article Related Topics:
Norgestrel :: Norgestimate :: Norge
 

Norge (på nynorska: "Noreg"; namnet kommer av fornnordiska Norðrvegr, "vägen mot norr") är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om SverigeSkandinaviska halvön. Förutom Sverige gränsar landet till Ryssland och Finland. De närbelägna öarna Svalbard och Jan Mayen står under norskt självstyre och betraktas som en del av kungadömet, medan Bouvetön i Atlanten och s ö i Stilla havet är underordnade Norge men inte räknas som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på Dronning Maud Land i Antarktis.

Historia


Tidigaste historia

Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade överhöghet över områden som Island, Grönland, Orkneyöarna, Hebriderna med flera. Digerdöden år 1349 innebar dock ett hårt slag och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Den ursprungliga norska kungasläkten och högadeln dog så småningom ut. Genom Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel i 1814 överlämnades Norge till Sverige. Kraftiga nationella protester resulterade emellertid i en norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenska kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan sade nej och Sverige attackerade Norge. Efter några veckors krig kapitulerade den norska armén och Norge blev tvunget att gå i personalunion med Sverige genom konventionen på Moss. Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringar som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde Karl XIII till norsk kung 4 november. Detta blev startskottet för stark politiskt och kulturell utveckling, och stora ekonomiska framgångar.

Unionsupplösning

Norge blev fullt självständig 1905. På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökat starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det hela kulminerade med att Stortinget i 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung: han ville inte ratificera Stortingets beslut. Många fruktade att krisen kunde sluta som i 1814, att Sverige igen skulle gå till krig mot Norge och som den starka parten kunde diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan de båda ländernas regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Norska tronen hade erbjudits de svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja och valdes till Haakon VII av Norge.

Andra världskriget

9 april 1940 började Tyskland sin attack mot Norge. Sänkandet av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo. Städerna Molde, Elverum, Kristiansund, Steinkjer och Namsos skadades hårt i tyska bombattacker. Det tog 62 dagar för tyskarna att erövra Norge och därefter etablerade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. Kungen och den lagliga regeringen lyckades fly till Storbritannien. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350 000 tyska soldater i Norge. Krigsdödade norrmän under de 5 åren beräknas till drygt 10 000, av dessa var 700 judar. 9 000 norrmän hade suttit i tyska koncentrationsläger. Finnmark var den del av Norge som drabbats hårdast. Det flyende Wehrmacht brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all infrastruktur under sitt försök att sakta ner Röda armén. Civilbefolkningen på nära 60 000 tvångsflyttades söderut.

Efterkrigstid

De 30 åren efter kriget präglades av en kraftig ekonomisk tillväxt. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge valde sida i kalla kriget och var med att grunda Nato. Landet har i två folkomröstningar sagt nej till medlemskap i EU.

I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsjön och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag inga statsskulder. Landet är världens tredje största oljeexportör efter Saudiarabien och Ryssland. Statens petroleumsfond, den så kallade "oljefondet", är det oanvända överskottet från norska statens oljeinkomster. Fonden investerar i utländska aktier och obligationer. I november 2005 var värdet 1 280 miljarder norska kronor.

Politik


Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern.

Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från 19 regioner, fylken. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortinget består av Odelstinget och Lagtinget med något olika uppgifter.

På regional och lokal nivå hålls också val vart fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget.

Den evangelisk-lutherska Norska kyrkan är ej skild från staten utan lyder i Norge under Stortinget.

Högsta domstol är Høyesterett. Det finns även en riksrätt, Riksretten, som hör mål mot regeringens och Stortingets ledamöter. Den har dock inte varit i bruk sedan 1927.

Norge leds 2005 av en koalitionsregering med Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) som statsminister. Regeringen består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk venstreparti.

Vid stortingsvalet 2005 fick Arbeiderpartiet 32,7 %, Høyre 14,1 %, Fremskrittspartiet 22,1 %, Sosialistisk venstreparti 8,8 %, Senterpartiet 6,5 %, Kristelig folkeparti 6,8 %, Venstre 5,9 % samt övriga 3,1 %.

Språk


Norska är officiellt språk i Norge. Det har två skriftvarianter, bokmål och nynorsk. Samiska är minoritetsspråk och officiellt språk i några kommuner i Nord-Norge.

Bokmål är baserat på den danska skrifttraditionen som en följd av att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom att bli Norges officiella skriftspråk. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (18121895). Han ville ha en reglering "efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund". Äventyrssamlingarna till Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket.

Ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk, gjordes. Dock var motståndet stort, från både nynorskfolket och bokmålsfolket. Språkdebatten var som störst under åren 19551965. Nu är debatten nästan obefintlig. Språken har sedan dess utvecklat sig var sin väg, men bokmålet används nästan till hundra procent i stora dagstidningar och detta är det största hotet för nynorskan.

