om att de intelligenta människorna skulle bilda en hjärntrust som kunde hjälpa världen framåt. Idag är föreningen mest en sällskapsförening, där världens ledande politiker lyser med sin frånvaro. Mensa och dess medlemmar kan inte tas som bevis för att intelligens leder till framgång i livet.

Referenser

Burenhult, G (2003) "Det ofullkomliga djuret", Natur och Kultur, Stockholm
Red, Burenhult G (1993) "Människans historia", band 1, Bra Böcker, Höganäs
Sjölander, S (2002) "Naturens budbärare", Nya Doxa, Nora
Försvarsmakten (2000) "Pedagogiska grunder", Enator, Stockholm
Dryden, G och Vos, J (2001) "Nya Inlärningsrevolutionen", Brain Books, Jönköping