Titicacasjön

Titicacasjön är Sydamerikas största sjö, på gränsen mellan Peru och Bolivia. Yta: 8 288 km². Sjöns största längd är 192 km och den har en bredd av 50 km på mitten. Titicacasjön ligger på en höjd av 3 812 meter över havet och är därmed världens högst belägna seglingsbara sjö.

Sjön kan delas in i tre delar:

huvudsjön med ett medeldjup av 100 m och maxdjupet 281 m
Punoviken (Peru), belägen i nordväst, förbunden med sjön via ett 6,5 km brett sund mellan halvöarna Capacha och Chucuito. Medeldjupet i viken är 10 m.
lilla sjön, också känd som Wiñaymarca, belägen i sydöst, nästan avsnörd från huvudsjön av det 1 km breda Tiquinasundet mellan halvöarna Copacabana och Huata (båda halvöarna belägna i Bolivia medan sjön delas mellan Peru och Bolivia).

Det finns internationell båtförbindelse mellan Puno och Huaqi, både med ångfartyg och mindre motorbåtar. På sjön kan också ses de inföddas vassbåtar, kallade totoras.

De viktigaste öarna är Taquile, Amantani och Soti på den peruanska sidan och Titicacaön (även kallad Sol ) och Luna på den bolivianska sidan. Titicacaön har gett sjön dess namn och var en helig plats för inkafolket.

Ekologiskt sett är området mycket speciellt och ett naturreservat bildades därför 1978 omfattande två områden: Puno (291,5 km²) och Ramis (70,3 km²). Båda områdena är till största delen vassvegetation och har ett rikt fågelliv med cirka 60 olika arter. Den typiska vegetationen består av 4 m hög totoravass, (Quechua: tutura) (Scyrpus totora).

Sjön lider för närvarande av kraftig tillväxt av guama, en vattenväxt med långa rötter som har invaderat sjön.

Lake Titicaca map.png

Sydamerikas geografi | Perus geografi | Sjöar

Gourt Home::Gourt :: Titicacasjön