Film

Related Topics:
Filmmaking :: Film_Noir :: Filmation :: Film_Schools :: Film_Formats :: Filmek :: Film_Societies :: Filmmakers :: Filmy :: Film

Denna artikel handlar om sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Se också film (olika betydelser).

Film reel and film.jpg Film, framställning och återgivning av rörliga, fotografiska bilder. Ordet härstammar från den fotografiska film på vilken bilderna är exponerade.

De flesta filmer är inspelade efter ett manus, med skådespelare som framför manusets dialog och handlingar. Regissören styr över agerandet, som bevaras med hjälp av kameror och diverse ljudutrustning. Resultatet i form av scener, klipps ihop till en helhet, som ofta avses att visas på biograf eller på TV. Det finns dock andra typer av filmer, såsom animerad film där rollfigurerna är tecknade eller dockor, och dokumentärfilm där avsikten är att avbilda verkligheten.

Numera är filmindustrin en av världens största industrier, med Hollywood i USA och Bollywood i Indien i spetsen.

Filmhistoria

Cinematographe Lumiere.jpgs Cinematographe blev en stor succé 1895.]]

Tekniken att visa film utvecklades ur olika visuella uppfinningar, t.ex. zoetropen och stillbildskameran, i slutet på 1800-talet. Den första officiella filmvisningen utfördes av bröderna Lumière i Paris 1895, men den som anses ha fångat de första rörliga bilderna på film var Louis Aimé Augustin Le Prince. Tyvärr finns bara två korta filmer bevarade.

Efter bröderna Lumière kom flera stumfilmer där klipptekniken förfinades (se t.ex. den ryska filmen Pansarkryssaren Potemkin), och skillnaderna från teatern etablerades tydligt i och med att det fanns begränsat med utrymme för repliker på de skyltar som representerade dialogerna.

Så småningom kombinerades Lumières teknik med fonograf-tekniken, så att bild och ljud presenterades samtidigt. Den första tecknade långfilmen El Apóstol gjordes 1917 av Don Federico Valle även om det är Walt Disneys Snövit och de sju dvärgarna som har blivit mer berömd.

Från 1920-talet har Hollywood dominerat den internationella marknaden, och även den tekniska utvecklingen. Den första filmen som delvis var ljudlagd var Jazzsångaren från 1927, i USA. Efter det har filmtekniken utvecklats i ett par steg: färgfilmen fick sitt genombrott med Borta med vinden från 1939, olika metoder för att visa film i 3D utvecklades under 1950-talet, och ungefär samtidigt fyrkanalsljudet. Under stora delar av filmens historia har den konkurrerat med TV:n.

Filmproduktion

Processen att producera en film är ofta lång och involverar många steg. Spelfilmer är baserade på ett filmmanus med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. Arbetet börjar med att en manusförfattare pitchar (presenterar) sin idé för ett produktionsbolag eller en producent. Om idén blir köpt utvecklas den till ett manus.

Manuset får sedan en regissör och en ansvarig producent som tillsammans tillsätter resten av produktionsteamet, bl.a. fotograf, ljud- och ljustekniker, scenograf och kostymör/sminkansvarig. Under tiden rollbesätts manuset, d.v.s. man håller audition och/eller väljer passande skådespelare. Samtidigt gås manuset igenom inför inspelningen, ritas eventuellt om till storyboard, och bedöms ur budgetsynpunkt. Slutligen byggs dekorer upp och rekvisitan ställs på plats.

Under inspelningen är det regissören som har det övergripande ansvaret för att koordinera skådespelare, statister, ljud, bild, och resten av teamet.

Efter inspelningen klipps de filmade tagningarna ihop, ljudeffekter och musik läggs till, och sedan görs en slutgiltig version, som marknadsförs och distribueras antingen till biografer eller till andra visningsställen. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.

Yrken inom filmen

Förutom en films skådespelare, statister och stuntmän arbetar en mängd människor med att framställa en film. Regissören har det övergripande artistiska ansvaret för filmen. Han iscensätter det manus som manusförfattaren har skrivit. Han har övertygat en producent att producera filmen, eller har blivit anställd av producenten för att göra det. Bland de filmtekniker som arbetar med att framställa en film finns elektriker och ljudtekniker.

Filmformat och bildformat för film

Det har under filmens historia utvecklats olika standarder för att visa film. De format som numera är vanligast är 1 (europeisk film) och 1 (amerikansk film), båda för 35-millimetersfilm.

