City_of_Gothenburg.png Göteborg som anlades på initiativ av Gustav II Adolf och som fick sina stadsprivilegier 1621 är idag Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare (se faktaruta) och därmed Nordens femte största stad. Göteborg ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB, Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är Residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.
Göteborg in Sweden.png | Götaplatsen 01.JPG - Med statyn Poseidon och utsikt över Göteborgs paradgata Kungsportsavenyn, i folkmun endast "Avenyn". Kanske Göteborgs mest kända vy.]] Haganygata.jpg
De delar av staden som ligger norr om älven ligger på Hisingen som är Sveriges fjärde största ö. I framförallt de nordöstra delarna och på Hisingen, finns flera småorter och tätorter som ligger i kommunen men som inte ingår i tätorten Göteborg. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegat ligger skärgården med ett stort antal småöar där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården tillhör Öckerö kommun.
Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland även "Lilla London" eller "Sveriges framsida".
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i befästningen av staden.
Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.
Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter än idag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.
Ett illustrerande exempel på den industriella växtkraften i Göteborg under 1900-talets första decennier är uppkomsten av SKF och Volvo. Utgångspunkten var Gamlestadens Fabrikers AB, där man tillverkade textilier. På grund av den lerhaltiga jordmånen i Göteborg fick man problem med sättningar i fabriksfastighetens grund som gjorde att lagren i vävstolarna skavde snett. Den unge ingenjören Sven Wingquist konstruerade det sfäriska kullagret som en lösning på detta problem. För tillverkningen av detta bildades 1906 ett särskilt bolag, AB Svenska Kullagerfabriken, SKF, vilket snabbt utvecklades till ett storföretag inom svensk exportindustri. Under den finansiella krisen på 1920-talet sviktade efterfrågan på kullager, och för att finna en ny avsättning för dessa beslöt SKF 1926 att inleda biltillverkning under namnet Volvo vilket redan tidigare hade inregistrerats som ett varumärke för kullager. Aktierna i detta bolag utgavs sedan som utdelning till SKF:s aktieägare, vilket var starten för Volvo som självständigt bolag. Efter att varven lades ner och den tunga industrin kraftiga minskning så har Göteborg istället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen. Göteborg spårvagn.jpg.]]
Alla siffror gäller Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.
|
Storgöteborg
|
Göteborgs Stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor.
Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte det expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.
Göteborgs Stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med över 831 000 invånare.
Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 1994 en majoritet bestående av (s), (v) och (mp). Sedan 1994 är Göran Johansson (s) kommunordförande.
Under kommunstyrelsen lyder kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8000 antällda och en samlad förmögenhet på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
Lista över större stadsdelar:
|
Centrala Göteborg: Östra Göteborg: Nordöstra Göteborg: | Västra Göteborg: |
Hisingen: |
Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är kännt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar och 53 meter höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. 2006 var de fyra högsta bygganderna Emporis Buildings - Free Database about buildings and the real-estate industry] Lisebergstornet 116 meter, Lilla Bommen (Läppstiftet) 81 meter och Gothia West Tower som mäter lika högt med sina 75 meter som Oscar Fredriks kyrka. En av Göteborgs största förespråkare av höga hus är arkitekten Gert Wingårdh som bland annat presenterat en vision för området Heden med fyra 40 våningsskyskrapor. Förslaget har mötts av stora protester och projektet har lagts på is. År 2006 fick det kommunala bostadsbolaget Poseidon tillåtelse att börja bygga Göteborgs högsta bostadshus med 30 våningar, den så kallade Gårdaskrapan. Även detta projekt mötte stora protester, men efter godkännande från regeringen har arbetet kunnat påbörjas.
| Rank | Byggnad | Användningsområde | Höjd | Våningar | År | ||
| 1 | Lisebergstornet | Nöjesattraktion | 116,1 m | - | 1990 | ||
| 2 | Läppstiftet | Kontor | 81,3 m | 23 | 1989 | ||
| 3 | Oscar Fredriks Kyrka | Kyrka | 75 m | - | 1893 | ||
| 4 | Gothia West Tower | Hotell | 72 m | 23 | 2001 | ||
| 5 | Gothia East Tower | Hotell | 63 m | 18 | 1984 | ||
| 6 | Gårda Business Center | Kontor | 60 m | 17 | 1989 | ||
| 7 | Ostkupan | Bostäder | 56 m | 16 | 1964 | ||
| 7 | Sahlgrenska Universitetssjukhuset | Sjukhus | 56 m | 18 | 1959 | ||
| 8 | Frölunda Specialistsjukhus | Sjukhus | 55 m | 17 | 1967 | ||
| 9 | Otterhall | Kontor | 53 m | 17 | 1938 | ||
| 10 | Axel Dahlströms torg | Bostäder | 48.8 m | 16 | 1957 | ||
På konstsidan kan nämnas Göteborgs konstmuseum som bland annat kan stoltsera med att vara Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst främst genom att Pontus Fürstenbergs konstsamling donerades till museet, men de har även exempelvis en målning av Rembrandt och en av Picasso.
Den samtida konstscenen har under 2000-talet stärkts. Bland annat genom de båda institutioner Göteborgs konsthall och Röda sten tillsammans med en växande skara konstärsdrivna gallerier. Ett viktigt tillskott var när Göteborgs Internationella Konstbiennal drog igång 2001.
