Demokrati

Demokrati (från grekiskans demos, "den del av folket som har ett politiskt inflytande", och kratein (~ "krati"), "styrelse", vilket ger en ungefärlig betydelse av "folkvälde"), folkstyre, majoritetsstyre, är ett styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Motsats till autokrati.

Det kan även syfta på ett större medbestämmande på andra arenor än i en stat. Så som brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati med mera.

Kriterier för demokrati

Det finns olika sätt att definiera och kategorisera demokrati. Följande krav måste normalt vara uppfyllda för att man ska kunna tala om genuin demokrati:

Det ska finnas allmän rösträtt med mycket få och klara begränsningar, i allmänhet krav på viss lägsta ålder.
Medborgare ska äga rätt att kandidera till de styrande posterna.
Medborgare ska ha rättigheter som tryck,- yttrande,- mötes- och organisationsfrihet för att kunna delge varandra sina åsikter och bilda politisk opinion.
Folkomröstningar bör genomföras om en stor andel röstande kräver detta.
Valhemlighet ska alltid iakttas.
Det ska finnas ett fungerande rättsväsen som skyddar dessa friheter och medborgarnas andra rättigheter, se rättssäkerhet.
Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.
I en demokrati tillämpas dock minoritetsskydd, tex så att minoritetsbefolkningens val kan inte köras över av majoriteten. Detta gäller tex språkliga minoritetsgrupper (finlandssvenskarna i Finland utgör en minoritet - den finskspråkiga majoritetsbefolkningen kan inte rösta bort tex de svenskspråkiga skolorna).

I Sverige finns det ett visst mått av transparens i myndigheternas verksamhet men offentlighetsprincipen är ej ett grundläggande demokratikriterium.

Som synes är principen om medborgarskap (inklusion) central i demokratins definition. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter.

Typer av demokrati

Den traditionella indelningen av demokrati har varit Direkt demokrati och Representativ demokrati. Den direkta demokratin brukar hänvisas till Antikens Grekland och syftar på att alla röstberättigande beslutar direkt i alla frågor. I Antikens Grekland skedde detta genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Idag brukar folkomröstningar ses som en form av direktdemokrati. Representativ demokrati innebär istället att folket väljer ett antal representanter som företräder dem i någon form av församling eller parlament. Representanterna beslutar i frågorna och folkets uppgift är att med jämna mellanrum rösta fram dessa representanter. Representativ demokrati är den form av demokrati som tillämpas i dagens demokratiska länder.

Idag har dock indelningen mellan direkt demokrati och representativ demokrati blivit något föråldrad. Efter Sovjetunionens fall och i och med att flera länder blev demokratiska har man istället börja prata om hur man skall kunna höja kvaliteten i demokratin. Därmed har andra indelningar växt fram; så som;

Deltagardemokrati; Tanken om att medborgarna måste bli mer aktiva i beslutsprocessen
Deliberativ demokrati; Tanken om samtalets och kommunikationens roll i demokratin
Representativ direktdemokrati

Demokratidiskussioner handlar om hur man ska uppnå lika fördelad makt. Ex: Är lydnad demokratiskt eller odemokratiskt?

Politisk - demokratisk aspekt

Man bör notera att det i vår tid, med allt mer professionaliserad politik finns en tydlig slitning mellan filosofi och politik. Filosofins strävan är att söka värdeneutral kunskap, även om sådan ej kan uppnås. Politiker har strävan att söka pragmatiska lösningar vilka både gynnar deras ideologi och återval. Medborgaren bör därvid vara ytterligt observant på vem eller vilka krafter som definierar olika förklaringar och lösningar angående demokratins framtid.

Demokrati i världen

De flesta stater i dag åtminstone hävdar sig vara demokratiska. Graden av demokrati varierar med dess definition.

Sverige

Nästan alla politiska och akademiska grupperingar betraktar Sverige som en fullvärdig demokrati. Ett element i svensk politik som vissa betraktar som icke-demokratiskt är den svenska monarkin.

Historia

Den antika demokratins historia

Grekland anses vara den västerländska demokratins vagga. Under några få hundra år gick man från diktatur till en elementär form av demokrati

År 594 f.Kr. valdes Solon till arkont i Aten. Adelns vanstyre gjorde att en revolt hotade och fick därför långtgående befogenheter. Han mildrade de drakoniska lagarna och demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs och slavar frigavs. Tidigare hade bara adeln rösträtt, men i stället fördelades rösträtten efter förmögenhet.

Befolkningen delas upp i fyra fylen (klasser) efter rikedom. De valde nio arkonter för ett år i taget. Dessutom fanns det en folkförsamling (ekklesía) som var ett slags stormöten där samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även ett så kallat folkråd (boulé) med 500 ledamöter funktion som beredningsorgan för folkförsamlingen.

Efter Solon 590 tas makten åter av diktatorer (tyranner), men efter maktstrider återupptogs 507 den demokratiska utvecklingen av Kleisthenes. Folket delades nu upp i tio fylen och ett råd inrättades med 50 representanter från varje fyle. Dessutom inrättades en folkförsamling dit alla medborgare hade tillträde.

En intressant aspekt på den Atenska demokratin var att ämbetsmännen utsågs med lottens hjälp, vem som helst kunde bli ämbetsman. För att undvika inkompetens så valdes tio ämbetsmän inom varje område. Val av ämbetsmän ansgås inte demokratiskt eftersom det skulle gynna den som hade stora medel och kunde påverka människor att rösta på honom.

Modern historia

Se även

Externa länkar

Statsskick | Demokrati

Gourt Home::Gourt :: Demokrati