Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia.

Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissemang och har cirka 2,1 miljoner invånare och med förorter cirka 11,4 miljoner invånare.

Historia

Geografi

Det egentliga Paris, det vill säga det område som har Paris som postort, är inte speciellt stort, bara cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor bara omkring 2,1 miljoner människor. Skillnaden gentemot många andra storstäder i världen är att Paris har kvar sina officiella gränser från 1860, medan de flesta andra storstäder som London och New York har flyttat ut sina gränser. I storstadsregionen runt Paris bor dock mer än 11 miljoner människor.

Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade arrondissemang. Dessa är numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) etcetera till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissemanget ligger precis mitt i staden vid Seine, andra arrondissemanget ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare fram som en kanelbulle två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har växt med tiden genom att införliva utanförliggande byar.

Generellt kan sägas att Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

Stadsdelar

Paris 2.33634E 48.86152N.jpg

Arrondissemangen är inte alls enbart en administrativ angelägenhet, utan även i helt informella sammanhang det vanligaste sättet att ange ungefär var något befinner sig i Paris (tillsammans med närmaste tunnelbanestation). Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissemangets nummer (75002, 75014 etcetera). Generellt kan sägas att de centralt belägna arrondissemangen anses finare och är dyrare, men det arrondissemang som hyser allra flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris och omgärdat av Seine och Bois de Boulogne. Det folkrikaste arrondissemanget är det femtonde, söder om Eiffeltornet, som har drygt 225 000 invånare, medan det första bara har knappt 17 000 invånare. Arrondissemangen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och där ligger Latinkvarteren (Quartier Latin), Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men även Montmartre och Place de la Bastille.

Parallellt med arrondissemangsystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville, Menilmontant.

Parker

I utkanten av innerstaden, precis vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två stora parker, Bois de Boulogne i väster och Bois de Vincennes i öster.

Klimat

Den lägsta temperaturen som har uppmätts i Paris var −23,9 grader i centrala Paris och −25,6 grader i den sydöstra förorten Sain-Maur-des-Fossés. Mätningarna gjordes den 10 december 1879, och meteorologiska data finns sparade sedan 1873.

Den högsta temperaturen som har uppmätts i Paris är 40,4 grader Celsius i centrala Paris, den 28 juli 1947. Under den europeiska värmeböljan 2003, som orsakade många dödsfall bland äldre personer i Frankrike, var temperaturen bara 38,1 grader i centrala Paris och 40,2 grader på Le Bourgets flygplats i de norra förorterna. Den högsta minimala nattemperaturen som någonsin uppmätts i Paris är 25,5 grader, och mätningen gjordes den 11 och 12 augusti 2003.

Demografi

Befolkningstäthet

Befolkningstätheten är alltså hög i Paris och kan snarare jämföras med asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är mycket annorlunda i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.

Värt att nämnas är att befolkningstätheten i centrala Paris före den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissemanget i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissemang når till och med 100 000 invånare per kvadratkilometer.

Ekonomi och näringsliv

Paris står för ungefär 29 procent av Frankrikes totala BNP även om den totala befolkningen i storstadsområdet endast uppgår till 18,7 procent av Frankrikes befolkning. Enligt siffror från Eurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), fastän befolkningen endast var 2,45 procent av EU:s totala vid den tiden (2002).

Även om befolkningen i storstadsområdet Paris endast är världens tjugonde största kan Paris BNP uppskattas till att vara världens femte eller sjätte största.

Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris, varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) där affärsdistriktet La Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.

Sektorer

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 24,7 procenten inom övriga ekonomiska sektorer.

Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

paris-panorama.jpg

Administration

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den första januari 1968 är staden Paris på samma gång ett département och en commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

Departementet Ville de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 stadsarrondissemang. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissemang som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissemang har också ett kommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett fullmäktige, valt av de lokala väljarna.

Paris borgmästare

• Jean Sylvain Bailly: 15 juli 1789 till 18 november 1791
• Jérôme Pétion: 18 november 1791 till 15 oktober 1792
• Philibert Borie: 7 till 13 juli 1792 interimsborgmästare
• René Boucher: 15 oktober till 2 december 1792 interimsborgmästare
• Henri Lefèvre d'Ormesson: 21 november 1792 drog sig tillbaka
• Nicolas Chambon: 1 december 1792 till 4 februari 1793
• Jean-Nicolas Pache: 14 februari 1793 till 10 maj 1794
• Jean-Baptiste Fleuriot-Lescot: 10 maj till 17 juli 1794

borgmästarskapet indraget till 1848

• Louis-Antoine Garnier-Pages: 24 februari till 5 mars 1848
• Armand Marrast: 9 mars till 19 juli 1848

borgmästarskapet indraget till 1870

• Étienne Arago: 4 september 1870 till 15 november 1870
• Jules Ferry: 15 november 1870 till 5 juni 1871

borgmästarskapet indraget till 1977

• Jacques Chirac: 20 mars 1977 till 16 maj 1995
• Jean Tiberi: 22 maj 1995 till 24 mars 2001
• Bertrand Delanoë: 25 mars 2001 till 2008

Polisprefekten

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissemangsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2004 är Pierre Mutz.

