Växter

Fröväxter (Spermatophyta)
- Ginkgoer (Ginkgophyta)
- Gnetophyta
- Kottepalmer (Cycadophyta)
- Barrväxter (Coniferophyta)
- Gömfröväxter (Angiospermae)
Sporväxter (Kryptogamer)
- Fräkenväxter (Equisetophyta)
- Mossor (Bryophyta)
- Ormbunksväxter (Pteridophyta)
- Psilotophyta
- Levermossor (Hepatophyta)
- Lummerväxter (Lycopodiophyta)

Växtriket (Plantae) omfattar alla växter och är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Studiet av växtriket kallas botanik.

Växtriket indelas i divisioner och alla växter (kärlväxter) är antingen fröväxter (Spermatophyta, fanerogamer) eller sporväxter (kryptogamer). Växter, liksom alger är fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus bildar sin föda från oorganiska ämnen.

Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia (senare Plantae) och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter.

Växternas betydelse

Växternas och vissa algers fotosyntes ändrade för länge sedan sammansättningen av jordens atmosfär, så att den nu innehåller en stor andel syre som djuren och andra organismer är beroende av. Alla växter använder sig av fotosyntes för att få tillgång till den energi och det kol de behöver. Den sker i kloroplasterna, en grön organell i växtcellen, där växten omvandlar solljus, koldioxid och vatten till druvsocker och syrgas.

Växter och människan

Människorna är beroende av växterna för sitt intag av näring, både direkt i form av exempelvis spannmål, frukt och grönsaker, men även indirekt, eftersom växter är grunden i nästan samtliga näringskedjor. Näringen i växterna frigörs när druvsockret bryts ned till energi till exempel i människokroppen. Tillsammans med syrgasen vi andas in blir restprodukten koldioxid och vatten. Det kallas för cellandning.

Växter är en viktig råvarukälla. Träd ger byggnadsmaterial och pappersmassa. Många textilier produceras av växter, såsom bomull. Många läkemedel har eller har haft växter som verksamma ämnen.

Se även jordbruk och skogsbruk.

Indelning

Enligt domänsystemet är växtriket detsamma som det tidigare underriket embryofyter. Detta delas in i bryofyter och tracheofyter. Enligt det äldre tvårikessystemet ingick även svampar och alger i växtriket.

Växternas evolution

Huvudartikel: Växternas evolution

Det man i vardagligt tal menar med växter är oftast mångcelliga, landlevande växter. De omfattar kärlväxterna som har blad, stammar eller stjälkar och rötter. Även mossor har liksom kärlväxterna celler med cellväggar av cellulosa och de flesta får sin energi via fotosyntes. Det finns omkring 300 växtarter som inte är fotosyntetiska utan parasiterar på fotosyntetiska växter. Växterna skiljer sig från grönalger, som de utvecklades från, genom att ha specialiserade fortplantningsorgan som skyddas av vävnader som inte i sig deltar i fortplantningen.

Mossorna uppstod under paleozoikum. De kan bara överleva i fuktiga miljöer eftersom de saknar kärlsträngar som transporterar vatten inuti växten. Kärlväxterna uppstod under silur och under devon hade de utvecklats till en mängd arter och spridits till många olika miljöer. Detta berodde bland annat på att kärlväxter inte har mossornas begränsningar, utan exempelvis har kärlsträngar som transporterar vatten genom hela växten. De första primitiva fröväxterna var Pteridospermae och Cordaites. Båda grupperna är nu utdöda. De uppstod i slutet av devon och utvecklades under karbon, perm och trias. Till skillnad från sporer som behöver fukt för att utvecklas, tål frön mycket torrare förhållanden.

De tidigaste fröväxterna var nakenfröväxterna (Gymnospermae). Deras frön har inte ett skyddande lager utan pollenet landar direkt på embryot. Det har funnits flera grupper av nakenfröväxter, men de enda som finns kvar i nutid är barrväxterna. Gömfröväxterna, som ibland kallas "blomväxter", var den sista stora gruppen av växter som uppstod. De utvecklades från nakenfröväxter under jura och under krita uppstod en oerhört stor mängd olika arter. Skillnaden mellan gömfröväxter och nakenfröväxter är att hos gömfröväxterna är fröembryot inneslutet i en skyddande hinna som pollenet måste tränga igenom. Gömfröväxterna är den dominerande växttypen i de flesta nutida biotoper.

Växtfossil

Huvudartikel: Växtfossil

Fossila växter har gett upphov till bland annat stenkol och bärnsten. Träd bildar ofta fossil, se förstenade träd. Fossila trädstammar brukar förekomma som polystrata fossil, som felaktigt använts som argument för kreationism.

Se även fytolit.

Utbredning

Växter finns över stora delar av jordytan. De utgör den överlägset största delen av jordens biomassa. Se växtgeografi och trädgränsen.

Växter i haven

I haven finns framför allt alger, som numera inte räknas till växtriket. Eftersom växter och alger är beroende av solljus finns de inte i djuphaven.

Växtfysiologi

Bamboo forest.jpg

Huvudartikel: Växtfysiologi och växtanatomi

Det är en vanlig missuppfattning att växterna består av ämnen från jorden. I själva verket byggs växterna upp av material som huvudsakligen tas ur luften. Genom fotosyntesen använder växterna energin i solljuset till att omvandla koldioxid från luften till enkla sockerarter. Dessa sockerarter används som byggstenar i växtens vävnader. Växterna behöver dock jorden för att ta upp vatten och i vattnet finns näringsämnen som kväve och fosfor.

Livscykel

Ett sätt att dela in växter är efter hur länge de lever:

Ettåriga växter eller annueller, som existerar och fortplantar sig under en växtsäsong
Tvååriga växter eller bienner, som lever två växtsäsonger och vanligen fortplantar sig den andra säsongen
Fleråriga eller perenner, som existerar under många växtsäsonger och fortplantar sig många gånger

De fleråriga gömfröväxterna kan vara både städsegröna, vilket innebär att de inte fäller sina blad, eller så kan de vara lövfällande. I tempererat och subarktiskt klimat fäller de vanligen bladen eller löven under vintern. I tropiskt klimat fäller de dem under regnperioderna.

Hur snabbt och hur mycket olika växter växer varierar enormt. Några mossor växer mindre än 0,001 millimeter per timme. De flesta träden växer mellan 0,025 och 0,25 millimeter per timme. Vissa klätterväxter kan växa så mycket som 12,5 millimeter per timme och det finns bambuarter som kan växa från 300 upp till 1000 millimeter på ett dygn.

Externa länkar

Botanik | Systematik | Wikipedia:Veckans samarbete

พืช | bitki | Thực vật | Рослини | 植物

Gourt Home::Gourt :: Växter