Musslor

Musslor (Bivalvia) är en klass i djurstammen blötdjur och tillhör därmed också treskiktsdjuren.

Förekommande

Djurklassen förekommer bara i vattnet men där över hela världen. Musslor fanns redan för 500 miljoner år sedan.

Bakgrund

Det finns en stor mängd skilda arter musslor, men bara ett fåtal kan producera pärlor. Musslan består av ett hårt yttre skal, ett inre skal med fint skimmer, en mantelvävnad och en mjukdel. I ytterdelen av mantelvävnaden produceras ett pärlsekret som vi kallar pärlsubstans. Det inre skalet blir kraftigare ju äldre musslan blir. Detta sker för att musslan skall kunna försvara sig mot andra marina djur. Mantelvävnaden är det väsentliga för att äkta och odlade pärlor ska kunna uppstå.

Utseende

Musslor är bilateralt symmetriska och saknar särskilt huvud. Musslor har ett tvådelat kalkskal som skyddar deras kropp mer eller mindre bra. Skalets halvor är på ryggsidan rörligt förenade med varandra. Skalet sluts genom särskilda muskler som går tvärs genom musslans kropp från skal till skal. Det öppnas passivt genom ett elastiskt band som utgör skalens förening på ryggsidan. När de förut nämnda musklerna avspänns, öppnas skalen under inflytande av bandet. Ofta är de skalkanter som gränsar till bandet försedda med utskott som griper in mellan varandra.

Innanför skalet ligger två mantelflikar som fullständigt omger hela djuret. Hos många musslor sammanväxer de undre mantelkanterna med varandra, så att endast en springa lämnas för att sträcka ut foten. För att få tillräckligt med syre har musslor gälar. De ligger mellan mantelflikarna och bildar vanligen två blad på varje sida av kroppen. Foten är hos flera arter sammantryckt och tjänar som ställflyttningsorgan, varmed musslan långsamt kan krypa omkring. Hos andra är den böjd och i detta fall kan djuret kasta sig fram genom fotens rörelser. Det finns också arter där foten är förkrympt eller saknas, till exempel hos ostronen.

Nervsystemet utgörs av tre ganglier som är skilda långt från varandra. Endast hos få musslor finns punktformiga ögon. Dessa ligger vanligen i mantelkanten och finns i stort antal. Som känselorgan tjänstgör dels hudflikar vid munnen, dels tentakellika utskott i mantelkanten. Ibland bildas av en körtel på foten en del hornartade trådar, byssus, genom vilka djuret fäster sig vid föremål i vattnet.

Levnadssätt

De flesta musslor är skildkönade och utvecklas oftast genom förvandling. Födan består mest av plankton som sugs in. Larven har, liksom hos snäckor, ett segel besatt med cilier, som tjänstgör som rörelseorgan. Som vuxna djur sitter de huvudsakligen fast på klippor, stenar eller på havsbotten. Några musslor förflyttar sig med hjälp av raketprincipen. Vid behov pressar musslan blixtsnabbt ihop skalen och vattnet i musslan trycks ut i en stråle.

Sötvattensmusslor

I Sverige finns 32 arter av sötvattensmusslor, de flesta tillhör gruppen klot- och ärtmusslor (Sphaerium) som är mycket små. Den andra stora gruppen är Stormusslor. I denna grupp finns 8 arter:

|* Stor dammussla

|* Allmän dammussla

|* Flat dammussla

|* Spetsig målarmussla

|* Allmän målarmussla

|* Tjockskalig målarmussla

|* Flodpärlmussla

|* Vandrarmussla

Släkte/art	Latinskt namn	Hotstatus
Dammusslor:
Anodonta cygnea
Anodonta anatina
Pseudanodonta complanata	Missgynnad (NT)
Målarmusslor:
Unio tumidus
Unio pictorum
Unio crassus	Starkt hotad (EN)
Övriga släkten:
Margaritifera margaritifera	Sårbar (VU)
Dreissena polymorpha	Främmande art!

Musslor som föda

De är en viktig näringskälla för havsfåglar. Människorna har många maträtter där musslor ingår.

Källor och externa länkar

Naturhistoriska riksmuseets Stormusselnyckel

Blötdjur | Hotade arter i svensk flora och fauna