Skottår

År med skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad, skottmånad.

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom årstidsåret är ca 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 24 dagar före årstiderna, vilket inte vore önskvärt. Genom att en extra dag sättas in ungefär var fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i takt med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är 29 februari. Den inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller den den 29 februari enligt ett beslut av Namnlängdskommittén 1996.

Regeln för skottår i den gregorianska kalendern:

Ett år är skottår om det är jämnt delbart med 4. Undantag är år som är delbara med 100. Undantag från undantaget är år som är jämnt delbara med 400 vilka är skottår trots att de också är delbara med 100.

Några förtydligande exempel:

2004, 2008, 2012 och 2016 är skottår
1800, 1900, 2100, 2200, 2300 och 2500 är inte skottår
2000 och 2400 är skottår

I den julianska kalendern var alla år som var jämnt delbara med fyra skottår, vilket gav en förskjutning på en dag per 128 år jämfört med det tropiska året. Den gregorianska kalendern ger ett fel på ca 27 sekunder per år vilket motsvarar en dags förskjutning efter 3236 år.

Se även

Tideräkning

Gourt Home::Gourt :: Skottår

Se även