Andra bildformat och tekniker är DV Cam, Super-8, 16-millimetersfilm och vanlig VHS. De olika bildformaten påverkar inte nödvändigtvis innehållet, men den look som kommer av de olika formaten brukar användas till olika saker. I filmen The Blair Witch Project användes t.ex. VHS-kameror för att ge en dokumentär känsla.

Olika typer av filmer

Film kan delas in i många olika typer av undergrupper. Den kanske vanligaste typen av indelning är efter vad filmen handlar om, d.v.s. filmens genre, t.ex. skräckfilm eller actionfilm. Genrebegreppet är inlånat från litteratur- och teatervärlden, men efter hand har unika filmgenrer utvecklats, såsom spagetti-western eller tecknad film.

Andra typer av indelningar kan göras efter vilken produktionsmetod som använts, eller hur lång speltid filmen har.

Kategorier efter filmteknik

Stumfilm

Charlie_Chaplin.jpg var en av de största stumfilmsstjärnorna.]] Stumfilm är film som är inspelad utan tal eller ljudeffekter. Eftersom tekniken för ljudinspelning hade många brister var det så den mesta filmen gjordes fram till slutet av 20-talet. Den tidiga stumfilmen ackompanjerades oftast av levande musik. Många stumfilmer innehåller textkort, skyltar med text som täcker hela bildrutan, och återger filmens dialog.

Animerad film

Animerad film är ett samlingsnamn för datoranimerad och tecknad film. Datoranimerad film syftar på filmer som är helt skapade i datorn, genom 3D-program. Första helt datoranimerade långfilmen var Toy Story, producerad av Pixar. Tecknad film å andra sidan består av filmer där bildruta efter bildruta har tecknats för hand.

Till kategorin animerad film räknas ibland också filmer som är gjorda med stop motion-teknik, där dockor eller lerfigurer flyttas lite mellan varje bild för att skapa en illusion av rörelse. Tekniken blev en konstart tack vare Ray Harryhausen, men används numera mest till barnprogram på TV, t.ex. Wallace & Gromit.

Icke-dramatiska filmer

Det görs många filmer vars huvudsakliga syfte inte är att underhålla med en dramatisk uppbyggnad. Dokumentärfilmer t.ex. syftar till att beskriva en oregisserad verklighet. Journalfilmer är aktuella dokumentärfilmer, och var vanliga under 1900-talets första hälft.

Andra filmer kan vara dramatiskt uppbyggda, men ändå sakna dramatikens grundläggande syfte, att underhålla. Propagandafilmer syftar till att påverka konsumentens åsikter. Reklamfilmen har ett kommersiellt budskap.

Kortfilmer och novellfilmer

Till skillnad från vanliga långfilmer, vars längd brukar vara omkring 90-120 minuter, är kortfilmer vanligen inte mer än en 30 minuter. Novellfilmer är ett mellanformat, som brukar vara mellan 30 och 60 minuter. Både kort- och novellfilmer har egna festivaler, och brukar även sägas ha en egen dramatisk uppbyggnad: de flesta har en enda intrig och skildrar en enda situation, ungefär som en novell eller en enaktare.

Film och andra medier

Film och litteratur

Film har sedan länge använt litterärt källmaterial: flera av Shakespeares dramer har filmats flera gånger, och Sherlock Holmes har blivit film mer än någon annan litterär figur . Att förvandla en roman eller pjäs till film kallas adaptation, och har en egen kategori på Oscarsgalan.

Efter 1960-talet blev det motsatta också verklighet: storfilmer kom ut i bokform, ofta i rätt billiga upplagor med filmens affisch på framsidan, och några bilder ur filmen samlade i ett särtryck inuti boken. Exempel på sådana är Tid för hämnd och flera av James Bond-filmerna med Pierce Brosnan i huvudrollen.

Film och drama

Film (framför allt spelfilm) är liksom teater i grunden ett dramatiskt medium. Båda bygger på en i förväg bestämd handling som är indelad i scener, med likaledes förutbestämda rollfigurer och repliker. Dock skiljer sig filmproduktion på flera sätt från en teaterproduktion bl.a. i och med att agerandet bevaras på fotografisk film eller lagras digitalt. Sedan tidigt 1900-tal har regissörer dessutom arbetat med olika bildutsnitt (t.ex. närbilder), montage-tekniker och musik som ska skapa stämning.

Film och radio

Radion hade tidigare varit familjens samlingspunkt, och även om den behöll den ställningen tills in i 1940-talet, var det filmen som övertog många av dess funktioner: filmen blev det främsta nyhetsmediet (I Sveriges Television visas t.ex. fortfarande ibland repriser av SF-Journalen som var den svenska varianten), filmen tog med hjälp av billiga filmer över äventyrsberättelsen (se Nickelodeons och B-film), och kanske framför allt kändisarna, som via filmen fick ännu större genomslagskraft.

