Encyklopedi

En encyklopedi (uppslagsverk) är en skriven sammanfattning av mänsklig kunskap. Termen kommer från Grekiskans enkyklios paideia, "i en cirkel av instruktioner". Encyklopedier kan vara allomfattande, innehållande artiklar om ämnen inom alla områden, (Encyclopædia Britannica är ett välkänt exempel), eller de kan vara specialiserade inom särskilda områden, t ex en medicinsk, eller filosofisk encyklopedi. Det finns också encyklopedier som täcker alla möjliga ämnen från exempelvis ett land, till exempel den svenska Nationalencyklopedin. Man vill ofta skilja en encyklopedi från en ordbok som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning. Skillnaden upprätthålls dock inte i praktiken eftersom det inte går att göra någon fullständig distinktion mellan begreppen.

Termen "encyklopedi" användes för dylika kunskapssamlingar först under 1700-talet.

Tidiga encyklopedier

Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer. Den kanske mest berömda encyklopedin är den franska Encyclopédie, skriven av Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutfördes 1772 (28 volymer, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).

Encyklopedins egenskaper

Encyklopedins struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt CD-ROM-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar.

Encyklopedier på nätverk, till exempel Internet, har även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform.

Informationen i en tryckt encyklopedi behöver vara organiserad, och av tradition används metoden med alfabetiskt ordnade artiklar. Med de nya, dynamiska, elektroniska formaten behövs inte en förutbestämd struktur. De flesta elektroniska encyklopedierna organiserar ändå artiklarna på något eller några olika sätt, till exempel alfabetiskt eller genom ämnesområden.

Kända encyklopedister före 1700

Isidor av Sevilla Etymologiarum sive origium libri XX (600-talet)
Suidas (1000-talet)
Vincent av Beauvais (1200-talet)
Bartholomeus de Glanvilla (Bartholomew of England)
John Henry Alsted
Louis Moréri
John Jacob Hoffman
Pierre Bayle För online-utgåvor se http://www.lett.unipmn.it/~mori/bayle/antho.html
Vicenzo Coronelli
Johann Heinrich Zedler Hans ordbok och lexikon finns on-line på tyska http://mdz.bib-bvb.de/digbib/lexika/zedler/ (68 volymer, 62 571 sidor, ungefär 750 000 artiklar)
Theodor Zwinger (1533-1588)
Plinius den äldre

Se även

Länkar

Kommersiella allmänna encyklopedier tillgängliga online

Columbia Concise
Grolier (avgiftsbelagd)
Encyclopædia Britannica (avgiftsbelagd för full tillgång; fria test tillgängliga)
Microsoft Encarta (delvis fri tillgång)
Encyklopedi.net (Onlineversion av uppslagsverket)
World Book (avgiftsbelagd; fria test tillgängliga)
Nationalencyklopedin på Internet (avgiftsbelagd, men fritt sökbar, varvid den visar den första meningen för ett uppslagsord)

Encyklopedi-projekt, fri tillgång

Länkar till encyklopedier

En mycket omfattande lista med länkar till ordböcker och encyklopedier (senast uppdaterad nov 1999)
cnet's encyclopedia metasearch page, som inkluderar Wikipedia

Gourt Home::Gourt :: Encyklopedi