Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som krävs för att en ny, komplett cell ska bildas. Antalet kromosomuppsättningar i en individ kallas det monoploida talet (x). Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är de flesta celler diploida (innehåller två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern) medan könscellerna (spermier och äggceller) är haploida. Inom växtriket är det inte ovanligt med tetraploida celler, dvs som innehåller fyra kromosomuppsättningar, en form av polyploiditet.

Euploiditet betecknar en arts normala kromosomantal per cell. Till exempel är kromosomantalet i en normal mänsklig cell 46.

Haploiditet

---

Haploid kommer från grekiskans haploos vilket betyder "enkel". En haploid cell ger en enkel uppsättning kromosomer. Uttrycket används om könscellerna hos arter som har sexuell fortplantning. Dessa organismer alternerar mellan tillstånd med enkel kromosomuppsättning (haploid) och dubbel kromosomuppsättning (diploid).

Människans könsceller (gameterna) är haploida. Övriga celler i kroppen är diploida. Anledningen till att könscellerna är haploida är att det behövs en könscell från vardera föräldern för att forma en ny individ.

Diploiditet

---

Diploid (av grekiska: diploos, dubbel), en levande varelse då den har dubbla uppsättningar kromosomer.

Människan är diploid eftersom hon har 46 kromosomer varav 23 kommer från modern och 23 från fadern och dessa uppsättningar alltid uppträder parvis i människokroppen.

Polyploiditet

---

Polyploidi är för- eller flerdubbling av antalet kromosomer hos en organism, företrädesvis inom växtriket. En organism med tredubbel kromosomuppsättningar kallas triploid, en med fyrdubbel kallas tetraploid osv.

Genetik

Polyploid | Diploidie | Ploidy | Ploïdie | תא דיפלואידי | Ploidia | Ploido | Diploïde | Ploidia | Плоидность | Diploid