Gourt Home::Gourt :: Halland
Related Topics:Halland_County :: Hallandale_Beach
Halland är ett landskap i sydvästra Götaland i södra Sverige. Det gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och i öster och norr till Västergötland, samt har i väster kust mot Kattegatt. Halland är en del av Göteborgs stift.
Landskapet Halland sammanfaller i stor utsträckning med det år 1719 bildade länet. För skillnaden mellan landskapet och länet se vidare Hallands län.
Namnet kommer möjligen från Hovs hallar (hällar), som begränsat landskapet i söder.
Prinsessan Lilian innehar titel som landskapets hertiginna.
Geografi
Halland avgränsas i söder av Hallandsåsen och i öster av det sydsvenska höglandet. I norr avgränsades det ursprungligen av Göta Älv men gränsen kom att förskjutas något söderut under 1200-talet då befolkningen i Västergötland ökade. Längs kusten ligger, räknat från söder, städerna Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka
Halland har bestått av åtta härader, uppräknade från söder till norr: Höks härad, Tönnersjö härad, Halmstads härad, Årstads härad, Faurås härad, Himle härad, Viske härad och Fjäre härad.
De berömda halländska åarna är Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Den populära ramsan för att komma ihåg dessa går: 'vi ska äta, ni ska laga', alternativt "Laga Ni, Äta Vi". Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.
Historia
Bronsåldern var troligen en period av relativt goda materiella förhållanden i Halland. Ny områden befolkades och relativt många fornlämningar finns bevarade från perioden. Bland fornlämningarna finns över 1 100 gravhögar och rösen.
Mot slutet av perioden skedde ett överutnyttjande av resurserna och stora delar av området som att bli trädlöst. Eventuellt var överutnyttjandet en följd av en stor efterfrågan på guld eller brons hos de lokala eliterna.
När klimatet försämrades i slutet av bronsåldern och början av järnåldern medförde detta att de lokala eliterna inte längre kunde införskaffa t.ex. brons i samma omfattning som innan och det samhällssystem som funnits under bronsåldern brakade samman.
Järnålderna samhällssystem verkar till en början varit relativt jämlikt, men kom efter omkring år 200 att förändras med en utvecklig där byar bildar större gemenskaper och småkungadömen. Under 400- och 500-talen byggs ensamstående storgårdar som efterhand blir större och större, samt färre och färre. Ett exempel på en storgård från denna tiden är den i Slöinge som blivit utgrävd.
Det var inte bara samhällssystemet som förändrdes under järnåldern, även bosättningsmönstren ändrades. Nya byar bildades medan gamla övergavs. Utifrån de områden som blev befolkningscentra under järnåldern skedde senare efterhand utflyttning under medeltiden till mer avlägsna trakter.
Från uppgifter från en handelsman, Ottar som på 870-talet färdats mellan Skringsal nära Oslofjorden och Hedeby på vid den nuvarande dansk-tyska gränsen, kan man dra slutsatsen att Halland vid den tiden var ett danskt område.
Under järnålderna förekom järnframställning i bland annat Hishult och Tvååker/Sibbarp (Järnmölle/Järnvirke).
I Halland användes skånelagen som landslag och landsting hölls i Getinge. I kung Valdemars jordebok finns sju halländska kungalev uppräknade: Laholm, Halmstad, Faurås, Sjönevad, Vare, Grimeton och Tölö.
Halländsk bonde 1715, Nordisk familjebok.png)]] Från 1200-talet och framåt kom Halland att bli krigsplats för ett stort antal krig mellan, i huvudsak, Sverige och Danmark. De många krigen kom att göra landskapet fattigt, dels då det orskade omfattande förstörelse, dels då det medförde att invånarna inte såg det som lönt att genomföra större investeringar eftersom de ända riskerade att bli förstörda p.g.a. krig.
Landskapet kom att plundras tre gånger under 1200-talet, först 1256 av den norske kungen Håkon IV Håkonsson, senare 1277 av den svensk kungen Magnus Ladulås och slutligen 1294 av den danske kungen Erik Menved. Under de följande århundradet kom Halland att delas i två delar (med Ätran som gräns) och byta härskare ett stort antal gånger innan det åter blev danskt under Valdemar Atterdag. Det var också under denna perioden som Varbergs fästning anlades.
Genom Kalmarunionen kom Halland att plötsligt ligga centralt placerat. Kungen skulle enligt unionsfördraget bli vald i Halmstad.
Under Engelbrekts uppror 1434 kom landskapet att bli erövrat och bland annat brändes borgen i Falkenberg. Efter att fred slutits 1435 blev det åter stridigheter under första halvan av 1436 som medförde att Lagaholm erövrades av svenskarna. Även stridigheterna mellan svenskar och danskar i början av 1500-talet kom att påverka Halland. Det skedde bland annat 1519 då gränstrakterna skövlades av svenska soldater som hämnd för att Västergötland härjats av danska soldater. Även under grevefejden förekom strider i Halland. Från 1500-talet och fram till 1800-talet hade landskapet stora problem med flygsand, bland annat orsakat av överuttag av skog.
Under nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget blev Halland återigen skådeplatsen för svenska-danska stridigheter. Bland annat skedde slaget vid Axtorna 1565.
Halland blev svenskt på trettio år vid freden i Brömsebro (1645) och svenskt för alltid vid freden i Roskilde (1658). De sista slaget på halländsk mark skedde vid slaget vid Fyllebro den 17 augusti 1676 under skånska kriget.
De fredligare förhållandena medförde att utvecklingen i landskapet kunde ta fart igen. Jordbruket effektiviseras och är i mitten av 1800-talet ett bland landets mest effektiva. Samtidigt förblev landskapet i mångt och mycket väldigt provisniellt och fattigt, särskilt de inre skogsbygderna. Erosion och sandhedar m.m. gjorde att även stora delar längs kusterna var oattraktiva och emigrationen var påtaglig långt in på 1900-talet.
Efter andra världskriget har landskapet genomgått en remarkabel förändring. Från 150000 invånare 1945 till över 300000 2005, från att ha varit en agrar provins till ett industrialiserat landskap.Framförallt är det norra Halland som haft den största utvecklingen då orter som Kungsbacka och Onsala blivit pendlingsorter till Göteborg. Hallands kuster lockar nu till sig mängder med turister på somrarna med Halmstad som "Sveriges sommarstad".
Halland har omkring 7 700 kända fornlämningar.
Kända hallänningar
|
Konst
Litteratur |
Musik
Politiker |
Övriga
|
Se även
Externa länkar
- Lyssna till några av Hallands dialekter
- http://www.foteviken.se/sweden/vik2.htm
Källor
- Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram. Stellan Haverling. 1996. Göteborg: Vägverket
Халанд | Halland | Halland | Hallandia | Halland | Hallanti | Halland | Halland tartomány | Halland | ハッランド地方 | Halland
"Halland"
