Japan

Related Topics:
Japanese_Story :: Japanese_Bobtail :: Japanese :: Japanese_Sword_Arts :: Japanese_Chin :: Japanese_Spitz :: Japanese_Philosophy :: Japanese_American :: Japanese_Terrier :: Japanese_Series

För den brittiska musikgruppen, se Japan (musikgrupp).

Japan (日本, Nihon, officiellt 日本国, Nipponkoku eller Nihonkoku) är en konstitutionell monarki (kejsardöme) i östligaste Asien, bestående av ett antal öar i Stilla havet öster om fastlandet. De fyra största öarna är Honshu där huvudstaden Tokyo ligger, Hokkaido där bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. Väster om Japan ligger Japanska havet och söderut Östkinesiska havet. På fastlandssidan på andra sidan Japanska havet ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea. Med sina 127 miljoner invånare på en yta av 377 835 km² är Japan ett av de mest tättbefolkade länderna i världen.

Landets namn

Ordet Japan (日本) är en exonym, på japanska heter landet "Nihon" eller "Nippon", officiellt Nipponkoku eller Nihonkoku (日本国), "Landet Japan".　Teckensammansättningen, som ordagrant betyder "solens ursprung", eller som det vanligen tolkas tillsammans med tecknet för land, "Soluppgångens (land)", härstammar från det väster om Japan belägna Kina. Tidigare hade flera namn förekommit.

Det tidiga (700-tal) namnet Yamoto (大和) går tillbaka på ett mycket gammalt (300-tal) namn kineserna använde om japanerna, "wo" (倭). Wo var ursprungligen en pejorativ term, "dvärg", men kom senare att skrivas med tecknet för en mer positiv homonym, idag på kinesiska vanligen uttalad "he" (和), och kom så att användas i Japan först om området kring dagens Nara och senare (under Naraperioden) om landet självt tillsammans med tecknet för "stor" (大).

Marco Polo använde i sin bok namnet Cipangu, som troligtvis återger det dåtida (1200-tal) kinesiska uttalet av 日本國, "landet Cipang", på mandarin eller wudialekten. Att det kinesiska uttalet fick genomslag i västvärlden berodde på Ostindiehandeln med Kina. Portugisiska sjöfarare i början av 1500-talet var de första av dessa köpmän som rapporterade tillbaka till Europa om landets existens efter expeditioner till Malaysia och Sydkina.

I Japan var Nippon det vanligaste uttalet fram till andra världskrigets slut, då Nihon började användas allt mer i offentliga sammanhang. Detta bottnade i att nippon upplevdes som att det lät för hårt och påminde om kriget och den statliga propagandans tal om "Dainippon" (Storjapan). Nippon används dock fortfarande i många officiella sammanhang, på frimärken, allmänt av människor som växte upp innan kriget och vid internationella sportsevenemang som exempelvis i hejaramsan Ganbare Nippon, "Heja Japan" Det finns även andra användningstillfällen.

Längre tillbaka i tiden användes även uttalet nifon (にふぉん).

Historia

Huvudartikel: Japans historia

Japan har troligtvis varit bebott sedan 500 000 år tillbaka. De tidigast daterade kvarlämningarna (verktyg gjorda av sten) härstammar från kring 12 000 f.Kr, och ungefär från den tiden räknar man att Japans äldre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnet Jomon, inleddes.

Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari, 660 f.Kr räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de två japanska delvis historiska, delvis mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki.

Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 var Japan det mäktigaste riket i östasien och bedrev en aggressiv utrikespolitik. I andra världskriget besegrades man dock av de allierade med USA i spetsen. Se Japan under andra världskriget.

Politik

Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger på en konstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stället är högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar uppdelade i två kammare, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会 kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. På engelska kallas parlamentet för diet, även om diet, från medeltidslatinets dietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling.

Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: fyra år för andra kammaren och sex år för första kammaren. Från kokkai väljs sedan en premiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling.

