Mässa

Mässa, kan avse:

Liturgiskt bunden kristen Gudstjänst eller liturgi inom västkyrklig tradition i vilken nattvard firas. Den högtidliga och längre form som firas på söndagar och helgdagar, oftast på förmiddagen, kallas högmässa. Motsvarigheten till mässan inom östkyrkan kallas liturgi. Denna betydelse av mässa beskrivs nedan.
Musik komponerad till mässans partier och avsedd att framföras inom ramen för denna, ofta skriven för flerstämmig kör. Framförs idag ofta fristående från liturgiskt sammanhang. Beskrivs nedan.
Varumarknad, vanligen årligen återkommande utställning av varor, i allmänhet med sikte på återförsäljare. Namnet har uppkommit eftersom stora marknader under medeltiden hölls i samband med större kyrkliga högtider.

Mässan som Gudstjänst och musikverk

Mässans klassiska struktur beskrivs nedan jämnte hänvisningar till de ställen i Bibeln varifrån texterna hämtats.

Detta är ett försök att beskriva de mest oföränderliga delarna av mässan, så som de går tillbaka till åtminstone medeltiden. Den är likartad i den Romersk-katolska kyrkan och i Svenska kyrkan. En presentation av Svenska kyrkans högmässa finns under högmässa.

Detta är en fullständig högmässa. I kortare mässor kan olika moment utelämnas. Textläsning från Bibeln, samt momenten från Prefation till Tackbön brukar dock behållas. I Svenska kyrkan förekommer också en högmässa, där man tagit bort nattvardsmomentet, d.v.s. i princip från Prefation till Tackbön. Denna Gudstjänst kallas Högmässogudstjänst.

I Svenska kyrkan inleds mässan med en beredelse eller ett skriftermål. Det innefattar:

- beredelseord eller skriftetal - ett tal som med utgångspunkt i något Bibelord förbereder för syndabekännelsen.

- syndabekännelse

- avlösning - tillsägelse om syndernas förlåtelse.

- tackbön

I katolska kyrkan förväntas man gå till bikt före mässan och själva mässan inleds endast av en syndabekännelse. Svenska kyrkans sed att beredelsen är infogad i mässan är en sen tradition, inte äldre än 1800-talet. Dessförinnan förväntades detta ske före mässan även i Svenska kyrkan.

Tonsatta moment i mässan

De moment som oftast tonsätts är

Kyrie

Gloria

Laudamus

Credo

Sanctus

Pax

Agnus Dei

Benedicamus

Dessa moment beskrivs nedan.

Mässans klassiska struktur

Här beskrivs den klassiska mässans struktur och dess ingående moment.

Introitus

Ingång.

Psaltarpsalm läses eller sjunges.

Trishagion

Trefalt helig.

Text:

''Helige Herre Gud,

''helige starke Gud,

''helige barmhärtige Frälsare,

''Du evige Gud,

förbarma Dig över oss!

Kyrie

Den blinde Bartimaios rop till Jesus (Markusevangeliet 10:47)

Detta moment har överlevt på grekiska även i den västkyrkliga mässan.

Text på grekiska:

''Kyrie, eleison.

''Christe, eleison.

Kyrie, eleison.

Text:

''Herre, förbarma Dig.

''Kriste, förbarma Dig.

Herre, förbarma Dig.

Gloria

Änglarnas lovsång över Jesu födelse (Lukasevangeliet 2:14).

Text:

Ära åt Gud i höjden och frid på jorden åt människor som Han älskar.

Laudamus

Lovsång

Text:

Vi lovar Dig, vi välsignar Dig, vi tillber Dig, vi prisar och ärar Dig, vi tackar Dig för Din stora härlighet. Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig, Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son, Du som borttager världens synder, förbarma Dig över oss. Ty Du är allena helig, Du allena Herre, Du allena den högste Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. Amen.

Förkortade versioner förekommer. Även andra lovsånger förekommer.

Momentet utgår under fastan.

Kollektbön

Samlingsbön, som ansluter till dagens ämne. Kallas även dagens bön.

