Platinum-Iridium meter bar.jpg Meter är SI-enheten för längd. En meter är numera formellt definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund. För att bilda längre eller kortare längdenheter används SI-prefix, som ger till exempel 1 millimeter (0,001 m).

Metersystemet infördes i Sverige 1879-1888. Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Senare har metern definierats som längden av den av "Internationella byrån för mått och vikt" i Paris förvarade arkivmetern, en stav av en legering av platina och iridium.

Metern uppstod från början efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Méchain och Delambre) ut för att genom gradmätning mäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen-ekvatorn. Mätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå används normalmetern, som är 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol-ekvatoravståndet, idag.

Se även

• längdenhet
• legalmeter
• Gradmätning

Litteratur

• Bok om den franska meridianmätningen: Ken Alder - Världens mått ISBN 91-1-301008-5

Längdmått

Meter | Meter | متر | Metru | Метър | মিটার | Metr | Metar | Metre | Metr | Meter | Meter | Μέτρο (μονάδα μήκους) | Metre | Metro | Metro | Meeter | Metro | متر | Metri | Mètre | Metro | מטר | Metar | Méter | Metro | Meter | Metri | Metro | メートル | 미터 | Mitir | Metrum | Meter | Metrs | मीटर | Meter | Metru | Meter | Meter | Meter | Meter | Metr | Metro | Metru | Метр | Metre | Metar | Metre | Meter | Meter | Metri | Метар | Méter | Mita | மீட்டர் | เมตร | Metro | Metre | Метр | Mét | 米 (单位)