Statsråd

1. I Finland är Statsrådet benämning på landets regering (som kollektiv). Se lista över Finlands statsministrar.
2. I Sverige titel för en person som är ledamot av regeringen (under 1809 års regeringsform beteckning även för regeringen som kollektiv; statsrådet), formell term för minister. Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring.
3. ty. Staatsrat, var i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1960-1990 namnet på det kollektiva organ som delade den lagstiftande makten med Volkskammer, och vars ordförande formellt innehade uppdraget som landets statschef.
4. I Norge är Statsråd titel på en minister, norska stadsrådet samt namn på ett kabinett.

Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område samt tillägget minister exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område samt tillägget minister exempelvis skolminister – tidigare även konsultativt statsråd eller minister utan portfölj. Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern.

Innan den nuvarande Regeringsformen trädde i kraft, var statsråden kungliga rådgivare, något som före 1975 redan hade förlorat sin reella betydelse. Formellt skulle beslut fattas i kungliga konseljer av kungen, men i praktiken skedde politiska beslut i allmänna beredningar med statsministern och andra statsråd. Ett statsråd kunde själv besluta i förvaltningsfrågor, i så kallade departementsberedningar. I nuvarande regeringsform stadgas att regeringsärenden avgörs av regeringen, med minst fem statsråd närvarande. I verkligheten har besluten redan fattats i departementen innan de når till regeringssammanträdena, och regeringen fattar endast det formella beslutet. Regeringen bär emellertid ett kollektivt ansvar för de beslut som fattas.

Tidsaxel för de viktigare statsrådsposterna under efterkrigstiden

I Norge används begrepp som "möte i statsråd", "Konungen i statsråd" och "statsråd". Utgångspunkten är att varje regeringsdepartement har en chef som betraktas som ett politiskt statsråd. Möten där alla är närvarande kallas möte i statsråd, eller regeringsmöte. Möten som kallas Konungen i statsråd hålles på det kungliga slottet i Oslo. Detta betyder att H.M. Konungen är i möte med hela sin regering. Statsrådens arbetsuppgifter är politiska, men arbetsuppgifterna är också de administrativa ledningsuppdragen som administrationschef och en verklig departementschef. I "Regjeringsinstruksen" sägs att departementscheferna ansvarar för att en vederbörlig behandling sker av varje ärende som inkommer till deras departement och att departementscheferna svarar inför statsministern. Enligt Norges grundlag kan statsministern entledigas av H.M. Konungen. Regeringen betraktas som Konungens råd och på det vilar allt ansvar för statens skötsel. H.M. Konungen kan själv aldrig lastas eller åläggas ansvar.

Politiska titlar | Statsvetenskap

Ministre (govern) | Ministr | Gesandt | Minister | Minister (government) | Ministro | Ministro | Ministeri | Ministre | שר | Miniszter | Menteri Departemen | Ráðherra | Ministro | 大臣 | Ministras | Minita Karauna | Minister | Minister | Minister | Ministro | Minister | Minister | Міністр