Åldern för rösträtt i Japan är 20 år. Men eftersom man i Japan börjar räkna en persons ålder vid 1 istället för 0 år, så motsvarar det en åldersgräns på 19 år med vårt sätt att räkna ålder. Dessutom räknas inte myndighetsåldern utifrån ens födelsedag, utan vid en viss dag på året blir alla som fötts ett visst år myndiga. Japan har hållit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfället har Liberaldemokratiska partiet tillsammans med Nya komeito majoritet i bägge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955. De partier som finns representerade i parlamentet är:

Parti		Mandat i representantshuset	Mandat i senaten
Demokratiska partiet	民主党	178	83
Kommunistiska partiet	日本共産党	9	9
Nya Komeitopartiet	旧公明党	34	24
Liberaldemokratiska partiet	自由民主党	249	114
Socialdemokratiska partiet	社会民主党	6	5

Det politiska livet i Japan är extremt mansdominerat – i första kammaren finns exempelvis 446 män och 34 kvinnor. Kvinnlig rösträtt infördes först 1947.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Japans prefekturer

Japan består av följande 47 prefekturer:

Prefektur		Innevånarantal (2000)	Prefektur		Innevånarantal (2000)	Prefektur		Innevånarantal (2000)
Tokyo	東京都	12 059 237	Osaka	大阪府	8 804 806	Kanagawa	神奈川県	8 489 932
Aichi	愛知県	7 043 235	Saitama	埼玉県	6 938 004	Chiba	千葉県	5 926 349
Hokkaido	北海道	5 682 950	Hyogo	兵庫県	5 550 742	Fukuoka	福岡県	5 015 666
Shizuoka	静岡県	3 767 427	Ibaraki	茨城県	2 985 424	Hiroshima	広島県	2 878 949
Kyoto	京都府	2 644 331	Niigata	新潟県	2 475 724	Miyagi	宮城県	2 365 204
Akita	秋田県	1 189 215	Ishikawa	石川県	1 180 935	Miyazaki	宮崎県	1 170 023
Toyama	富山県	1 120 843	Wakayama	和歌山県	1 069 839	Kagawa	香川県	1 022 843
Yamanashi	山梨県	888 170	Saga	佐賀県	876 664	Fukui	福井県	828 960
Tokushima	徳島県	823 997	Kochi	高知県	813 980	Shimane	島根県	761 499
Tottori	鳥取県	613 229	Nagano	長野県	2 214 409	Fukushima	福島県	2 126 998
Gifu	岐阜県	2 107 687	Gunma	群馬県	2 024 820	Tochigi	栃木県	2 004 787
Okayama	岡山県	1 950 656	Kumamoto	熊本県	1 859 451	Mie	三重県	1 857 365
Kagoshima	鹿児島県	1 786 214	Yamaguchi	山口県	1 528 107	Nagasaki	長崎県	1 516 536
Ehime	愛媛県	1 493 126	Aomori	青森県	1 475 635	Nara	奈良県	1 442 862
Iwate	岩手県	1 416 198	Shiga	滋賀県	1 342 811	Okinawa	沖縄県	1 318 281
Yamagata	山形県	1 244 040	Oita	大分県	1 221 128

Geografi

FujiSunriseKawaguchiko2025WP.jpg Japan är beläget vid Stilla havets västra kust och består av fyra större öar, samt omkring 3600 andra mindre öar. Nordligaste delen består av ön Hokkaido och den sydligaste utposten är Ryukyuöarna (däribland Okinawa). Japans läge och terräng har uppkommit av dess läge mellan de tektoniska plattorna Stillahavsplattan och den eurasiska plattan. Detta har bidragit till att Japans yta är ca. 73% täckt av berg varav ett flertal är aktiva eller inaktiva vulkaner, däribland det högsta berget Fuji (3776 m).

