Saliv (även spott) är en vätska som förutom vatten (99,5 %) innehåller enzymer, slem och salter. Den bildas av salivkörtlarna under tungan och underkäken samt av öronspottkörteln och hjälper till att spjälka bland annat stärkelse i munhålan.

Salivsekretionen sker såväl i vila (0,05 ml/min) som efter stimulering av exempelvis en måltid, då öronspottkörteln arbetar och upp till en tiofaldig ökning av salivproduktionen kan äga rum. Vid stress eller vid vissa sjukdomar, såsom Parkinsons sjukdom, kan salivproduktionen öka dramatiskt. Muskelarbete, feber, Sjögrens syndrom och intag av vissa läkemedel eller urindrivande medel kan omvänt sänka produktionen av saliv.

Djur har olika mängd av enzymer i sin saliv. Idisslande djur, exempelvis kor, har inga enzymer (dock ingår andra ämnen för att motverka pH-förändringar i våmmen). Fåglar saknar också enzymer i saliven.

Saliven har till uppgift att:

1. Smörja tänder och tandkött så att de inte torkar ut.
2. Fungera som buffert för att hindra att tandemaljen bryts ner, vilket den gör i för sur miljö.
3. Hindra bakterier och virus från att tränga in i och skada kroppen.
4. Skölja bort matrester m.m. från tänderna.
5. Påbörja nedbrytningen av maten främst genom enzymerna amylas och lipas.

Saliven kan delas in i två undergrupper, serös saliv och mucös saliv. Dessa olika sorters saliv bildas i två olika sorters celler.

• Seröst sekret: Lättflytande, innehåller mycket amylas och elektrolyter, pH varierar mellan 5,82 (vilo) och 7,67 (stimuli). Utsöndras främst vid ätning ("kräver" stimuli).
• Muköst sekret: Trögflytande, klibbigt. Innehåller mycket mucin. pH varierar mellan 6,47 och 7,62. Utsöndras hela tiden, inte enbart vid måltid. Ser till att smörja tänder och tandkött även vid tal med mera.

Kotroll över saliven spelar en viktig roll vid kyssar.

Medicinsk vetenskap

Spyt | Speichel | Saliva | Saliva | Sylki | Salive | רוק (ביולוגיה) | Salivo | Saliva | 唾液 | Seilės | Speeksel | Ślina | Saliva | Слюна | Nước miếng | 唾液 | Chhùi-nōa