Denna artikel behandlar Republiken Kina på Taiwan från 1945 och framåt.
För själva ön, se Taiwan (ö), för Republiken Kinas historia före 1949, se Republiken Kinas historia.
Republiken Kina (på Taiwan) (hädanefter ROCellerTaiwan) är i praktiken en egen stat på ön Taiwan i Stilla havet, men gör officiellt anspråk på hela Kina och även staten Mongoliet. Folkrepubliken Kina, som kontrollerar fastlandet, anser å sin sida att Taiwan är en ännu inte "befriad" del av "deras" Kina. Varken namnet Kina eller anspråken på fastlandet är erkända av FN. Taiwan erkänns idag bara av ett drygt 20-tal, mestadels mycket små, stater, däribland Vatikanstaten. Beteckningen Taiwan har länge använts av de länder som har brutit de diplomatiska förbindelserna med landet på grund av FN:s resolution från oktober 1971, eller tidigare, men användningen har sedan nationalistpartiet förlorade makten 2000 blivit mer allmänt accepterat även i Taiwan.
Taiwan blev en del av Kina första gången under 1600-talet. År 1895 led Kina under Qingdynastin ett militärt nederlag mot Japan och tvingades avstå Taiwan. Ön återgick sedan till Kina efter andra världskriget. När kommunisterna tog makten efter inbördeskriget år 1949 flydde ca 1,5 miljoner personer, främst Guomindangs ledning och vad som återstod av den nationalistiska armén, till Taiwan, där en regering enligt 1947 års konstitution. Styrd av Guomindang som en högerdiktatur med undantagslagar kom Taiwan gradvis att demokratiseras från 1980-talet, och även den inhemska befolkningen, som varit en förtryckt majoritet under Chiang Kai-shek, fick möjlighet att delta i landets styre. År 2000 förlorade Guomindang valet för första gången, och regeringsmakten övergick till Demokratiska framstegspartiet något som lett till ökade spänningar mellan Taiwan och Kina, och till ett närmade mellan de gamla fienderna Kinas kommunistiska parti och Guomindang.
Den dominerande politiska frågan fortsätter att handla om relationerna mellan Taiwan och Kina, speciellt om en eventuell förening mellan länderna eller om Taiwan formellt ska bli en självständig stat. Taiwan har under de senaste åren till viss del slutat behandla Kina som en del av det egna landet, något man alltid gjort tidigare.
Taiwan har sedan 2001 en lag om hemspråksundervisning, inriktad mot öns ursprungsbefolkning.
Dödsstraffet i Taiwan verkställdes sju gånger under 2003.
Taiwan kontrollerar dessutom några internationellt omstridda öar i Sydkinesiska havet.
Under Asiens finansiella kris 1998 klarade sig Taiwan ganska bra jämfört med många av sina grannländer. Däremot innebar den globala lågkonjunkturen 2001 att Taiwan för första gången någonsin hade ett år med negativ tillväxt. Dessutom var arbetslösheten rekordhög detta år.
Naturtillgångar på Taiwan inkluderar naturgas, kalksten, marmor och asbest. 24% av landets yta är odlingsbar mark. År 1952 stod jordbruket för 32% av BNP, nu är siffran 2%. 58% av landet är skogsmark.
Elektriciteten framställs med fossila bränslen (71%), vattenkraft (6%) och kärnkraft (23%).
Industrin i Taiwan har under senaste årtionden haft god draghjälp av det halvstatliga forskningsinstitutet ITRI.
Republik China (Taiwan) | Republica de China | Taiwán | Република Китай | República de la Xina | Tchaj-wan | Republikken Kina | Republik China | Republic of China | Tajvano | República de China | Taiwan | République de Chine | Taiwán - 臺灣 | הרפובליקה הסינית | Republik China | Lýðveldið Kína | Repubblica di Cina | 中華民国 | 중화민국 | Sjina (nationalistisch) | Taivanas | Republik China | Republiek China | Taiwan | Republikken Kina | Republikken Kina | Republika Chińska | Taiwan | Тайвань | Taiwan | Republic of China | Tajvan | สาธารณรัฐจีน | Taiwan | 中華民國 | Tiong-hoâ Bîn-kok