Naturkatastrofer

Den seismiska aktiviteten är hög och lågintensiva jordbävningar förekommer i princip hela landet, upp mot 1500 om året. Utöver det drabbas Japan ofta av tyfoner och även tsunamivågor.

Ekonomi

Japan är världens nominellt största ekonomi efter USA, men världens tredje största ekonomi om man räknar PPP, då också efter Kina. Japans ekonomiska situation är i dagsläget relativt svag men dock stabil. Man har ännu inte återhämtat sig från den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfären i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utländska investeringarna och förenkla byråkratin för att få fart på tillväxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de små- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna är stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras.

Japan är starkt beroende av import för sin råvarutillförsel. De importerar stora mängder olja och naturgas ifrån Persiska viken och är även den största uppköparen av kol ifrån Australien. Japan producerar dessutom bara 40 % av livsmedlen inom landet, resten importeras.

Demografi

Japans befolkning är både etniskt och lingvistiskt mycket homogen (se japaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De två historiska etniska minoriteterna är ryukyuaner i Okinawa-prefekturen (Ryukyu-öarna) i söder samt ainu på Hokkaido i norr. Den ryukyuanska befolkningen uppgår till ungefär 1,5 miljoner medan ainu-befolkningen är svårare att avgöra då många med ainu-bakgrund döljer, alternativt inte är medvetna om sitt ursprung (bland annat p.g.a. assimilering); antalet har uppskattats till allt mellen 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinkt koreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade en del sydamerikaner (främst brasilianer av japanskt ursprung) av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en fillipinsk minoritet på ungefär en halv miljon var. Övriga folkgrupper uppgår sammanlagt till cirka 240 000 personer.

Näringsliv

Industrin i Japan ses som att vara en av världens effektivaste och som givit mest vinst. Exemplen på framgångsrika företag är många inom t.ex. elektronik- och fordonsindustrin. Dessa framgångar är resultatet av ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel är då de japanska motorcykeltillverkarna på några få år under 1960-talet konkurrerade ut de anrika engelska märkena. De produkter man sålde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lägre pris.

Som arbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det är inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det är också vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.

Valjakt

Tre länder fortsätter med valjakt trots förbudet från 1986. Japan är ett av dessa. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att Japan köper andra länders röster i valfångstfrågan. Greenpeace har skrivit till Sveriges regering, och bett dem att offentligt ifrågasätta Japans påstådda rösthandel, samt att åtaga sig att gå emot Japans rösthandel tillsammans med andra länder som är motståndare till valjakt.

Utbildning

I Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag.

Japanska skolungdomar i skoluniform.JPGDen obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenskt låg- och mellanstadium) och 3 år chūgakkō (motsvarande svenskt högstadium). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet.

Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser. Men, på universitetsnivå sänks tempot betydligt. Efter att ha studerat hårt i 12 år eller kanske ännu längre för att komma in på ett prestigefyllt universitet, och med tanke på att man om fyra år kommer slussas ut i den brutala japanska arbetsmarknaden, tycker många japanska studenter att universitstiden framför allt är en tid då man ska roa sig med sådana aktiviter som man varken tidigare eller senare har tid för.

Kultur

Japansk kultur har förstås utvecklats och förändrats mycket under landets historia, från den ursprungliga Jomonkulturen via kinesiska importer till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar såväl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För många som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jämsides med det gamla.

Under Tokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (på japanska kallad 鎖国; sakoku, ung. översättning "kedjat land") som skulle vara i över 200 år, från 1641 till 1853. Under denna period stängdes landet nästan (men inte helt) av från omvärlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens särprägling. Det var under denna period som budo, teceremoni, ikebana, kabuki, geishor, sushi och många andra kända kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad de är idag. Se också: (träsnitt, kalligrafi, netsuke och tsuba.

