Medalj

Medalj Winterschlacht.jpg medalj från andra världskriget.]] Medalj (italienska: medaglia, av latin: metallum, metall) är ett myntliknande konstföremål som inte är betalningsmedel.

Medaljer präglas i mjuk metall (fint guld och silver, koppar med efteråt pålagd bronsering, ibland i platina, tenn eller bly). En medalj präglas upprepade gånger (under det myntet präglas i ett slag) och glödgas emellan varje prägling.

I slutet av 1300-talet återupplivades medaljörkonsten i Italien och vann sedermera insteg i andra kulturer. Till en början göts medaljerna i formar, men då arbetet därigenom blev grovt och ojämnt, fann man nödvändigt att ciselera avgjutningarna med grafstickeln.

På 1500-talet började man prägla dem med stålstämplar, i likhet med mynt. Dock ciselerades medaljer fortfarande av sådana konstnärer som Benvenuto Cellini och Raibolini. Närmast den italienska medaljörkonsten står genom sin kraftiga karakteristik den tyska, vilken upptogs av guldsmederna i Nilmberg och Augsburg. Ypperst på detta område var Albrecht Diirer. Holländarna slog under 1500- och 1600-talet en ovanligt stor mängd medaljer, som fått historiskt intresse, däribland flera satiriska. Efter reformationen ägnades medaljer även åt religiösa ämnen, och det blev allmän sed bland både män och kvinnor att bära medaljer som klädutsmyckning.

Under 1700-talet, då det hade blivit en mani (även i Sverige) att slå medaljer över alla möjliga tilldragelser i såväl det offentliga som enskilda livet förföll denna konst, men har sedan Napoleon I:s tid åter nått en hög utveckling. I Sverige göts medaljerna av guldsmeder, tills drottning Kristina införskrev stämpelskärare från Tyskland och Frankrike

Svenska medaljers storlek anges ännu efter den av numismatikern Carl Reinhold Berch under 1700-talet godtyckligt uppgjorda skala, vilken här bifogas. Medaljers storlek.PNG

Enligt denna skala sägs t.ex. en medalj med en diameter på 24 mm. vara »av femte storleken», en med en diameter på 33 mm. vara »av åttonde storleken» o.s.v. Numera mäter den 8:e storleken bara 31mm, ingen svensk belöningsmedalj är större än 18:e storleken. Medaljkännedomen utgör en gren av numismatiken.

Det finns flera olika typer av medaljer enligt följande.

Minnesmedalj, jubileumsmynt

Metallstycke av ett större mynts form och bärande präglade relief-figurer, sinnebilder samt inskrift till minne av någon berömd person, någon stor bragd eller märklig tilldragelse.

Prispenning

I metall präglat hederstecken, vilket utdelas som pris vid utställningar, vid tävlingar o.s.v.

Belöningsmedalj

I metall präglat hederstecken som delas ut som ett bevis på offentligt erkännande. Bland de svenska belöningsmedaljer, som utdelas av konungen ingår bland annat ordensmedaljerna, tapperhetsmedaljerna. Regeringen utdelar särskilda kungl. regeringsmedlajer jämte ytterligare officiella medaljer.

- Serafimermedaljen
- Vasamedaljen
- Nordstjärnemedaljen
- Svärdsmedaljen
- H.M.Konungens medalj
- Litteris et Artibus
- Illis Quorum meruere labores
- Sui memores alios fecere merendo
- Prins Eugen-medaljen
- Prins Carl-medaljen
- Kungl. Jubileumsminnestecken Konung Carl XVI Gustafs Jubileumsminnestecken
- För tapperhet i fält
- För tapperhet till sjöss
- För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid
- För berömliga gärningar
- För medborgerlig förtjänst
- För omsorgsfull renvård

Benämning på antika mynt, särskilt de större

I antikens tider gjordes ingen egentlig åtskillnad mellan mynt och medaljer. Medaljer verkar ha varit gångbara som mynt. De grekiska medaljerna är än i dag ouppnådda i konstnärligt hänseende, men endast ett fåtal sådana finns bevarade. Så mycket allmännare är de romerska medaljerna.

Se även

Priser | Medaljer | Numismatik

Externa länkar