Paradigmskifte, begrepp och teori som infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga och samhälleliga tankemönster, eller paradigm. Teorin lanserades i boken The Structure of Scientific Revolutions 1962.

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1. Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
2. Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3. Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
4. Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5. Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
6. Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Många gånger förekommer flera paradigm parallellt. Paradigmskiften är djupare än en falsifikation av en tes, och ersätter själva förklaringssystemet mer än den förklarar anomalin.

En språklig parentes är att ordet paradigmskifte visserligen har tagit plats inte bara i de nordiska språken, utan även i engelskan och tyskan, men i de romanska språken används istället vetenskaplig revolution.

Synen på företeelserna paradigm och paradigmskifte har blivit generellt accepterad inom både naturvetenskap och humaniora.

Vetenskapsteori | Kunskapsteori

Paradigmeskift | Paradigmenwechsel | Paradigm shift | 패러다임의 전환