article Related Topics:
Fotografia
 

Ordet fotografi är bildat från grekiskans phos (ljus) och graphis (pensel), d.v.s. att måla med ljus. En fotografisk bild och kan vara svartvit (gråskala) eller i färg, och är en avbild av verkligheten som uppkommit genom optisk exponering av ljuskänsligt material genom en kamera

Historik


Fotohistorien börjar redan på 1000-talet e.Kr. när principen för camera obscura (mörkt rum) och ritkameror typ camera lucida beskrivs som olika metoder för att ersätta handens verk med självtecknande ritpapper. Själva tekniken utvecklades dock inte förrän på 1500-talet.

De första bevarade fotografierna är tagna 1827 av Joseph Nicéphore Niepce. Daguerreotypin var det första systemet som användes i någon större skala. Under 1800-talet skedde sedan flera stora tekniska landvinningar, bl.a. möjligheten att göra flera kopior från samma plåt, George Eastman och hans företag Kodaks kameror för allmänheten, och stereofotografiet (som bl.a. används i 3D-bilder idag).

1900-talets största inovationer var nog småbildskameran och 35 mm-filmen med beteckningen 135., samt den digitala kameran.

Digitalfotografering


Naked Casio Exilim.jpg På senare år har digital fotografi blivit det vanligast förekommande. Istället för traditionell analog film, som bygger på kemisk teknik, används istället en så kallad sensor (bildchip). Sensorerna finns idag i flera olika typer: CCD- (Charge-Coupled Device), CMOS- (Complementary Metal-Oxide Semiconductor), Foveon- och APS-sensorer (Active Pixel Sensors) som är elektroniska motsvarigheter till film. Den professionella analoga tekniken har dominerats av kameraproducenter såsom Leica och Hasselblad. Även dessa ersätter traditionell fotofilm med digitala sensorer av högsta kvalitet. När det gäller amatörkameror har producenter som HP, Samsung, Sony, Sanyo, Casio och Panasonic alltmer anpassat sig och efterhand varit med på att driva utvecklingen framåt. Det är också intressant att märka att kameramärken som sedan länge varit borta från marknaden har dykt upp igen. Ett sådant är Voigtländer, och Leica har återuppstått som objektivmärke på andra kameror. Konica-Minoltas digitalkameraavdelning är uppköpt av Sony som lanserar den nya produkten med märket Alfa.

Den traditionella filmen kommer förmodligen att finnas kvar inom överskådlig framtid trots att digitala produkter ökar i kvalitet och ser ut till att helt dominera marknaden. En nygammal produkt som ser ut att hålla stånd är Engångskameran som innehåller konventionell analog film. De bästa färgfilmerna för småbild har en upplösning på 125 linjer per millmeter, har ansetts motsvara 13.5 megapixel, men en pixel är fyrkantig och uppvisar därför sämre upplösning diagonalt. Ett riktigare tal är därför 20 megapixel för att uppnå en kvalitet motsvarande de finaste färgfilmerna. De mest finkorniga svartvita filmerna för småbild har en upplösning på 400 linjer per millimeter, vilket motsvarar 13 824 megapixel. Därmed kan man anta att svartvit film har en ointaglig position. Men upplösning är en kombination av lins och film/sensor och ett objektiv löser sällan upp mer än 80 linjer per mm.

Internet kompletterar telefoto och fax som kan sändas på radiofrekvenser. Införskaffning av bilder för illustration är idag inget problem, inte minst därför att många amatörer lägger ut sina egna fotoalbum på nätet, men upphovsrätten utsätts för hårda prov. En ny användning av fotografi är webbkameran som bevakar vykortsliknande motiv, väder, byggen, etc. För den allmänna säkerheten används på utsatta trafikleder och på andra trafikerade platser digitala trafiksäkerhetskameror och övervakningskameror.

