Gwynedd är ett administrativt och bevarat grevskap i den nordliga delen av Wales. Den har fått sitt namn efter medeltidskonungadömet Gwynedd, och blev grundlagt 1974 som ett av åtta administrativa grevskap i Wales. I area är detta grevskapet ett av de största i landet, men är mycket glesbefolkat. En stor del av befolkningen talar kymriska, och Gwynedd har därför blivit centrum för walesisk nationalism. Partiet Plaid Cymru fick sitt genombrott här.

Den 1 april 1996, i förbindelse med revideringen av gränserna mellan de olika grevskapen i Wales, miste Gwynedd Anglesey, som blev en självständig enhet, och Aberconwy, som gick till Conwy. Anglesey finns dock med i det bevarade grevskapet Gwynedd.

Det nya Gwynedd täcker det mesta av de gamla grevskapen Caernarfonshire och Merionethshire; då det först upprättades bar det också namnet Caernarfonshire and Merionethshire. De lokala politikerna gav det namnet Gwynedd nästa dag.

Orter i Gwynedd

• Bala
• Bangor
• Barmouth
• Caernarfon
• Dolgellau
• Pwllheli

Se även

• Kungadömet Gwynedd

Wales huvudområden | Wales bevarade grevskap

Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Gwynedd | Гвинед | Гвінедд