Gourt Home::Gourt :: Varmblodig
- Här kan du läsa om serietidningen varmblodig
Varmblodig är en gammal term som tidigare användes för att beskriva djur som håller en jämn temperatur oberoende av omgivningens temperatur genom homeostas. Detta omfattar inte bara möjligheten att generera värme utan även förmåga till avkylning.
Varmblodig djur kontrollerar sin kroppstemperatur genom att reglera sin metabolism genom att exempelvis höja förbränningen av fett när temperaturen i omgivningen minskar.
Begreppets upplösning och vilka begrepp som används idag
Begreppet varmblodig har klassiskt ställts som motsats till kallblodig vilket betecknar de djur vars fysionomi inte strävar efter konstant kroppstemperatur utan där kroppstemperaturen istället varieras efter omgivningens temperatur.
Idag har ny forskning inom zoofysiologi visat att kroppstemperatur inte kan delas in i så grova fält som varm- och kallblodig. Upprätthållandet av kroppstemperatur omfattar ett brett spektra av olika metoder hos olika djur vilket har fått forskarna att sluta använda dessa båda otillräckliga generalla begrepp. Istället för att använda termen varmblodig använder man idag tre begrepp som har med djurets olika aspekter av termoreglering att göra.
- Endoterm är djur som har en förmåga att kontrollera kroppstemperaturen genom invärtes processer som muskelskakningar, förbränning av fett, svettning eller genom att flämta. Termen kommer ur grekiskans: endo = "inuti," therm = "värme".
- Homeoterm är djur som har en form av termoreglering som försöker hålla en konstant kroppstemperatur oavsett yttre omständigheter. Denna kroppstemperatur är ofta högra än omgivningens. Termen kommer ur grekiskans: homoios = "samma, likande," therm = "värme".
- Tachymetabolism är djur som har en form av termoreglering som försöker bibehålla en hög vilo-metabolism. Termen kommer ur grekiskans: tachy = "snabb, kvick" metabol = "förändra". Tachymetabolistiska djur är så att säga alltid "påslagna". Deras metabolism är visserligen oftast lägre under vila än under aktivitet men denna skillnad är mycket mindre än hos exempelvis djur med så kallad bradymetabolism. Djur med tachymetabolism har svårt att klara perioder med lite föda.
En stor del av de djur som traditionellt har delats in i gruppen varmblodiga, nämligen däggdjur och fåglar passar in i alla dess tre kategorier. Forskning under de senaste 30 åren inom zoologisk termofysiologi har dock visat att det trots allt finns ett större antal djur inom dessa båda grupper som inte uppfyller alla dess kriterier för att passa in i dessa kategorier. Exempelvis är många fladdermöss och mindre fåglar poikiloterma och bradymetaboliska när de sover. För denna grupp djur skapades ännu en term, nämligen heteroterm.
Studier har visat att djur som tidigare traditionellt klassifiserats som kallblodiga istället använder sig av flera olika termoreglerande mekanismer och variationer av de tre begreppen beskrivna här ovan tillsammans med ektoterma, poikiloterma och bradymetabolistiska mekanismer. på detta sätta skapas ett brett spektra av olika typer av kroppstemperatursreglering.
Travsportens användning av definitionen
Källor
- Texten är till stora delar översatt från den engelska wikipedia-artikeln "Warm-blooded" *
- Mark Blumberg (2002), , Harvard University Press
Externa länkar
- www.earthlife.net
- Dinosauria.com: What is Warm-bloodedness anyway?
- The Reptipage: What is cold-blooded?
Homoiothermie | Warm-blooded | Sangre caliente | Homéotherme | הומותרמיות | Omeotermia | 恒温動物 | Warmbloedig | Zwierzę stałocieplne | 恒温动物
"Varmblodig"