Möjligheterna att scanna foton, negativ och diabilder medför att traditionella foton digitaliseras. Datoriserad bildbehandling ersätter mörkrumsarbete. Programmen har många filtersystem inbyggda, även om alla filter inte har eller kan ersättas. En fotograf kan fortfarande ha nytta av en hel del filter framför objektivet, såsom polarisationsfilter, hel och halv försättslins, olika färgfilter etc. Polarisationsfilter kan exempelvis till stor del återskapas i de nyare versionerna av Photoshop, men anses av många inte ge lika goda resultat på bilder av glas och liknande reflekterande ytor.

Detta, för närvarande, marknadsledande dataprogrammet för bildbehandling är standardgivande, även om det finns många mer eller mindre goda alternativ för olika nivåer av bruk.

Vid köp av digitalkamera får man som regel med ett program av enklare typ för överföring av bilderna till datorn. Dessa tillbehörsprogram har oftast även grundläggande möjligheter för korrigeringar av kontrast, färgmättnad och skärpa, och kan även sortera och visa bilderna på dataskärmen efter användarens önskan.

Principen för de moderna digitalkamerorna


Digitalkamera är egentligen en vanlig kamera med bildsensor istället för film. Tillverkarna har anpassat formgivningen så att synliga skillnader mellan analoga och digitala kameror är obetydliga. De vanliga typerna mätsökarkamera ( kallas också kompaktkamera ) respektive spegelreflexkamera är representerade. En kamera som är ett mellanting mellan systemkamera och kompaktkamera är semikompaktkamran det är en kamera som en mera karaftfullt zoomobjektiv än vad fallet är med kompaktkameran, dessutom kan vissa tillbehör anslutas.

Även storformatskameran respektive mellanformatskameran är sig tämligen lika.

Dimage2.JPG

Attilapalm.JPG

Kamerorna har också centralslutare eller ridåslutare vilket sensorn ibland behöver, men digitalkompaktkamerorna har också digital slutarfunktion utan rörliga delar.

Sensorn eller bildchipet sitter placerad där filmytan var belägen, detta utnyttjas i äldre storformats och mellanformatskamerors digitalbakstycke.

Ibland förses dessa kompaktkameror med en mikrofon för inspelning av miljöljud. Digitala videokameror kan också ta stillbildskort liksom flera mobiltelefoner. Möjligheterna är många och allmänhetens integritet sätts på hårda prov.

Sensorn eller sensorerna arbetar efter additiv färgblandnings metoden med rött, grönt och blått.

Bildchipet eller sensorn består av ett antal celler och ovanför var cell sitter ett färgfilter i respektive grundfärg. Mönstret innehåller dubbelt så många gröna som röda och blå pixlar. Detta beror på att ögat har sin högsta känslighet i grönt område.

En annan bättre metod är att använda tre bildsensorer där bilden projiceras. Bilden delas upp i tre identiska bilder med hjälp av halvgenomskinliga speglar och ett prisma samt ett färgfilter i rött grönt eller blått framför var bildprojektion inuti kameran.

Ljuset laddar upp sensorns celler enligt principen för den fotoelektriska effekten. Varje cells elektriska laddning avläses och tillordnas ett specifikt digitala nummer genom behandling i en mikroprosessor och lagras som en digital bild där information från sensorns alla celler representerar ljusstyrka och färginnehåll.

En nackdel med digitala kameror är att det kan ta en liten stund från avtryck tills kameran har exponerat bilden färdigt. En fördel med en klassisk manuell kamera är att den kan exponera en bild utan behov av batteri, vilket är en omöjlighet med en digital kamera. En ny finess är anti skakautomatiken som i viss mån hjälper till att ta skarpa bilder på långa tider utan stöd såsom stativ,

Ett annat allvarligt problem är att det är svårt att bli av med dammkorn som mot förmodan sätter sig på en sensorcell. Ansamling av damm i kameror med utbytbar optik är ett generellt problem.

Fördelarna är många med en digitalfångad bild. Till exempel är det möjligt att omedelbart radera en misslyckad bild och att kunna ta seriebilder utan motoriserad framdrift av film.

