Gourt Home::Gourt :: VM i fotboll
- Denna artiklar handlar om herrarnas fotbolls-VM. Se även dam-VM i fotboll.
VM i fotboll, världsmästerskapet i fotboll, eng. FIFA World Cup (tidigare Jules Rimet Cup), är en mästerskapstävling i fotboll som har spelats vart fjärde år sedan 1930, med undantag för 1942 och 1946, då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget. I fotbolls-VM:s finalspel deltar sedan 1998 32 landslag. Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade.
Det senaste VM i fotboll arrangerades i Sydkorea och Japan 2002 och det var första gången som slutspelet avgjordes i mer än ett land. 2006 FIFA World Cup spelas i Tyskland den 9 juni till den 9 juli. År 2010 skall Sydafrika stå som arrangörsland. Det blir första gången som VM i fotboll arrangeras i Afrika.
Bakgrund
1904 bildades världsfotbollsförbundet FIFA. Eftersom fotbollsturneringen vid Olympiska spelen bara var öppen för amatörer planerade FIFA en världsturnering i fotboll öppen för både amatörer och proffs. I maj 1929 beslöt FIFA att man skulle arrangera turneringen det kommande året. Uruguay tilldelades arrangörskapet av turneringen. Valet av värdland hade två huvudorsaker: dels att Uruguays fotbollslandslag hade dominerat världsfotbollen på 1920-talet och vunnit två raka OS-guld 1924 och 1928, och dels att Uruguay 1930 firade 100 år som självständig stat.
Det ursprungliga namnet, Jules Rimet Cup, kom från initiativtagaren till VM, fransmannen Jules Rimet. Den pokal som länderna skulle kämpa om fick namnet Coupe Jules Rimet. Det bestämdes att det första landet som vann VM tre gånger skulle få behålla pokalen. 1970 blev Brasilien mästare för tredje gången, men den ursprungliga pokalen blev stulen några år senare och har aldrig återfunnits. Den nuvarande pokalen, som introducerades 1974, är en vandringspokal som inget land får behålla, oavsett antalet segrar.
VM-kval
Inför den första turneringen, som spelades i Uruguay 1930, fanns inget kvalspel. De lag som anmälde sig fick delta. Inför 1934 års turnering infördes kvalspel, där varje kontinent delades in i kvalgrupper. Till 1934 års turnering fick Italien kvalificera sig, trots att landet var värd för VM. Sedan 1938 slipper värdlandet spela kvalspel. Åren 1938-2002 var även det regerande mästarlaget direktkvalificerat. Det togs bort efter 2002, eftersom man ansåg att det laget då inte fick tillräckligt med kvalificerat motstånd inför VM-slutspelet.
Antalet länder som deltog i det senaste VM-kvalet var över 160.
Hur många platser varje världsdel tilldelas har varierat genom åren. Inför 2006 års VM var tilldelningen följande:
- Europa: 14 platser
- Afrika: 5 platser
- Oceanien: 0 eller 1 plats
- Asien: 4 eller 5 platser
- Sydamerika: 4 eller 5 platser
- Nordamerika: 3 eller 4 platser
Oceanien kvalar om sin plats mot det lag som kommer femma i Sydamerikas kvalspel. Inför VM 2006 möttes Australien och Uruguay i kvalet, och Australien gick vidare till VM.
Asien och Nordamerika gör upp om en plats. Inför VM 2006 möttes Bahrain och Trinidad och Tobago. Vinnare blev Trinidad och Tobago.
Fotbollsländer är inte detsamma som nationalstater. Exempelvis har Färöarna ett landslag trots att de tillhör Danmark och Storbritannien är av historiska skäl uppdelat i fyra fotbollslandslag: England, Wales, Skottland och Nordirland.
Historik
Huvudartikel: Historisk tillbakablick på fotbolls-VM
VM i fotboll har efter hand växt till ett gigantiskt evenemang. Räknat i antalet TV-tittare som följer slutspelet vart fjärde år utklassar fotbolls-VM numera till och med sommar-OS. De främsta anledningarna till att fotbolls-VM växt till det i särklass största världsmästerskapet är förmodligen att fotboll är världens populäraste sport och att alla de bästa spelarna alltid är med. Det faktum att slutspelet bara spelas vart fjärde år bidrar säkert också då alla fotbollsfans världen över ser fram mot den extra mycket.
