Autoweg S.svg En motortrafikled påminner delvis om en motorväg. I likhet med en motorväg saknar även en motortrafikled plankorsningar. I Sverige är den normala hastigheten 90 km/h på en motortrafikled (även om 110 km/h ofta förekommer). Det som skiljer en motortrafikled från en motorväg är att det kan förekomma mötande trafik på en motortrafikled och att filerna är oftast färre än fyra. På senare tid har flera motortrafikleder byggts om och fått mitträcken vilket innebär att de blir mötesfria. På dessa vägar är då körbanorna växelvis indelade i 2+1 körbana. En motortrafikled är alltså i allmänhet smalare än en motorväg. Samma trafikregler som gäller för motorväg gäller även på motortrafikled förutom att bashastigheten är 110 på motorväg och 90 på motortrafikled.
Konventionen om europavägar nämner "expressway" som får ha korsningar, dock minst med vänstersvängficka.
Konventionen om vägmärken skriver om skylten att den betyder "väg för motorfordon". Det står bara att vägen är reserverad för motorfordon och inte får ha privata väganslutningar.
Hur som helst finns det en del vägar skyltade med motortrafikledsmärket, oftast planskilda, ganska ofta med mittremsa också. I vissa fall är standarden på dessa vägar mycket nära motorvägsstandard.
I vägatlaser brukar motortrafikleder markeras. Men en del som markeras är fyrfältsvägar som inte är motortrafikleder, olika principer för olika länder. Man brukar dock komma fram snabbare på dem än på vanliga landsvägar.
Under 1970-80-talen byggdes mängder med motortrafikleder i Sverige. De ansågs vara säkrare än vanlig landsväg utan långsamtgående trafik och med planskilda korsningar samtidigt som de var billigare att bygga än motorvägarna. Under en period på 1980-talet byggdes knappt några motorvägar i Sverige bortsett från E6 i Halland utan nästan allt som byggdes var motortrafikleder. Motortrafikled1.jpg Men så i slutet av 1980-talet svängde det igen. Undersökningar visade att trafikolyckorna inte minskade på motortrafiklederna utan hade på vissa håll ökat jämfört med den gamla vägen. Kombinationer som motorvägsliknande utformning men utan att vara en motorväg (mötande trafik), för mycket trafik, monoton utformning med mera ledde till att trafikolyckorna var särskilt många på motortrafiklederna. Då svängde pendeln och under början av 1990-talet byggdes flera motortrafikleder om till motorvägar och blev därmed trafiksäkrare. I mitten av 1990-talet upphörde även detta förfarande då Vägverkets anslag sjönk i samband med regeringens besparingsprogram. Sedan dess har motortrafiklederna antingen byggts om till planskilda 2+2-vägar som är smalare och har annan profil än motorvägar eller som 2+1-väg. Idag finns ytterst få motortrafikleder kvar som är av den gamla sorten som byggdes med breda vägrenar och mötande trafik. Ett undantag är än så länge Norrleden i Växjö.
I vissa europeiska länder skyltas motortrafikled med samma färg på vägvisningsskyltar som för motorvägar. I andra länder används normal landsvägsfärg. Detta beror på olika filosofier runt skyltningen på motortrafikleder. Vissa länder betraktar motortrafiklederna mer eller mindre som en sorts enklare motorvägar och skyltar är för vägarna på samma sätt som sådana. Exempelvis har Norge fram till och med 2005 offeciellt kallat sina motortrafikleder för "Motorveg klasse B". Detta trots att dessa vägar inte alls liknar motorvägar då de oftast består av en fil i varje riktning utan mitträcke och utan någon vägren som kan användas för att underlätta omkörning. Trafikplatser används generellt vid av- och påfart, men i vissa undantag kan icke planfria korsningar tillåtas. I andra länder anses färgen för motorvägsskyltning locka till högre farter.
Autoweg | Motortrafikkvei | Droga ekspresowa | Autostraße | Kraftfahrstraße | Autostrasse
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the
"Motortrafikled".
Home Page • arts • business • computers • games • health • hospitals • home • kids & teens • news • physicians • recreation• reference • regional • science • shopping • society • sports • world