Modern japansk kultur

Det nutida Japans kultur är mångfacetterad och ganska svåröverskåderlig med allt från karaoke till modern arkitektur. Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier och japansk film, särskilt (anime och manga) växt i popularitet i västvärlden, inte minst i Sverige. Intresset för japanska dokusåpor och liknande program är inte stort men växer alltjämt hos manga och anime-konsumenter. Bland filmregissörer är Akira Kurosawa tveklöst den mest välkände. Bland ännu aktiva filmregissörer har Takeshi Kitano väckt störst intresse utomlands med sina ofta våldsamma filmer, där han själv gärna spelar huvudrollen. Den japanska popmusiken (populärt förkortad jpop) har inte vunnit något fotfäste att tala om i västvärlden, men den japanska musikindustrin är bland de största i världen och japanska musikgrupper säljer bra inte bara i Japan utan även i andra delar av Öst- och Sydöstasien.

Några sorters manga/anime som kommit ut i Sverige är Naruto, Dragonball, Sailor Moon, One Piece, Sandland och Love Hina.

Västerländskt inflytande

Även om den japanska isoleringen från omvärlden varade i över 150 år är det anmärkningsvärt hur lite inflytande utländska företeelser har på den inhemska mediemarknaden. De få som känner igen den i västvärlden dyrkade tv-serien The Simpsons har antagligen bara sett dem i en reklam för en viss produkt de medverkade i. De som känner till South Park-figurerna har troligtvis sett dem som gosedjur. I filmernas värld är det nästan bara de allra största Hollywood-filmerna som får genombrott, annars är det mestadels inhemsk produktion som dominerar marknaden. Detta beror naturligtvis i stor del på att Japan, likt USA har en enorm produktion av alla olika slags media, dels att japansk humor och uttryckssätt ofta kan vara väldigt annorlunda från västerländska diton, vilket gör att viss västerländsk humor och vissa västerländska koncept inte fungerar lika bra i Japan som i västvärlden.

Se även Japansk konst, Japansk mytologi, Japansk litteratur och japanska musikinstrument

Religion

Den första religionen som tog form i Japan är shinto, som växte fram ur de folkliga föreställningarna på den tiden. Dess första heliga skrift var Kojiki, där myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solguden Amaterasu, då under namnet Iwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr.

Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in på 400-talet kom konfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en känsla av plikt och disciplin.

Buddhismen sägs ha införts till Japan av Prins Shotoku (574-622) men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion. En av de kinesiska buddhistskolorna är idag mest känd under sitt japanska namn, zen.

Kristendomen nådde Japan via portugisiska missionärer på 1500-talet, och rönte stor framgång med flera hundra tusen omvända (när en daimyo konverterade ansågs också alla hans undersåtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgång var dock kortvarig då kristendomen betraktades som ett hot av de dåvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpå förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1869 blev kristendomen åter tillåten.

Shinto var länge statsreligion, speciellt mellan åren 1868–1945 då den användes för att piska upp nationella stämningar, men idag är stat och shinto åtskilda. Kejsaren är sedan Japans kapitulation i andra världskriget officiellt inte en gudomlighet, men betraktas fortfarande som det bland många äldre, som växte upp innan kriget.

Om man idag frågar en Japan vilken religion han eller hon tillhör ska man inte bli förvånad om man får till svar att personen i fråga inte bara är buddhist och shintoist utan dessutom konfucianist. Japans religion präglas av sin mångfald och s.k. synkretism - de olika religionerna smälter samman med varandra. En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hålls i buddhisttempel.

De officiella siffrorna är dock att 54% är shintoister, 40% buddhister, 0,7% kristna och 4,7% uppger andra trostillhörigheter, exempelvis shamanism eller en av de många religiösa sekter som uppstått på sistone.

