| s historia | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Händelse | Mexikanska kriget | ||||||||||||
| Datum | 1846–1848 | ||||||||||||
| Plats | Sydvästra USA samt nordcentrala och östra Mexiko. | ||||||||||||
| Resultat | freden i Guadalupe Hidalgo, seger för USA. | ||||||||||||
| Lista över slag i Mexikanska kriget | |||||||||||||
| Stridande parter | |
|---|---|
| USA | Mexico |
| Styrka | |
| 60 000 | 40 000 |
| Förluster | |
| Stupade: Totalt, döda: 13283 Sårade: 4 142 | Stupade: Totalt, döda: 25 000 ''' |
USA började att invadera Mexiko på flera fronter. Flottan skickade general John D. Sloat till Kalifornien, general Stephen W. Kearny intog staden Santa Fe i New Mexico och Robert F. Stockton intog städerna Los Angeles och San Diego.
General Zachary Taylor tog huvudstyrkan över Rio Grande för att gå in i hjärtat av Mexiko och vann slaget vid Monterrey. Mexikos president Antonio López de Santa Anna gick personligen norrut för möta invasionsstyrkan och han mötte Taylor i slaget vid Buena Vista 22 februari 1847 som Mexiko förlorade. General Winfield Scott ledde nästa amerikanska invasionsstyrka och påbörjade ett anfall från havet mot staden Veracruz vilket ledde till belägringen av Veracruz. Han marcherade sedan vidare mot Mexikos huvudstad Mexico City. Efter att ha vunnit slaget vid Cerro Gordo och slaget vid Chapultepec intog han Mexikos huvudstad.
Freden i Guadalupe Hidalgo gjorde slut på kriget 2 februari 1848.
I USA blev Zachary Taylor nationalhjälte och efter valet 1848 blev han president. Trots detta rådde i USA delade meningar om kriget där det i nord ansågs vara ett sätt för syd att slippa slavfrågan. I söder sågs kriget som ett frihetskrig och balansen mellan nord och syd var därmed rubbad. Enligt Missourikompromissen 1820 som innebar att i delstater norr om 36° breddgraden, undantaget Missouri, skulle slaveriet vara förbjudet. De nya staterna som kom med i USA efter kriget hade dock inte skrivit på kompromissen vilket innebar att då slavfrågan åter dök upp kunde en kompromiss inte nås.
Många av de amerikanska officerare som slogs sida vid sida och även var vänner privat, skulle bara några år senare bli bittra fiender i amerikanska inbördeskriget. Bland dessa fanns Ulysses S. Grant, Ambrose E. Burnside, Stonewall Jackson, George E. Meade, Robert E. Lee samt Jefferson Davis, den sistnämnde Amerikas konfedererade staters president.
Intervenció Nord-americana | Mexicansk-amerikanske krig | Mexikanisch-Amerikanischer Krieg | Mexican-American War | Guerra de Intervención Norteamericana | Guerre américano-mexicaine | מלחמת ארצות הברית מקסיקו | Američko-meksički rat | Guerra messicano-statunitense | 米墨戦争 | 멕시코-미국 전쟁 | Mexicaans-Amerikaanse Oorlog | Wojna amerykańsko-meksykańska | Guerra Mexicano-Americana | Mexican-American War | 美墨戰爭
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the
"Mexikanska kriget".
Home Page • arts • business • computers • games • health • hospitals • home • kids & teens • news • physicians • recreation• reference • regional • science • shopping • society • sports • world