Brasilien är det mest framgångsrika landet med fem guld. Italien näst mest framgångsrikt med fyra guld
Medaljörer
Skyttekungar i respektive VM-turnering
Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de 18 VM-slutspel som arrangerats hittills. Siffrorna anger antalet mål
- 1930 Giullermo Stabile (Argentina) - 8
- 1934 Oldrich Nejedly (Tjeckoslovakien) - 5
- 1938 Leonidas Da Silva (Brasilien) - 8
- 1950 Ademir (Brasilien) - 9
- 1954 Sandor Kocsis (Ungern) - 11
- 1958 Just Fontaine (Frankrike) - 13
- 1962 Garrincha (Brasilien), Vava (Brasilien), Leonel Sanchez, (Chile) - 4
- 1966 Eusebio (Portugal), 9
- 1970 Gerd Müller (Västtyskland) 10
- 1974 Grzegorz Lato (Polen) - 7
- 1978 Mario Kempes (Argentina) - 6
- 1982 Paulo Rossi (Italien) - 6
- 1986 Gary Lineker (England) - 6
- 1990 Salvatore Schillachi (Italien) - 6
- 1994 Hristo Stoitchkov (Bulgarien), Oleg Salenko (Ryssland) - 6
- 1998 Davor Suker (Kroatien) - 6
- 2002 Ronaldo (Brasilien) - 8
- 2006 Miroslav Klose (Tyskland) - 5
Mest mål totalt har Ronaldo gjort, 15 st. Bäste svenska målgörarna är Kennet Andersson och Henrik Larsson med 5 mål. Följande spelare har gjort minst 10 mål:
15 mål
14 mål
13 mål
12 mål
11 mål
10 mål
- Gabriel Batistuta- Argentina
- Gary Lineker - England
- Teofilio Cubillas - Peru
- Helmut Rahn - Västtyskland/Tyskland
- Grzegorz Lato - Polen
- Miroslav Klose - Tyskland
Källor
- RSSSF archive
- Wikipedias engelskspråkiga sajt
Topplacerade lag genom åren
| Placering | Land | Antal medaljer | Guld | Silver | Brons | Fyra |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Brasilien | 9 | 5 | 2 | 2 | 1 |
| 2 | Italien | 7 | 4 | 2 | 1 | 1 |
| 3 | Tyskland* | 9 | 3 | 4 | 2 | 1 |
| 4 | Argentina | 4 | 2 | 2 | 0 | 0 |
| 5 | Uruguay | 2 | 2 | 0 | 0 | 2 |
| 6 | Frankrike | 4 | 1 | 1 | 2 | 1 |
| 7 | England | 1 | 1 | 0 | 0 | 1 |
| 8 | Nederländerna | 2 | 0 | 2 | 0 | 1 |
| 9 | Ungern | 2 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| 9 | Tjeckien* | 2 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| 11 | Sverige | 3 | 0 | 1 | 2 | 1 |
| 12 | Polen | 2 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| 13 | Österrike | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| 13 | Portugal | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| 15 | Chile | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 15 | Turkiet | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 15 | Kroatien | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 18 | Serbien* | 1 | 0 | 0 | ½ | 1 |
| 19 | USA | 1 | 0 | 0 | ½ | 0 |
| 20 | Ryssland* | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 20 | Spanien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 20 | Belgien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 20 | Bulgarien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 20 | Sydkorea | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
- Då vissa länder har bytt namn under åren så är det så att i Serbien har även Serbien-Montenegros, FR Jugoslaviens och Jugoslaviens medaljer räknats med, i Tjeckien finns även Tjeckoslovakiens medaljer medräknade, i Tysklands medaljer finns även Västtysklands medaljer och i Ryssland finns Sovjetunionens medaljer medräknade.
Externa länkar
Se även
- Historisk tillbakablick på fotbolls-VM
- Kända spelare som deltagit i fotbolls-VM
- Diverse rekord från fotbolls-VM och en del annan statistik
- Kval
- Sveriges damlandslag i fotboll
- Sveriges herrlandslag i fotboll
Fotbollsturneringar | Världsmästerskap
Fußball-Weltmeisterschaft | كأس العالم لكرة القدم | Световно първенство по футбол | Kib vell-droad ar bed | Svjetsko prvenstvo u nogometu | Copa del Món de Futbol | Mistrovství světa ve fotbale | Cwpan y Byd Pêl-droed | Verdensmesterskab (fodbold) | Fußball-Weltmeisterschaft | Παγκόσμιο κύπελλο ποδοσφαίρου | FIFA World Cup | Futbala Mondpokalo | Copa Mundial de Fútbol | Jalgpalli maailmameistrivõistlused | Munduko Futbol Txapelketa | جام جهانی فوتبال | Jalkapallon maailmanmestaruuskilpailut | HM fótbóltur | Coupe du monde de football | Corn Sacair an Domhain | Mundiais de Fútbol | גביע העולם בכדורגל | Labdarúgó-világbajnokság | Piala Dunia FIFA | Heimsmeistarakeppnin í knattspyrnu | Campionato mondiale di calcio | FIFAワールドカップ | ფიფას მსოფლიო საფეხბურთო ჩემპიონატი | 축구 월드컵 | Fussball-Weltmeeschterschaft | Pasaulio futbolo čempionatas | FIFA Pasaules kauss | Piala Dunia FIFA | Wereldkampioenschap voetbal | Verdensmesterskapet i fotball | Mistrzostwa świata w piłce nożnej | Copa do Mundo | Campionatul Mondial de Fotbal | Чемпионат мира ФИФА | Campiunatu munniali di palluni | FIFA World Cup | Majstrovstvá sveta vo futbale | Svetovno prvenstvo v nogometu | Kampionati Botëror i Futbollit | Светско првенство у фудбалу | உலகக்கோப்பை காற்பந்து | ฟุตบอลโลก | Чемпіонат світу з футболу | Giải vô địch bóng đá thế giới | 世界盃足球賽 | FIFA世界盃足球賽
"VM i fotboll".svg){kind=link}
