Filosofi

Related Topics:
Filosofie

Filosofi. Namnet kommer från grekiskans philos = kärlek och sophia = kunskap och betyder alltså kärlek till kunskap.

Under antiken omfattade filosofi studiet av all dåtida kunskap och vetande. Efterhand kom olika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi m fl, att avsöndra sig från filosofin. Som en konsekvens av detta brukar man idag säga att filosofin studerar sådana problem och begrepp som i någon mån är grundläggande för mera specialiserade studier. Typexempel på sådana begrepp är kunskap, sanning och värde.

Filosofins historia

Se huvudartikel: Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktgare i filosofi än de flesta andra ämnen. Försokratikerna ställde de första frågorna om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har t.ex. Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

Filosofins delområden

Filsofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. På svenska institutioner görs en skillnad mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi förutom den på Södertörns högskola som har återgått till en så kallad kombinerad filosofiundervisning. Nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filsofi är inte vanligt förekommande i världen som helhet.

Praktisk filosofi omfattar t.ex.

etik, moralfilosofi som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
politik, samhälls-, studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
religionsfilosofi som bl.a. studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
Rättsfilosofi

Teoretisk filosofi omfattar t.ex.

kunskapsteori (epistemologi), vetenskapsteori. Sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?" och hur vet man att något är sant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?.
logik, argumentation. Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligt beskriver ett logiskt resonemang.
språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ord betyder någonting? Hur förhåller sig språket till medvetandet och till verkligheten?
matematikfilosofi undersöker de matematiska begreppens natur.
medvetande-, kognitionsfilosofi undersöker medvetandets, jagets och själens natur.
filosofins historia De olika filosoferna och deras tänkande.
metafysik. Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen.

Ett annat sätt att ge filsofins ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filsofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:

Filosofiska traditioner

Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.

Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Den analytiska filosofin har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och även Gottlob Frege . Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.

Kontinental filosofi är en samlingsbeteckning för ett antal olika riktningar som haft en stark ställning i framför allt Tyskland och Frankrike under 1900-talet. Den framkom främst genom Edmund Husserl men många filosofer ur denna traditionen vill peka på sina rötter hos Friedrich Hegel och Sören Kierkegaard. Några exempel på traditioner inom den kontinentala filosofin är fenomenologi, existentialism och dekonstruktivism. Det skall även nämnas att feministisk filosofi har många av sina filosofiska rötter i denna tradition, framförallt genom Simone de Beauvoir.

Filosofer

Filosof, person som ägnar sig åt filosofi. Av grekiskans philos och och sofia dvs kärlek till visdom (jmf Filantrop).

Ända sedan antiken har det funnits människor som kallat sig filosofer, från början gällde det huvudelen av vetenskapsmän och tänkare, men allt eftersom filosofin kom att avsöndra specialvetenskaper, t.ex. fysik, biologi och sociologi, kom specialvetenskapens företrädare allt mer sällan se sig som filosofer och i stället kalla sig för t.ex.fysiker, biologer och sociologer. Den akademiska filosofin har naturligtvis haft sin kader filosofer genom åren, men något särskilt intressant med filosofin som ämne är den stora andel nyskapande och för ämnet betydelsfulla personer som funnits utanför, eller i utkanten av, den akademiska världen. Kant och Hegel var visserligen framgångsrika, berömda och firade akademiker under sin livstid, men de uppvägs av t.ex. Hume, Nietzsche och Gottlob Frege.

En annan aspekt av att vara filosof är en huvuddel av de berömda filosofer som beskrivs i en typisk bok som behandlar filosofins historia är män. Detta kan kanske bero på att män favoriserar män när de skriver historia, att kvinnor längre tillbaka inte fick möjlighet till studier och det intellektuella utbyte som krävs för att ge bidrag till filosofin eller kanske mindre sannolokt, att filosfin till sin grund förhärskas av logiskt manligt tänkande som inte på samma sätt tar till vara kvinnors erfarenheter och tankar. Idag är det dock vanligt att kvinnor studerar filosofi, har höga akademiska positioner och är berömda för forskningsbidrag. Dessutom berättar historien om stora kvinnliga filosofer, t.ex. Mary Wollstonecraft, Simone de Beauvoir, Martha Nussbaum och Hannah Arendt. Bland framstående nu levande kvinnliga filosofer finns Susan Haack, berömd bland annat för bidrag till logik och kunskapsteori.

Kända filosofer

Se även Lista över filosofer, Lista över antikens filosofer

Svenska filosofer

Se även Lista över svenska filosofer

Diskussionsforum inom filosofi