Tjeckien

Tjeckien (officiellt Tjeckiska republiken) är en stat i centrala Europa som gränsar till Tyskland, Österrike, Slovakien och Polen. Det består av de historiska landskapen Böhmen (Čechy) och Mähren (Morava).

Historia

Staten uppstod 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien. För tiden före det se Tjeckoslovakiens historia.

1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 blev landet medlem i EU.

Politik

Den tjeckiska republiken är enligt sin konstitution, antagen december 1992 en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs vart femte år av parlamentet. Presidenten har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter förutom uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också statsminister och efter förslag av statsministern övriga ledamöter av regeringen. Den tjeckiska riksdagen har två kammare. Deputeradekammaren med 200 medlemmar väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vart annat år.

Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.

Under många år alltsedan vändningen var författaren och frihetshjälten Vaclav Havel president. Efter hans avgång utsågs ledaren för partiet ODS (se nedan) och tidigare statsministern Vaclav Klaus till president.

Många politiska partier är verksamma i landet, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet längst ut till vänster till mindre nationalistpartier längst ut till höger. De viktigaste partierna är de halvreformerade Kommunisterna, Socialdemokraterna (ČSSD), Kristdemokrater (KDU-ČSL), Liberaler (US-DEU) samt Allmänna Demokratiska Partiet (ODS), det parti som trädde fram och tog över i samband med vändningen 1989. ODS är fortfarande splittrat i flera fraktioner. Den nuvarande regeringen är socialdemokratisk med stöd av kristdemokrater och liberaler.

Den nuvarande konstitutionen ger upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med 20% av rösterna skys av de andra och inte kan medverka in någon koalition. Den nuvarande regeringen är mycket svag, med minsta möjliga röstövervikt i riksdagen och med presidenten från ett oppositionsparti som lägger sitt veto mot många lagförslag. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, speciellt som motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.

Geografi

Tjeckiens nuvarande gränser skapades 1993 vid delningen av Tjeckoslovakien. Till Tjeckien fördes då regionerna Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) samt en liten del av Schlesien (Slezsko). Tjeckien kom på så sätt att gränsa till Tyskland, Österrike, Slovakien och Polen.

Till stora delar avgränsas Tjeckien naturligt av bergskedjor: i sydväst av Český Les och Šumava (Böhmerwald), i nordväst av Krušné Hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky och i sydost av västra karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstopppen, 1602 m, ligger i Krkonoše och heter Sněžka. Lägsta punkten ligger vid Labes (Elbes) utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de Tjeckiska och Mähriska högplatåerna. Floder: Labe rinner upp i Krkonoše, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné Hory och Krkonoše och vidare in i Tyskland. Också Odra (ty. Oder) rinner upp i Tjeckien, i Krkonoše. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Vltava (Moldau) vid Mělník, norr om Prag. Vltava har i sin tur de stora bifloderna Sázava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr, medan floderna i Mähren (Morava, Svratka, Ohře) rinner mot söder till Donau.

Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse, de största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.

Högsta punkt: Berget Sněžka, 1 602 m.ö.h.
Lägsta punkt: Floden Elbe, 115 m.ö.h.
Naturtillgångar: Kol, timmer

Orter

De största städerna är Prag (huvudstad, ca 1 300 000 invånare), Brno (huvudstad i Mähren, ca 400 000 invånare) Ostrava (industristad i norra Mähren, ca 400 000 invånare), Plzeň (i västra Böhmen, med bryggerier, ca 200 000 invånare), Olomouc (handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare), Mladá Boleslav (industristad med tillverkning av Škoda-bilar), Hradec Králové (i nordöstra Böhmen).

Andra orter av betydelse: I České Budĕjovice tillverkas känt öl. Český Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på s världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Mariánské Lázně (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Ústí nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.

Större städer

Andra orter

Bílina
Cheb
Rokycany
Opava
Rakovník
Kladno
Děčín
Dubí
Frýdlant
Liberec
Rumburk
Trutnov
Chotěboř
Kaplice
Stochov
Stochov-Slovanka
Slaný
Lány
Unhošť
Redhošť
Vysoké Mýto
Doksy
Křivoklát
Písek
Nové Strašecí
Železná Ruda
Varnsdorf
Tanvald
Znojmo

Turistorter

Populära turistmål är Brno (Brünn), Karlovy Vary (Karlsbad), Prag (Praha) och Sudetlandet.

Orter och områden som är av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan t ex Kutná Hora, silverstad med berömd benkyrka och Mělník, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (t ex Karlštejn och Konopiště i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonoše med huvudort Špindlerův Mlýn står för den tjeckiska vintersporten.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Tjeckiens administrativa indelning

Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som ej har någon historisk anknytning utan enbart har administrative funktioner. Dessa är i sin tur indelade i kommuner (okres).

Ekonomi

Industri

Tjeckien har en lång tradition av fordonsbyggande med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng. Dessutom tillverkar LET passagerarflygplan.

Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man till hela Sovjetunionen och övriga satellitstater.

Kommunikationer

Transport och förbindelser: Nätet av tåg och bussar är väl utbyggt och förbindelser från de flesta orter till sina centralorter går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Tidtabeller: www.vlak.cz . Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.

Gator i städer är ofta stenlagda , troligen med avsikt för att dämpa trafikrytmen. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att man helst bör bese dem till fots, det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.

Demografi

Befolkningens medelålder: 39,3 år (2006, uppskattat)CIA - The World Factbook -- Czech Republic 26 april 2006
Religiös tillhörighet: Romerska katoliker 39,2%, protestanter 4,6%, ortodoxa 3%, annan 13,4%, ateister 39,8%.

Källa

Europas länder | Kustlösa stater | Tjeckien

Gourt Home::Gourt :: Tjeckien