}}
Hampa (Cannabis sativa L.) kommer ursprungligen från Centralasien. Den är en av de äldsta kulturväxterna, och har troligtvis odlats mer än 4500 år. Första fynduppgift som förvildad publicerades av Retzius 1806, men arten är känd sedan medeltiden i Sverige (Nordstedt 1920). Efter inträdet i EU är det lagligt att odla så kallad industrihampa igen efter totalförbudet 1970.
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta Cannabis indica till arten hampa (Cannabis sativa) vilken igenkänns genom sitt typiska blad. Marijuana.jpg Hampa är en ettårig ört som i gynnsamma lägen kan bli ända upp till nio meter hög. Arten är tvåbyggare och har han- respektive honblommor på olika plantor. Frukten, en liten nöt som kallas hampfrö, säljs som fågelfrö och tillhör en varietet med obetydligt innehåll av den aktiva substansen.
Fram till dess återupptäckt under 1980-talet hade bruket av hampafibrer sjunkit starkt under de sista årtiondena, men dess fibrer hålls fortfarande för att vara starkt, tåligt, och mer eller mindre omöjligt att påverka med vatten.
Huvudanvändningen för fibrerna är rep, snören, säckar, mattor, och nät.
Under 1990-talet återuppväcktes traditionen att göra kläder av hampa i västvärlden, och efterfrågan är numera ökande, även inom pappersindustrin.
Cellulosainnehållet är ungefär 70 procent.