Den kan direkt sändas till en tidningsredaktion e.l., medan en konventionell filmrulle måste sändas per post eller förvaras tills den kan transporteras till sin destination på annat sätt. Film är en färskvara som måste förvaras i kylskåp om den skall bevara sina egenskaper över längre tid, speciellt efter exponeringen. Den digitala bilden lagras däremot direkt efter att den är exponerad i ett minne som inte är känslig på samma sätt och inte heller är beroende av batterikapacitet för att bibehålla den lagrade informationen. Eftersom båda systemen har sina för- och nackdelar har professionella fotografer ofta med sig båda typer kameror på viktiga uppdrag.

Risk för förlust av data och bilder


Det finnes vissa risker med förvaring av fotografier. När det gäller digital förvaring kan till exempel underlåtenhet att föra över bilderna till papperskopior eller till CD eller DVD-skivor innebära att datorbyte eller en hårddiskkrasch medför förlust av bildinformation. Magnetiska lagringsmedia, speciellt tidigare vanliga så kallade floppy-disketter, är mycket känsliga för magnetiska fält (t.ex. från högtalare) som kan förstöra innehållet om de placeras för nära varandra.

En ytterligare risk är att standarder för digitala media föråldras, och att nutida CD-ROM eller DVD med lagrade bilder kanske inte kan spelas i framtida mediaspelare. Till exempel är mediaspelare för avspelning av magnetiska disketter inte längre standard på moderna datorer. Därför rekommenderas att göra papperskopior även av digitala bilder.

Men det finns naturligtvis risker även för papperskopior. De bör förvaras mörkt, svalt och torrt. Ljus bleker färger, men även vissa plaster och lim kan innehålla ämnen som förstöra färgämnena.

Skador på kamera och objektiv


Varken traditionell eller digital fotoutrustning, såsom objektiv eller andra kameratillbehör, behöver smörjas vilket i stället kan orsaka förstörd utrustning. På grund av den oerört känsliga mekaniken kan även mindre mängder vatten lätt leda til allvarliga skador som kan vara svåra att åtgärda till rimliga kostnader. (se Undervattensfotografering). Läckande batterier är ett annat problem där vissa batterifabrikat är ökanda. En kunnig fotohandlare har som regel översikt över dessa. Displayen är speciellt känslig för mekaniska stötar som lätt kan få glaset att spricka. Objektivglaset är också känsligt för mekanisk påverkan och kan lätt repas. Därför finns till många kameror relativt billiga försättslinser (oftast UV-filter) som skyddar mot detta, och för ett förhållandevis rimligt pris kan ersättas om de i stället för frontlinserna blir skadade.

Forskning och utveckling


Även om den digitala utvecklingen dominerar forskningen pågår fortfarande avancerad forskning inom traditionell fotokemi.

Se även


Externa länkar


Fotografi | Konstens tekniker | Konst

Fotografie | Fotografía | فتوغرافية | Fotografía | Фатаграфія | Фотография | Fòtòta | Foto | Fotografija | Fotografia | Fotografie | Fòtografijô | Fotografi | Fotografie | Φωτογραφία | Photography | Fotografio | Fotografía | Fotograafia | عکاسی | Valokuvaus | Photographie | Fotografie | Grianghrafadóireacht | Fotografía | צילום | Fotografija | Fotográfia | Fotografi | Fotografo | Ljósmyndun | Fotografia | 写真 | Fotografie | Fotografija | Fotogrāfija | Fotografie | Fotografi | Fotografia | Fotografia | Fotografie | Фотография | Fotografia | Photography | Fotografia | Fotografija | Fotografia | การถ่ายภาพ | Fotoğrafçılık | فوتو سۈرەتچىلىك | Nhiếp ảnh | 摄影

 

This article is licensed under the GNU Free Documentation License. It uses material from the "Fotografi".

Home Pageartsbusinesscomputersgameshealthhospitalshomekids & teensnewsphysiciansrecreationreferenceregionalscienceshoppingsocietysportsworld