Nordiska språk, även Nordgermanska eller Urnordiska. Det är här viktigt att skilja mellan Nordiska språk, som är en gemensam beteckning för den nordgermanska undergruppen i den indoeuropeiska familjen, ''danska, svenska, norska, färöiska och isländska'' och språk i Norden, som också omfattar språk både från den uraliska språkfamiljen, samiska och finska och från den eskimåisk- aleutiska familjen, grönländska.

Nordiska språk är den undergrupp av de germanska språken som härstammar från urnordiskan, det språk som började talas i Norden från ca 700-talet e.Kr. och som delades upp i mer distinkta regionala dialekter runt 1100-talet, fornsvenska, forndanska, fornnorska och fornisländska. Till en början var skillnaden minst mellan svenska och danska och mellan norska och isländska. Nordiska språk utgör tillsammans med de västgermanska språken och de utdöda östgermanska språken de germanska språken, en av huvudgrupperingarna inom den indoeuropeiska språkstammen.

De nordiska språken indelas i två grupper baserat på historiska grunder. Till de västnordiska språken hör färöiska, isländska, norn (utdött) och norska, som alla har sitt ursprung i dialekten västfornnordiska. De östnordiska språken omfattar danska och svenska som uppstod ur fornöstnordiskan. En separat gren av de nordiska språken utgjorde forngutniskan, som talades på Gotland under medeltiden och hade ett skriftspråk fram till 1500-talet, men som idag har närmat sig svenska så mycket att det kan betraktas som en svensk dialekt.

En modernare, s.k. synkron klassificering baserad på den utveckling som skett under särskilt de senaste 500 åren är vanligt förekommande idag. Enligt denna delar man upp de nordiska språken i fastlandsnordiska språk, där danska, norska och svenska placeras i samma grupp p.g.a. att de är mer eller mindre ömsesidigt begripliga, respektive östnordiska språken. I den senare gruppen placeras färöiskan och isländskan, som båda fjärmat sig betydligt även från de norska dialekter de en gång uppstod ur.

Ibland skiljs de två norska skriftspråken och då räknas nynorskan till de västnordiska språken, medan bokmål, som är mycket mer påverkat av danska, förblir fastlands- eller östnordiskt.

Se även

• Lista över falska vänner/Nordiska språk

Germanska språk | Nordiska språk

Yezhoù skandinavek | Llengües escandinaves | Severogermánské jazyky | Nordiske sprog | Skandinavische Sprachen | North Germanic languages | Skandinavaj lingvoj | Skandinaaviset kielet | Langues scandinaves | Norræn tungumál | 北ゲルマン語群 | 북게르만어군 | Šiaurės germanų kalbos | Noordgermaansche Spraken | Noord-Germaanse talen | Nordgermanske språk | Nordgermanske språk | Języki skandynawskie | Língua germânica setentrional | Severogermánske jazyky | 斯堪的那维亚语支