Vävnad

Vad gäller textila vävnader, se vävning.

Vävnader i kroppen är materia som byggs upp av celler, som utför liknande uppgifter. Studiet av vävnader kallas histologi eller, om det rör sjukdomar, histopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden ökade dock metoder som kryosnittning, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskopi och immunokemiska metoder kunskapen om området väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnosticera exempelvis cancer. I kroppen hos människa och andra däggdjur finns fyra grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ.

Epitel är vävnader som består av lager av celler, som täcker organs ytor. Exempel är hudytan och de cellager som täcker matspjälkningskanalens sidor. Epitel har ofta skyddande, utsöndrande och absorberande funktioner.
Bindväv(stödjevävnad) är vävnader som håller ihop saker. Senor, de sega väggarna till stora blodkärl och kvinnans bröst innehåller mycket bindväv, men även blodet klassas faktiskt ofta som bindväv.
Muskelvävnad består av muskelceller som innehåller filament som kan dra ihop sig, röra sig i förhållande till varandra och förändra cellens form.
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet.

Anatomi

Gourt Home::Gourt :: Vävnad