"Uppfinnaren" av nynorska var filologen Ivar Aasen som 1853 publicerade boken Prøver av Landsmaalet i Norge som baserades på västnorska dialekter. I Norge är det nu 80–90 % av befolkningen som använder bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda skriftspråken. Den norska statstelevisionen, NRK, sänder program med programledare på nynorska (minst 25 % av sändningstiden skall nämligen vara på den minst använda varianten).

Adminstrativ indelning


No-map.png

Norge är indelat i 19 fylken:

Geografi


Den norska naturen är klippig och utmärks av fjordar, öar och glaciärer (Norges kust är 20 000 km lång, vilket är 10 % längre än till exempel USA:s kust). Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland i öster och har kuster mot Skagerrak i söder, Nordsjön (Stora Fiskebanken) i sydväst, Norska havet i väst och Barents hav i norr.

Norges högsta berg är Galdhøpiggen, omkring 2 469 meter. Ibland anges Glittertind som högre med en höjd på 2 472 meter, men då är istäcket inräknat, vilket ju varierar i tjocklek (själva berget når 2 452 meter).

Norge har ett tempererat klimat längs med kusterna mycket tack vare golfströmmen med strängare klimat i inlandet och subarktiskt klimat i norr.

Demografi


Norge har 4 577 457 invånare (2004), varav ungefär en halv miljon bor i Oslos kommun. Omkring Oslo bor dock ungefär 1 miljon människor. Den största delen av Skandinaviens samisktalande befolkning bor i Norge.

Folkmängden ökar med 0,4 % per år (uppskattning i juli 2004). Av invånarna är 50,5 % kvinnor och 49,5 % män. Uppdelat i ålder (2004): 0–14 år 19,8 %, 15–64 år 65,4 % och 65 år och äldre, 14,8 %.

När det gäller etniskt ursprung är den största delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk medan en mindre del i norra delen av landet är samisk eller finsk. Under de senaste åren har invandringen utgjort mer än hälften av befolkningstillväxten och en ökande andel av befolkningen är invandrare, 7,3 % per 1 januari 2003. De största invandrargrupperna är svenskar, danskar och pakistanier.

Världsarv


I Norge belägna platser upptagna på Unescos världsarvslista.

Bild:Bryggen, Bergen3.JPG|Bryggen i Bergen (1979) Bild:Urnes,a.jpg|Urnes stavkyrka (1979) Bild:800px-Roros02.jpg|Røros (1980) Bild:Alta Felszeichnung Rentiere.jpg|Hällristningarna i Alta (1985) Bild:Flag of UNESCO.svg|Vegaöarna i Nordland (2004) Bild:Hammerfest Meridianstein.jpg|Struves meridianbue (2005) Bild:The Seven Sisters, Geiranger Fjord, Norway.jpg|Geirangerfjorden (2005) Bild:Fjord in Norway.jpg|Nærøyfjorden (2005)

Kultur


Kända norrmän

Övrigt


Areal

  • Total yta: 385 199 km² varav

Norska städer

Efter antal invånare 2001

Se även

Norska öar efter areal

  1. Spetsbergen, 37 673 km² (Svalbard)
  2. Nordaustlandet, 14 443 km² (Svalbard)
  3. Edgeøya, 5074 km² (Svalbard)
  4. Hinnøya, 2204,7 km²
  5. Senja, 1586,3 km²

Se även

Externa länkar


Norge | Monarkier | Europas länder

Noorweë | Norwegen | Noruega | Norþweg | نروج | Noruega | Нарвегія | Норвегия | Norvegia | Norveška | Noruega | Norsko | Norweskô | Норвеги | Norwy | Norge | Norwegen | ނޯވޭ | Νορβηγία | Norway | Norvegio | Noruega | Norra | Norvegia | نروژ | Norja | Noreg | Norvège | Noarwegen | An Iorua | Noruega - Noreg | 𐌽𐌰𐌿𐍂𐍅𐌹𐌲𐍃 | Noloweke | נורבגיה | नॉर्वे | Norveška | Nòvèj | Norvégia | Norvegia | Norwegia | Norvegia | Noregur | Norvegia | ノルウェー | ნორვეგია | 노르웨이 | नार्वे | Norwec | Norgagh | Norvegia | Norwegen | Noorwege | Norvegija | Norvēģija | Norvezy | Норвешка | Norway | Norwei | Noruegatlān | Norwegen | Noorwegen | नर्वे | Noorwegen | Noreg | Norge | Norouague | Norvègia | Norwegia | Noruega | Norvegia | Norvegia | Норвегия | नार्वे | Norveggia | Norrowey | Norga | Norveška | Norway | Nórsko | Norveška | Norvegjia | Норвешка | நோர்வே | ประเทศนอร์เวย์ | Norway | Norveç | نورۋېگىيە | Норвегія | Na Uy | Norgän | Norvedje | Norweej | נארוועגיע | 挪威 | Norge

 

This article is licensed under the GNU Free Documentation License. It uses material from the "Norge".

Home Pageartsbusinesscomputersgameshealthhospitalshomekids & teensnewsphysiciansrecreationreferenceregionalscienceshoppingsocietysportsworld