Claude Shannon definierade 1948 begreppet entropi hos en informationskälla som genererar symboler. Baserat på sannolikheten för varje symbol definieras entropin över hela sannolikhetsfördelningen som:
Begreppet definierades utifrån behovet att beräkna kapaciteten hos kommunikationskanaler, och grundar sig på stokastiska sannolikheter, men entropin kan också uppfattas som ett mått på den osäkerhet en viss sannolikhetsfördelning besitter i en informativ process. Osäkerheten bygger på en sannolikhetsfördelning av informativa sannolikheter men beräknas med samma formel ovan.
Se även:
Entropi är en termodynamisk tillståndsfunktion. Den är ett mått på oordningen i ett fysikaliskt system, där "oordning" är ett sätt att beskriva mängden energi som är tillgänglig för arbete. Entropin mäter oordningen hos varje individuell frihetsgrad, d.v.s. variationen av mikrotillstånd. Den totala entropin är summan av varje entropibidrag från respektive frihetsgrad, ex. vibrationsfrekvens, magnetiskt bidrag, o.d. Betecknas ofta med bokstaven S. Termodynamikens andra huvudsats säger att naturens riktning är att öka oordningen, vilket oftas postuleras som att jämvikt är då entropin har sitt maximala värde. Introducerat av Rudolf Clausius 1865.
Den generella entropidefinitionen är
Boltzmans entropidefinition för ett system i jämvikt är
Se även:
إنتروبية | Entropija | Entropia | Entropie | Entropi | Entropie | Εντροπία | Entropy | Entropio | Entropía (termodinámica) | انتروپی | Entropia | Entropie | Entropía | אנטרופיה | Entropija | Entropia | Entropia (termodinamica) | エントロピー | 엔트로피 | Entropija | Entropie | Entropi | Entropi | Entropia (termodynamika) | Entropia | Термодинамическая энтропия | Entropija | Ентропија | Entropi | Термодинамічна ентропія | Entropy | 熵 (熱力學)