Film och TV

Film och TV var länge konkurrenter. I USA t.ex. producerades länge film på västkusten (i Hollywood utanför Los Angeles) och TV på östkusten (i New York). Teknikmässigt utvecklades filmen tidigare och snabbare. Men redan 1927 sändes de första TV-bilderna över Atlanten, och därefter insåg många fördelen med att vara hemma och titta på TV, framför att trängas med andra.

När konkurrensen väl hade börjat ökade den. Det var sällan filmskådespelare frivilligt gick över till TV, och TV-skådespelare hade rätt liten chans att lyckas inom film, även om det naturligtvis finns undantag. TV gjorde en del serier baserade på berömda filmer: M*A*S*H t.ex., medan film bara undantagsvis ville vidröra något som hade figurerat på TV. Det är först under 1980-talet, när TV-serien Star Trek lyckas ta steget över till film och lyckas sälja mycket biobiljetter, som trenden började vända. Numera figurerar t.o.m. kända filmstjärnor i TV-serier som C.S.I. och Vita huset. Samarbetet har delvis också berott på att fler och fler film- och TV-produktionsbolag har samma ägare.

Film och datorspel

Sedan datorspelens barndom på 1980-talet har det varit vanligt med filmbaserade datorspel. Några filmer och filmserier som gett upphov till många datorspel är Star Wars, Indiana Jones och Matrix. Vissa datorspel har också blivit filmatiserade, men dessa har sällan fått vare sig goda försäljningssiffror (undantag finns, som Tomb Raider) eller recensioner.

Filmpriser och filmfestivaler

Särskilt uppmärksammade filmer visas ofta på speciella filmfestivaler, såsom Cannesfestivalen. Vissa filmer har å andra sidan sina premiärer på stora festivaler för att skapa intresse. Många festivaler har även prisutdelningar baserade på juryomröstningar.

Men det mest berömda av alla filmpriser är amerikanska Academy of Motion Picture Arts and Sciences Academy Award, vanligen kallat Oscarsstatyetten. Det har delats ut sedan 1929. Den svenska motsvarigheten heter Guldbagge och delas ut vid en gala vid Göteborgs filmfestival.

Film i världen

Fransk film

Många av filmens pionjärer kom från Frankrike: bröderna Lumière som gjorde världens första filmer, Émile Cohl som gjorde den första animerade filmen, samt Georges Méliès som var en föregångare i att experimentera med tekniken. Under 60-talet kom den franska nya vågen att bli en av de viktigaste strömningarna i filmen. Idag är den franska filmindustrin den europeiska filmindustri som har det största antalet sålda biljetter.

Film i Hongkong

Hongkong var länge världens tredje största filmindustri, efter Bollywood och Hollywood, men håller för tillfället på att återhämta sig efter den filmkris man drabbades av i mitten av 90-talet. Klart lysande stjärnor som Bruce Lee och Jackie Chan har gjort Hongkongs filmindustri framgångsrik internationellt, särskilt de filmer som innehåller kung fu och annan action.

Svensk film

Svensk film har funnits sedan tidigt 1900-tal. Två internationellt kända regissörer är Ingmar Bergman och Lasse Hallström.

Filminstitutet och Svensk Filmindustri gör svenska filmer.

Amerikansk film

Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm.

Tack vare intresset för filmkonsten och naturligtvis det låga priset blev det allt vanligare med biografbesök i USA. Man besökte dessa så kallade Nickelodeons som kostade endast en nickel (ett amerikanskt mynt, fem cent) per filmvisning.

Den mest framgångrika filmen från den här perioden är förmodligen kärlekshistorien mellan Scarlett O´Hara och Rhett Butler i Borta med vinden som än idag inte har överträffats vad gäller antalet biobesökare.

Indisk film

Bollywood kallas den indiska filmindustrins huvudstad i Mumbai (tidigare Bombay). Här produceras flest filmer i hela världen. De flesta filmerna är på hindi och ofta musikaler.

Rysk film

En känd rysk regissör är Andrej Tarkovskij, som bland annat regisserat den svenska filmen Offret (1986).

Studiet av film

Det akademiska studiet av film kallas filmvetenskap. Dessutom finns filmkritik och filmskolor.

Se även

Externa länkar

Film | Wikipedia:Veckans samarbete

Gourt Home::Gourt :: Film