Helgdagar

Helgdagar i Japan 2006

1 Januari
2 Januari (banker är stängda)
3 Januari (banker är stängda)
9 Januari - Myndighetsdagen, Seijinshiki.
10 Februari - Nationsdagens grundande, Kenkoku kinen no hi.
21 Mars - Vårdagjämning, Shumbun no hi.
28 April - Naturdagen, Midori no hi.
3 Maj - Konstitutionsdagen, Kenpo Kinenbi.
4 Maj - Medborgarnas vilodag, Kokumin no Kyujitsu.
5 Maj - Barnens dag, Kodomo no hi.
17 Juli - Marinens dag, Umi no hi.
6 Augusti - Fredshögtid i Hiroshima (endast Hiroshima).
9 Augusti - Minnesdagen (endast Nagazaki).
18 September - Respek för de Äldre-dagen, Keiro no hi,
23 September - Höstdagjämning, Shubun no hi.
9 Oktober - Sportdagen, Taiiku no hi.
3 November - Nationel kuturdag, Bunka no hi.
23 November - Arbetartacksägelsedagen, Kinro Kansha no hi.
23 December - Kejsarens födelsedag, Tenno Tanjobi, Japans nationaldag
31 December (banker är stängda)

Flora och fauna

Förhistoria

Japan har i under tidigare geologiska tidsåldrar haft landförbindelse med både nuvarande Ryssland och Korea. Förbindelsen mellan Japan och Korea bröts inte förrän den senaste istiden. Både djur och växter är därför till relativt stor andel endemiska arter med släktingar på den asiatiska kontinenten. Som exempel kan nämnas att stora trädslag såsom gran, tall, björk, viden, al, bok, ek och poppel finns representerade med olika arter. En del av dessa som till exempel blåskatan (Cyanopica cyanus) har tidigare haft en utbredning i Asien men trängdes ut i sina randområden av klimatförändringarna och finns idag i Europa och östra Asien.

Historia

Europas tidigaste kontakter med Japan var mycket restriktiv från japanernas sida. Vid sent 1600-tal bedrev Holland en viss handel med Japan men hölls isolerade på en ö i Nagasakis hamn. Lite var därför känt om både den japanska kulturen och naturen i västerlandet under denna tid. Bland de västerlänningar som småningom kom att sprida kunskapen om Japans flora märks Linnés lärjunge Carl Thunberg. Han tjänstgjorde som läkare vid den Holländska ambassaden i Nagasaki och kunde utforska den japanska floran. I hans samlingar fanns 500 tidigare okända arter.

Till de träd som väckte uppmärksamhet i västerlandet var det i Japan viktiga timmerträdet Sugi, Cryptomeria, som upptäckes av Cunningham i början av 1700-talet och blev på modet i Europeiska trädgårdar.

Skogen

Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beroende på att dessa skogar växer i bergstrakter av sådan topografi att risodling och bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell. Skogen är däremot en värdefull råvara för byggnationer och har brukats ganska omfattande genom hela landets historia och i dag bedrivs skogsbruk på 90% av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga regnen och undvika översvämningar i lägre delar, som vanligt är det förstås inte så ädla skäl som omtanke om andra områden som hindrat en vidare exploatering även på dessa områden utan bristande ekonomi i att bedriva skogsbruk i dessa otillgängliga trakter. Japan importerar istället mycket timmer, främst från Indonesien och Malaysia.

Återplanteringsprogram finns för skogen och den återplanteras främst med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt. Det är dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor andel av skogen är av en självsådd ganska blandad lövskog. De privatägda markerna är uppdelat mellan ett stort antal små skogsägare vilket också gör skogsbruket mindre effektivt. Utmärkande för de japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen med många olika trädarter.

De japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog och barrskog där den senare finns i de högst belägna och nordligaste trakterna medan de subtropiska finns i lågläntare delar i söder.

I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven har kommit på träden, markvegetationen är därför mest tidiga vårblommor som sippor och skuggtåligare växter som vissa ormbunkar och pioner. Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släkte Kallaväxter, Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet skövlats i stor omfattning och de är idag akut hotade. I de subtropiska skogarna som är ständigt gröna är även klätterväxter som lianer som växer sig lika höga som träden och brer ut sig i krontaket.