Bönen är uppbyggd efter ett visst mönster. Förs tilltalas Gud och man hänvisar till någon egenskap eller något handlande hos Gud, t.ex.: "O, Herre Gud, Du som...". Sedan framställs själva bönen. Därefter följer en konsekvens av bönen: "..., så att..." Bönen avslutas i Jesu namn (Orden inom parentes vid högtidligare tillfällen): "Genom Jesus Kristus vår Herre (som med Dig och den Helige Ande lever och regerar i en Gudom från evighet till evighet). Amen."

Epistel

Läsning ur någon av Bibelns böcker, utom Evangelierna.

Graduale

Halleluja-omkväde sjunges med eller utan versar.

Halleluja sjunges ej under fastan.

Evangelium

Läsning ur något av Evangelierna i Bibeln.

Predikan

Texten eller texterna utläggs.

Credo

Nicaenska trosbekännelsen läses eller sjunges.

(För texten: Se Nicaenska trosbekännelsen.)

(Även den Apostoliska trosbekännelsen förekommer.)

Förbön

Allmän förbön för kyrkan och världen.

Prefation

Lovsång

Text:

Ja, sannerligen Du ensam är värt vårt lov, allsmäktige Fader, helige Gud, Dig vill vi prisa och välsigna genom Din Son Jesus Kristus vår Herre.

(Parti som varierar efter kyrkoåret)

Därför vill vi med Dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa Ditt namn och tillbedjande sjunga:

Sanctus

Serafernas lovsång till Gud i Jerusalems Tempel (Jesaja 6:3) och folkets lovsång till Jesus, när Han red in i Jerusalem (Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13).

Text:

''Helig, helig, helig, Herre Gud Sebaot,

himlarna och jorden är fulla av Din härlighet.

(Jesaja 6:3)

''Hosianna i höjden.

''Välsignad vare Han som kommer i Herrens namn.

Hosianna i höjden.

(Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13)

Eukaristiska bönen eller nattvardsbönen

Bön i vilken följande moment ingår:

- Tacksägelse - eukaristi på grekiska.

- Epikles: Nedkallande av den Helige Ande över nattvardsgåvorna och bön om att de skall bli Kristi sanna kropp och blod.

- Nattvardens instiftelseord:

Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse."

(Ur Den Svenska Kyrkohandboken 1986 kyrkan)

(Matteusevangeliet 26:26-28; Markusevangeliet 14:22-24; Lukasevangeliet 22:19-20; Första Korinthierbrevet 11:23-25)

- Anamnes: Ord till åminnelse av Jesus lidande och död, uppståndelse och himmelsfärd.

- Doxologi: Avslutande lovprisning.

Pater noster

Bönen Fader vår, som Jesus lärde oss (Matteusevangeliet 6:9-13)

(För texten: se Fader vår.)

Brödsbrytelsen

Text:

''Brödet, som vi bryter, är en delaktighet av Kristi kropp.

Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av en och samma kropp.

(Första Korinthierbrevet 10:16)

Pax

Frid

Text:

Herrens frid vare med Er.

(Lukasevangeliet 24:36; Johannesevangeliet 20:19)

Agnus Dei

Text:

''O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss.

O, Guds Lamm, som borttager världens synder, giv oss Din frid.

(Johannesevangeliet 1:29, 36)

Kommunionen

Det välsignade brödet och vinet delas ut till deltagarna. Från medeltiden till Andra Vatikankonciliet delades i katolska kyrkan endast brödet ut till lekmännen.

Tackbön

Benedicamus

Välsignelsen.

Olika välsignelser kan användas. Vanlig är den Apostoliska välsignelsen från Första Korinthierbrevet 13:13:

Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med er alla.

I Svenska kyrkan används som regel den Aronitiska välsignelsen från Fjärde Mosebok 6:24-26:

''Herren välsigne Dig och bevare Dig.

''Herren låte sitt ansikte lysa över Dig och vare Dig nådig.

Herren vände sitt ansikte till Dig och give Dig frid.

''I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

Se även

Kristendom | Musik

Gourt Home::Gourt :: Mässa

Mässan som Gudstjänst och musikverk

Tonsatta moment i mässan

Mässans klassiska struktur

Se även