Göteborg Dans & Teater Festival arrangerades första gången 1994 och har sedan dess återkommit sista veckan i augusti vartannat år. Under denna festival presenterar man samtida scenkonst från hela världen och tillsammans med den fria scenen Atalante som sedan 1980-talet arbetat med experimentellt dans och scenuttryck så har Göteborg vid ett flertal tillfällen blivit uppmärksammad intenationellt.
Göteborgs musikliv har under lång tid satt sitt avtryck både nationellt och internationellt där band som exempelvis The Soundtrack of Our Lives och Håkan Hellström blivit något av Göteborgska ikoner. Men det finns många fler musikgenrer som är aktiva i Göteborg. På Göteborgs konserthus finns till exempel Göteborgs symfoniker vilka 1997 utnämndes till Sveriges Nationalorkester och skivbolagen Kning Disk och Ideal records är två av Sveriges mest omtalade skivbolag för experimentell musik och ljudkonst. På den klassiska nattklubben Nefertiti möter idag denna nya experimentella musikscen jazzen som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan 1978.
Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända Röhsska Museet ligger i Göteborg. Byggnaden som är ritad av arkiekten Carl Westman stod klar 1914 och innehåller idag Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK som varje år examinerar ett antal unga designers och konsthantverkare.
Filmens ställning i staden har under de senaste 10 åren stärkts bland annat på grund av utbildningarna vid Filmhögskolan och självklart också Göteborg Film Festival som startade redan 1979.
Den kulturella debatten är stark, inte minst på grund av den för stadens storlek så stora produktionen av kulturtidskrifter där några exempel är Ord & Bild, Glänta och sveriges äldsta konsttidskrift Paletten.
| || }}} |
Kommunen försöker att få ordna så många stora idrottsevenemang som möjligt. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset.
På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg. Den mest kända är fotbollscupen: Gothia Cup, men här finns även en stor handbollscup, Partille Cup, och en stor basketcup.
Även inom kulturomsektorn finns det återkommande evenmang där Göteborg Film Festival och Bok & Biblioteksmässan är det mest välkända.
| Kultur | Sport |
Övriga
|
Sport
| Världsmästerskap |
Europamästerskap & Andra evenemang
|
Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av de många anser vara den klassiska göteborgaren. Idag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är idag snarast en sociolekt.
ICA Maxi finns inom Göteborgs kommun på två platser, dessa är på Mölndalsvägen söderut från Liseberg och i Torslanda. Inom Stor-Göteborg finns ICA Maxi i Kungälv och på Allum i Partille. Det planeras även ett på Högsbo industriområde.
City Gross finns inte inom Göteborgs kommun, men i Stor-Göteborg i Ytterby.
Willys finns inom Göteborgs kommun på tre ställen, dessa är Wieselgrensplatsen, på Mölndalsvägen och i Gamlestaden. Inom Stor-Göteborg finns Willys i Kungsbacka, Kungälv, Kållered och Partille.
Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 13 spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Under 2005/2006 kommer 40 nya spårvagnar tas i bruk efter många års förseningar. Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer. 1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.
Göteborgsregionen har idag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under byggnad mot Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågs-stationer är Göteborgs centralstation, Liseberg station samt Sävenäs där det även finns en rangerbangård för godstrafiken.
| Linje | Sträcka | Öppnad | Stationer | Stationer i urval |
|---|---|---|---|---|
| Alingsåspendeln | Göteborg C – Alingsås | 1960-talet, ombyggnad av stationerna på 1980-talet | 12 | Partille, Lerum |
| Kungsbackapendeln | Göteborg C – Kungsbacka | 1992 | 8 | Liseberg, Mölndal, Lindome |
| Älvängenpendeln | Göteborg C – Älvängen | Under byggnad | 7 | Gamlestaden, Bohus |
| Totalt | 27 | |||
Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta Älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg.
Göteborgs hamn är cirka 22 km. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta Älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.
Göteborgs Hamn saknar i princip tidvatten. Skillnaden mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.
Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn.
Färjerederiet Stena Line har flera turer dagligen till Frederikshavn och en järnvägs- och lastbilsfärja för godstrafik till Frederikshavn med två avgångar per dag. Stena Line har också också en tur dagligen till Kiel.
Färjerederiet DFDS Seaways har tre gånger i veckan turer till Kristiansand, varav två turer går vidare till Newcastle.
År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborg.
Störst problem är det vid inversion som Göteborg är extra känsligt för då det går stora trafikleder nere i dalgångarna vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.
Sveriges städer | Västra Götalands län | Västergötland | Bohuslän | Göteborg
Гьотеборг | Göteborg | Göteborg | Göteborg | Gothenburg | Göteborg | Gotemburgo | Göteborg | Gothembourg | גוטנבורג | Göteborg | Gothoburgum | Göteborg | Gotenburg | Göteborg | Göteborg | Gotemburgo | Göteborg
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the
"Göteborg".
Home Page • arts • business • computers • games • health • hospitals • home • kids & teens • news • physicians • recreation• reference • regional • science • shopping • society • sports • world