Statliga uppgifter

• Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
• Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
• Chef för kriminalpolisen.
• Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
• Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
• Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

Kommunala uppgifter

• Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

• Regional kriminalpolisdirektion
• Regional kriminaunderrättelsedirektion
• Urban närpolisdirektion
• Direktion för utrycknings- och trafikpolis
• Teknisk och logistisk direktion
• Generalinspektion
• Administrativ polisdirektion
• Trafik- och hälsovårdsinspektion

Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.

Arkitektur

Andra kända byggnader och monument är Louvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, Triumfbågen på Place de l'Etoile, ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, kulturhuset Centre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Hallarna.

Kyrkor

Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen. Denna praktfulla kupolkyrka tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland Napoleon, som 1840 överfördes dit. Den mellan 1876 och 1940 uppförda kyrkan Sacré-Cœur är gjord i romersk-bysantinsk stil och ligger synlig från mycket långt håll på backen Montmartre.

I Quartier Latin finns Saint-Séverin-et-Saint-Nicolas, Saint-Julien-le-Pauvre och Saint-Étienne-du-Mont, i Marais Temple des Filles de la Visitation Sainte-Marie, Saint-Paul-et-Saint-Louis och Saint-Gervais-et-Saint-Protais och i stadsdelen Saint-Germain-des-Prés kyrkorna Saint-Germain-des-Prés och Saint-Sulpice. Andra betydande kyrkor i Paris är Saint-Nicolas-des-Champs, Saint-Martin-des-Champs, Saint-Eustache, Saint-Germain-l'Auxerrois, Saint-Roch, Sainte-Marie-Madeleine, Chapelle Éxpiatoire, Saint-Augustin, Sainte-Trinité, Saint-Nicolas-du-Chardonnet, Notre-Dame-des-Victoires och Notre-Dame-des-Blancs-Manteaux.

Andra sevärdheter i innerstaden

Transporter och kommunikation

Flygtrafik

Tågtrafik

Kollektivtrafik

Ett karakteristiskt drag för métron är det myller av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sida, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med tunnelbana som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på métrokartan.

Vägar

Utbildning och forskning

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest värdesatta lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne, det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel Université Paris-Sud 11 som ligger i Orsay. Andra högre lärosäten är Collège de France (öppnat 1530), Institut Catholique (öppnat 1875) och École de Louvre (öppnat 1882). Även elithögskolorna École Polytechnique (öppnad 1794), École normale supérieure (ENS) och École nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten Palaiseau.

Kung Ludvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, som har fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket kända Académie française grundades 1635. Den är sedan 1803 en del av Institut de France.

Turism

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens populäraste resemål. Men enbart 3,6% av den totala arbetsstyrkan är anställda inom turismen och är alltså ingen huvudnäring. Som viktiga resemål förutom Paris kan för övrigt nämnas bland annat Nice och övriga Côte d'Azur, Mont-Saint-Michel, Lyon, Marseille, Bordeaux, Bretagne och så vidare.

Hotell

Andra sevärdheter

• Flèche d'or Café
• Jardin des Plantes – Botanisk trädgård
• La Petite Ceinture – Kyrkogård
• Saint-Martin-kanalen
• Shakespeare and Company
• Quai Saint-Bernard
• La Défense – Modernt kontorsområde med modern arkitektur
• Champs-Élysées
• Cité des sciences et de l'industrie – Teknik- och vetenskapsmuseum/aktivitetspark i stadsdelen Vilette

Kända parisare

Rekreation

Nöjen och nattliv

• Eurodisneyland - nöjespark för barnfamiljer

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:

• Châtelet-Les Halles (1:a)
• Place de la République (3:e / 11:e)
• Marais (4:e)
• Rue Mouffetard (5:e)
• Saint-Michel (5:e / 6:e)
• Champs-Élysées (8:e)
• Pigalle (9:e / 18:e)
• Canal Saint-Martin (10:e)
• Place de la Bastille (11:e)
• Rue Oberkampf (11:e)
• Rue de Lappe (11:e)
• La Butte-aux-Cailles (13:e)
• Montparnasse (14:e)

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:

• Folies Bergère
• Lido
• Moulin Rouge

Kultur och konst

Museer

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnades Picassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé. I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer är Musée Rodin och Musée des arts et métiers ett museum för hantverk och yrken, där bland annat Foucaults pendel finns att se.

Kyrkogårdar

• Père Lachaisekyrkogården
• Montmartrekyrkogården
• Montparnassekyrkogården

Teater

Musik

En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exeptionellt lät vissa utvalda métrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

Tryckta evenemangsprogram

Sport

Flera stora och framgångsrika idrottsklubbar kommer från Paris: de flerfaldiga vinnarna av franska fotbollsligan Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris Basket Racing samt rugbylaget Stade Français. Arenan Stade de France byggdes inför fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare.

I Paris går även cykelloppet Tour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på Champs-Élysées.

Shopping

Galleri

Referenser