Internet

Related Topics:
Internet :: Internet_Crime :: Internet_Fax :: Internet_Sales :: Internetové_obchody :: Internet_Phone :: Internet_Linking :: Internet_Tax :: Internet_Appliances :: Internet_Backbone

Internet ('Internet) är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för Internet. Ordet internet med gement ”i” är en allmän beteckning för ett datornätverk med olika länklagertekniker.

Historia

Internet-users-public-access-xi-unctad.jpg

Föregångaren till Internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor.

Under 1990-talet ökade antalet internetanvändare markant, och flera företag som sysslade med informationsteknik (IT) blev så stora att de övervärderades kraftigt och sedan gjorde konkurs, se IT-bubblan. Sedan den tiden har de flesta företag och många privatpersoner en egen webbplats (ibland kallat hemsida), och e-postadress.

Tillämpningar

World Wide Web

World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av Internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forum, communities, bloggar, e-handel och wikier.

World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990-talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. På 2000-talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera.

Tvåvägskommunikation

Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användare. Snabbmeddelanden och chat är typer av tjänster för kommunikation i realtid. För annan kommunikation används e-post och Usenet.

Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden, däribland AOL Instant Messenger, Gadu-Gadu, ICQ, Jabber, MSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ 1996.

Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN som det är att prata i telefon.

Ett annat upplägg är det som används av IRC-klienter där fokus inte ligger på en kontaktlista utan på chatkanaler dit användaren kan ansluta sig och skriva meddelanden till alla användare i samma kanal. Detta upplägg är äldre än det som används för snabbmeddelanden.

Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chat, snabbmeddelanden och IP-telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IP, SMTP (e-post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Protokollet har även flera tekniska fördelar, av vilka den främsta är att det är distribuerat. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP-server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e-post. Många XMPP-servrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chatnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ och MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP-kontakter.

Spel

Ett populärt område beträffande användning av Internet på fritiden är att spela multiplayer-spel.

Fildelning

Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Fildelning finns i alla varianter, allt från att skicka ljud, filmer, bilder , spel med mera till sina kompisar till stora fildelningsnätverk finns.

Upphovsrättsfrågan

Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att förskansa sig en kopia av det musikalbum man vill lyssna på. Många menar att Internet och snabb uppkoppling kommer bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag.

Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att göra det olagligt att dela filer. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP-adresser i databaser.

Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på Internet så skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna och söker skapa en debatt om bland annat upphovsrätten.

För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Management begränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare. En stor nätbutik för musik och film är Apples iTunes Music Store som når en stor marknad tack vare de populära iPod-spelarna.

Strömmande media

Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb-TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin hemsida. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via internet kallas poddradio.

Andra vanliga Internet-tjänster

Uppbyggnad och teknik

Internet består av många nätverk som binds samman i knutpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet. Nätverken kan bland annat drivas som:

Företagsnätverk som sammanbinder ett företags datorer
Leverantörsnätverk som ansluter betalande kunder
Universitetsnätverk

Enskilda bostäder ansluts ofta till ett nätverk genom telefon- eller kabel-TV-nät. Fram till slutet av 1990-talet var det vanligaste sättet att koppla upp hemdatorer att använda analoga telefonmodem. Det ger förbindelser som är tekniskt begränsade till en dataöverföringshastighet av omkring 100 kilobit per sekund. Senare har många internetanvändare övergått till att använda ADSL, som ger en betydligt högre överföringshastighet över telefonledningar. Det har också blivit vanligare att bostäder ansluts med LAN. Omkring millennieskiftet blev det även vanligare med mobiltelefoner som kunde nå Internet.

Den mesta av trafiken på Internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP-adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 2³² (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2¹²⁸ (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.)

IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6-terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ett suffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC-adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCP resulterar det i samma adress varje gång.

Se även LAN, WAN och IP-adress.

Ekonomiskt perspektiv

Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även emellanåt möjliggjort fler sätt att shoppa – till exempel kan man beställa en CD online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorder. Kommersiella webbplatser ska enligt standard ha toppdomänen .com om de inte har en landsdomän som .se, men gränserna har luckrats upp.

En hel del av den ekonomiska verksamheten på Internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spam, phishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på Internet, se Internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier.

Liksom allmänt inom mjukvara har många av verksamheterna på Internet har internationellt kommit att domineras av monopol eller oligopol. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (MSN Search), e-mail (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). eBay och Amazon.com är stora inom handeln på Internet. Det är nämligen mycket dyrt att bygga upp en mjukvarufunktion och billigt att lägga till fler användare.

Många tjänster på Internet är reklamfinansierade och kräver ingen betalning från användaren. Andra är delvis gratis och kräver reklam för vissa specialtjänster.

Se även Internetreklam, Internetleverantör, Internetuppkoppling, IT-bubblan och E-handel.

Kultur

Se netikett, lunarslang och leet.

Språk

Det populäraste språket för kommunikation på Internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. En annan teori är att äldre datorer har begränsad möjlighet att hantera andra tecken än dem i den engelska varianten av latinska alfabetet. Efter engelska (32 % av internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (13 %), japanska (8 %), spanska (7 %), tyska (6 %) och franska (4 %) (från Internet World Stats, uppdaterad 30 november 2005).

Uppräknat efter världsdel finns 34 % av alla Internetanvändare i Asien, 29 % i Europa och 23 % i Nordamerika (Internet World Stats, uppdaterad 21 november 2005).

Kritik mot Internet

Ungdomar fördärvas

Precis som många andra tekniska landvinningar har internet sina problem och har kritiserats. Eftersom ungdomar vanligen är snabbare att ta till sig ny teknik har stora delar av kritiken handlat om hur Internet har ”fördärvat” ungdomen, genom att uppmuntra till illegala aktiviteter eller självdestruktivt beteende. Det har förekommit fall av självmordspakter som inletts via internetbaserade diskussionsforum, men sådana har existerat även innan Internet kom, och har knappast ökat företeelsens utbredning. Se även moralpanik.

Även Internets förslöande natur har påvisats i flera studier. Dock har andra studier visat att till exempel olika spel via Internet har ökat spelarnas reaktionstid och koncentrationsförmåga.

Spam

Spam är en vanlig benämning för skräppost via Internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e-postadresser. Olika e-postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som byts ofta. Spärr mot ord som "Köp vår produkt" kringgås med medvetna stavfel i stil med "Kõp vâr pródùkt". Vissa skräppostmeddelanden innehåller trojaner eller virus som kan smitta den dator som öppnar meddelandet.

Ordet spam är ursprungligen ett varunamn för kött på konservburk som blev känt via en av Monty Pythons filmer (sketchen Spam innehöll ordet Spam gång på gång), och sedan kom att få den nutida betydelsen.

Pornografi

Förutom att många sökningar på Internet handlar om pornografi har porrproducenter varit mycket aktiva i bruket av spam, poppuppreklam och andra oönskade sätt att locka internetanvändare till sina sidor.

Makten över Internet

Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara ”den som bestämmer över Internet”. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för Internet.

Censur

Många Internetsidor, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda webbsidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolor.

Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på Internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av WP^*. Stora internationella företag såsom Microsoft, Yahoo, Google har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av Internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för t.ex. Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt pedofilt material.

Se även

Externa länkar