Kiseldioxid, SiO₂ I jordskorpan förekommer kiseldioxid bland annat i form av kvarts (lågkvarts). Vid uppvärmning till 575 °C övergår kvarts snabbt till högkvarts, som vid högre temperatur långsamt småningom övergår i kristobalit. Vid 1720 °C smälter kiseldioxid. Vid förhöjt tryck eller närvaro av föroreningar förekommer modifikationerna tridymit, coesit, stishovit. Förutom dessa nämnda modifikationer som samtliga är kristallina kan kiseldioxid uppträda med oordnad struktur och kallas då kvartsglas eller kiseldioxidglas. Oordnade kiseldioxidstrukturer innehållande vatten kallas sammanfattande kiselsyragel (även kallad kiselgel), som uppträder som mineralerna opal, karneol, agat, kalcedon, onyx, jaspis och flinta.

Gemensamt för alla modifikationerna av kiseldioxid är att de är uppbyggda av kiselatomer som var och en är bunden till fyra syreatomer, medan varje syreatomer är bunden till två kiselatomer. Man kan se det som ett rymdnät av SiO4-tetraedrar med gemensamma hörn.

Kiseldioxid är en sur oxid.

Inom industrin framställs kiselgel ur salter av kisel (silikater, särskilt natriumsilikat) som behandlas med saltsyra eller svavelsyra så att det bildas en gelémassa. Den erhållna gelémassan renas med syror eller alkalier. Efter reningen torkas gelémassan till önskad vattenhalt för att sedan malas ned till ett mycket fint pulver i särskilda kvarnar.

Genom att åter blanda pulvret med vatten erhåller man kiselsyragel

Kiseldioxiden används bland annat som tillsats i tandkräm och som klumpförebyggande medel i livsmedel.

Kiseldioxid går även under namnen kiselsyreanhydrid, kiseljord, kiseloxid och kiselsyra.

Inom livsmedelsindustri betecknas kiseldioxid med E-nummer E 551.

E-nummer | Klumpförebyggande medel

Diòxid de silici | Oxid křemičitý | Siliziumdioxid | Silicon dioxide | Dióxido de silicio | Ränidioksiid | Silika | Silice | Silice | 二酸化ケイ素 | Silica | Silica | Krzemionka | Dióxido de silício | Диоксид кремния | سىلىكون دىئوكسىد | 二氧化硅