Performance (även Performance art) är inom konsten en form av "levande konst". Tre faktorer utmärker en performance:

1. Den uppförs "live".
2. Den äger rum inför åskådare och emellanåt medverkar representanter för andra konstarter.
3. Den som uppträder är lika med konstnären.

Performance användes i början av 1900-talet av bland andra futurister och dadaister för att skaka om det rådande konstetablissemanget och för att finna nya vägar för konsten.

I början var perormance kopplat till det kroppsliga och många performances påminde om dans. 1952 företog John Cage en uppmärksammad "föreställning" vid Black Mountain College i USA, och happening kom att bli synonymt med performance. En pionjär inom happenings är Jim Dine.

Under 1960- och 1970-talet när frågor kring genus, kropp och politik var i centrum av konstdiskussionen blev den mycket kroppsliga performancekonsten återigen populär och denna gång var det en stor mängd kvinnliga konstnärer som använde sig av uttrycket. En av de som har blivit mest uppmärksammad från denna tid är Marina Abramovic.

Andra kända performance-konstnärer är bland annat Vito Acconci, Laurie Anderson, Gilbert och George, Emmy Hennings, Rebecca Horn, Ana Mendieta, Irma Optimist, Mirand Payne, Rachel Rosenthal, Rudolf Schwarzkogler och Hannah Wilke

Extern länk

• 06 MAD, 3er Encuentro Internacional de Arte de Acción

Performance | Performance | Rendimiento | Performance

Konstens historia