Konstantin VII Porfyrogennetos (grek. "den purpurfödde"), född 905 i Konstantinopel, död 9 november 959 i Konstantinopel, var bysantinsk kejsare 913-959.

Konstantin, som var son till kejsar Leo VI, erhöll 913 tronen efter sin farbror Alexander och hade 920-944 till samkejsare Romanos I Lekapenos. Konstantin utmärkte sig för lärdom samt som beskyddare av vetenskap och konst. Själv författade han, åtminstone delvis, en levnadsbeskrivning över sin farfar, kejsar Basileios I, en skrift om rikets styrelse, även innehållande notiser om främmande folkslag i öster och norr (bl.a. en skildring av ryssarnas färdväg utför Dnjepr till Konstantinopel, av vikt för historien om ryska rikets ursprung), vidare en framställning av ceremoniordningen vid bysantinska hovet samt ett krigsvetenskapligt arbete samt föranledde utgivandet av flera samlingsverk av allmännyttigt innehåll.

Bysantinska kejsare | Födda 905 | Avlidna 959

Константин VII Порфирогенет | Konstantin VII. Porfyrogennetos | Konstantin VII. | Κωνσταντίνος Ζ' | Constantine VII | Konstantino la 7-a (Bizancio) | Constantino VII | Konstantinos VII | Constantin VII Porphyrogénète | Constantino VII | Konstantin VII. Porfirogenet | VII. Konstantin | Costantino VII di Bisanzio | コンスタンティノス7世 | Constantijn VII van Byzantium | Konstantyn VII Porfirogeneta | Константин VII Багрянородный | Константин VII Порфирогенит | Констянтин VII Багрянородний