För de flesta japaner är dock skogen något man har ganska lite insikt i. Den svenska allemansrätten är långt borta, privata skogar som utgör huvuddelen av skogsarealen är totalt förbjudet område. Även de skogsområden som inte är avlysta av den anledningen är av gemene man okänd, den omsusas av mycken mystik och sägner om att man kan bli kvarhållen av andliga väsen i skogarnas mörker. Skogar saknar därför till största delen stigar och den ofta höga och frodiga växtligheten gör skogarna även i de mellersta och nordligare delarna som till artförekomsten ligger ganska nära svenska sydliga skogar betydligt mer tätvuxna och mörka. Friluftslivet företes i första hand i anslutning till vattendrag och på senare år har det blivigt populärare att vandra sig upp i bergen både till fots på sommaren och på skidor på vintern.

Växter i den japanska kulturen

Trädgårdar och odlingar har en central plats i den japanska kulturen. I jämförelse med västerländska trädgårdar har växter med iögonenfallande blommor inte en lika framträdande roll, det handlar mer om form och trädväxter. Detta ställs på sin spets i bonsai där man odlar små långsamväxande träd av vanliga skogssorter som tall och en i krukor och vårdas pretentiöst under lång tid för att växa på ett vackert sätt. Och så finns förstås Körsbär själva sinnebilden för det blomstrande Japan som numer främst finns odlade i varianter som är framtagna med tanke på sina fina blommor snarare än frukterna. Det är en stor folkfest att betrakta den korta körsbärsblomningen, människor vallfärdar i mängder till de vackraste planteringarna under blomningen det är allmän folkfest och ses som vårens ankomst. Det finns dock kvar en del körsbär i skogarna och även den vilda körsbärsträden skall vara en stor fägring för ögat.

Djurliv i den japanska naturen

Djurlivet är tack vare den låga framkomligheten i orörd japanska skog relativt ostört för ett så tättbefolkat land. Bland de större djuren märks vildsvin, harar, antiloper, rådjur och apor liksom den japanska jättesalamandern.

Den Japanska jättesalamandern, Andrias japonicus, är världens största groddjur och kan bli bortåt 1,5 m lång och väga runt 20 kg. Den har tillsammans med sina två andra familjemedlemmar egenheten att sakna gälar. Den är nattaktiv och lever uteslutande i syrerika strömmande vatten, där den tar upp vattnets syre direkt genom huden. Den kan bli upp mot 60 år gammal och köttet anses som en delikatess. Jakt och miljögifter har lett till att arten nu tyvärr är utrotningshotad.

Ett av de däggdjur man ser oftast i Japan är vesslor. Tyvärr är det för de flesta oftast vid vägkanten man ser dem, de är vanliga trafikoffer.

Ett vanligt djur i japanska skogar är mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) som finns över hela landet. Den är ett hunddjur, men äter trots det mest växter och insekter, är nattaktiv och ses sällan dagtid. I norra delarna av landet går den i ide över vintern. Stammen har gått tillbaka något på grund av att den trängs undan av civilisationen och drabbas av rabies.

Kamoshika, Nemorhaedus crispus, är ett getliknande djur som lever i skogarna på bergssluttningar på 1500 till 2500~m höjd. Den var tidigare hotad av okontrollerad jakt, men är i dag fredad och anses inte längre vara hotad, trots att arten är en endemisk i Japan. Den för en ganska diskret tillvaro och är främst framme och äter under gryning och skymning och däremellan håller den sig dold i bergen gärna i grottor. De har mycket gott luktsinne och hörsel och ger ifrån sig högljudda varningsljud, när de upptäcker någon fara.

En annan av Japans kända karaktärsarter är den karismatiska och omtyckta japanska makaken (Macaca fuscata). Det är världens nordligast levande apa och finns över hela Japan undantaget Hokkaido. Den håller till i skogarna från kusten och upp i bergen till 1500 meters höjd och har tjock päls för att klara det kalla klimatet. Det är en uppfinningsrik apa som utvecklat olika födkrokar och äter växter, insekter, alger och havsdjur. Den har blivit mycket studerad för sitt komplicerade sociala beteende. Mest känd har den blivit för att den på vissa håll söker sig till varma källor för ett varmt bad.

De subtropiska skogarna i de södra delarna av landet visar upp den största artrikedomen även av djur, däribland flygekorrar, flygande hundar och dugonger.

Fåglar

Fågellivet är relativt artrikt med ca 600 arter varav 18 är endemiska. En udda fågel som spelat en lite större roll i Japan i alla fall för ainufolket är Blakistones fiskuggla (Ketupa blakistoni) som av dem hölls helig. Det är en uggla som specialiserat sig på fisk och kräftor, fisken slås i vattnet från luften medan den vadar runt på grunt vatten för att fånga kräftorna. De japansk trana (Grus japonensis) vördas även av andra japaner. Båda dessa fåglar är idag mycket ovanliga och hotade av utrotning i Japan, Fiskugglan av miljöföroreningar och tranan av att de sumpmarker där de häckar dikas ut för jordbruk eller bebyggelse. Som tur är är ingen av dem endemisk, men läget är ändå kritiskt för båda arterna.

Mejiro, Zosterope japonicus, är en karaktärsfågel i det japanska landskapet. Det är en liten sångare som lever främst i bergen under sommaren men ses framför allt under vintern när den kommer ner till låglänta trakter och är en flitig gäst på de japanska fågelborden. Den lever på en blandad föda av insekter bär frukter och nektar. Att sätta ut mat åt vilda fåglar på fågelbord är utbrett i Japan; fågelfödan domineras i Japan av frukt.

Jakt

Jakt förekommer i de japanska skogarna efter vilda djur. Flera av de tidigare vanliga jaktbytena som Kamoshika, räv och fasan är numera helt eller delvis fredade. Mårdhunden jagas dock fortfarande för pälsens skull, årligen cirka 70000 djur. Vildsvinen är också vanliga jaktbyten.

Japan har runt världen gjort sig känt för att trots den mycket starka världsopinionen mot valfångst fortsätta med det. Flera av de stora valarna som lever i grundare delar av haven runt Japan är nära utrotning vilket bara har medfört att man flyttat ut och jagar valar i djuphaven längre ut till havs i stället. Det är tyvärr ingen isolerad fråga. Japan visar i världspolitiska sammanhang en mycket likgiltig hållning i fråga om alla hotade djurarter speciellt utanför sina egna gränser. Japan är världens största importör av mysk, olika sköldpaddsprodukter, elfenben (till hankos) och är även en stor importör av alligator- och varanskinn.

Världsarv

Buddhistiska monument kring Horyu-ji
Gusuku – rester från kungariket Ryukyu
Himeji-jo
Fredsmonumentet_i_Hiroshima - Genbakukupolen
Historiska monument från antika Kyoto (Kyoto, Uji och Otsu)
- Ryouan-ji - "Den fridfulla drakens tempel" i Kyoto
Historiska monument från antika Nara
Historiska byar i Shokawa-dalen
Itsukushima Shinto-templet
Shirakami-Sanchi
Nikko-templen
Yakushima
Heliga platser och pilgrimsvägen längs Kiibergskedjan
Shiretokohalvön

Externa länkar

Asiens länder | Östater | Japan | Monarkier | Wikipedia:Veckans samarbete

Gourt Home::Gourt :: Japan

Landets namn

Historia

Politik

Administrativ indelning

Geografi

Naturkatastrofer

Ekonomi

Demografi

Näringsliv

Valjakt

Utbildning

Kultur

Modern japansk kultur

Västerländskt inflytande

Religion

Helgdagar

Flora och fauna

Förhistoria

Historia

Skogen

Växter i den japanska kulturen

Djurliv i den japanska naturen

Fåglar

Jakt

Världsarv

Externa länkar