Gourt Home::Gourt :: Formel 1
Formel 1, F1, tävlingar på asfalterade banor med ensitsiga bilar med friliggande hjul och i övrigt konstruerade enligt FIA:s bestämmelser. Samtliga tävlingar i sporten ingår i världsmästerskapet i formel 1, vars officiella namn på engelska är FIA Formula One World Championship.
Sporten
Formel 1, som körs både på speciella tävlingsbanor men även på banor som anordnas på avstängda gator, är den mest kända racingen med specialbyggda ensitsiga bilar utanför USA. Det är förmodligen världens dyraste sport, kraschtester, flygfrakter och utvecklings- och tillverkningskostnader är bara några skäl som gör det oerhört dyrt att tävla i denna sport. Man har dock vidtagit återgärder för att göra sporten mindre dyr, en motor skall hålla två lopp samt två kval annars så blir man bestraffad. Tidigare hade man en speciell motor för kvalet och en motor för loppet. Båda motorerna skrotades sedan efter tävlingshelgen. Dyrt specialbränsle för kvalet har även förekommit. En årsbudget för ett stall rör sig trots detta om mellan 200 och 250 miljoner euro, vilket motsvarar ca 1,9 till 2,3 miljarder kronor.
Formel 1 har sitt ursprung i Europa men har utvecklats till en global sport med tävlingar i Asien, Australien, Nordamerika och Sydamerika, även tävlingar i Afrika har arrangerats. Världsmästerskap i formel 1 anordnas årligen sedan 1950. En säsong har länge bestått av 16 deltävlingar, "Grand Prix", men i formel 1-VM 2004 utökades den till 18 och i Formel 1-VM 2005 till 19 lopp. Då tillkom det ett helt nytt Grand Prix, Turkiets Grand Prix, som körs utanför Istanbul. Det är även planer på att Mexikos Grand Prix återvänder till Formel 1 .
Tanken är att det inte skall finnas mer än en grand prix-tävling i varje land. För att kunna erbjuda flera tävlingar i länder med stort publikintresse, är därför en av de två tävlingarna i Italien formellt sett San Marinos Grand Prix och beteckningen Europas Grand Prix har omväxlande använts för tävlingar i Storbritannien, Spanien och Tyskland, medan Luxemburgs Grand Prix kördes i Tyskland.
Bilarna
Baumgartner usgp 2004.jpg under s Grand Prix 2004 ]] Formel 1-reglerna säger att tävlingsbilarna måste konstrueras av stallen själva.
Motorn, som är placerad mellan föraren och de bakre hjulen, är numera en V8 med en cylindervolym på högst 2,4 liter. Bilen kan även ha en V10-motor, men då ska den vara utrustad med en varvtalsbegränsare. De flesta stallen har valt V8-motorer säsongen . Motorn får inte ha turbo.
Växellådan har sju sekventiella växlar framåt och är semi-automatisk, d.v.s. kontrolleras av föraren från ratten med två knappar, en för uppväxling och en för nedväxling.
Bromsarna har skivor som innehåller kolfibrer.
Bilarna tillverkas av kolfiberkompositer, titanlegeringar och andra ultralätta och samtidigt ofattbart dyra material. Men bilen måste trots detta väga minst 605 kg inklusive olja, vatten och förare. Krocktester sker innan man får köra med sin bil, då vissa säkerhetskrav måste uppfyllas.
Bilarna har stora fram- och bakvingar för att luften ska trycka ner bilen och därmed ge de breda däcken optimalt fäste på banan. Underredet är numera platt och har minimal höjd över banan. Under bilen sitter en en hård trälist ("planka") i bilens längdriktning som är avsedd att kontrollera att bilen inte legat för nära banan under tävlingen. Man får alltså inte ha för mycket markkontakt, för om förslitningen av "plankan" är för stor kan man bli diskvalificerad efter tävlingen.
Fram till senare delen av 90-talet användes helt släta däck, s.k. slicks, vid torrt väglag, men numera säger reglerna att däcken under alla förhållanden måste ha minst fyra skåror i vardera. Syftet med den regeln är att minska bilarnas potentiella kurvhastigheter genom reducerad däckyta mot banan.
Mått
- Max bredd är 180 cm
- Max höjd är 95 cm förutom ev. skyddskonstruktioner
- Framvingen får inte vara bredare än 140 cm
- Bakvingen får inte vara bredare än 100 cm och sitta högre än 80 cm
Formel 1-cirkus
Världsmästerskapet brukar kallas formel 1-cirkus, eftersom stallen under säsongen åker till och från tävlingar runt jorden med allt man behöver i bagaget. Så t.ex. reser BAR-stallet runt med tre bilar (tredje bilen används som reservbil och testbil som de sämre stallen får använda), tio motorer, mer än 80 däck, 17 ton reservdelar, tre förare (en reserv- och testförare) samt 45 tekniker och annan expertis.
En formel 1-helg
| Dag | Tid | Aktivitet |
|---|---|---|
| Fredag | 11:00-12:00 | Fri träning |
| 14:00-15:00 | Fri träning | |
| Lördag | 11:00-12:00 | Fri träning |
| 14:00-15:00 | Kvalificering | |
| Söndag | 14:00 | Tävling |
Under fredagen och lördagen före ett grand prix, som så gott som alltid körs på söndagar, finns tider för s.k. fri träning då förarna får tillfälle att lära känna banan och stallet få möjlighet att experimentera med sina bilar för att hitta de bästa inställningarna för den aktuell banan.
Historiskt sett var det många stall och bilar som ville delta i formel 1-cirkusen, varför alla var tvungna att kvalificera sig till själva tävlingen. Med de nuvarande enorma kostnaderna är detta inte längre praktiskt möjligt, utan formel 1-organisation FOCA säljer rättigheten till stallen att ställa upp i formel 1-grand prix. Varje stall brukar delta med två förare i varje lopp; fler är inte tillåtet.
Kvalificeringen
Kvalificeringen är fr.o.m. 2006 är ett tredelat utslagningssystem med flera bilar på banan under hela kvalificeringen, som pågår ca en timme. Reglerna ändrades delvis från och med Frankrikes Grand Prix 2006.Kvalificeringen är uppdelad i två 15-minuters och ett 20-minuters tre 15-minuterspass med fem minuters paus mellan.
Del 1: Alla de 22 bilarna får köra valfritt antal varv när som helst under det första 15-minuterspasset. Efter det första passet får de sju långsammaste bilarna lämna kvalificeringen och ges startplatserna 16-22.
Del 2: Tiderna raderas för de 15 återstående bilarna som nu när som helst får köra hur många varv man vill under det andra 15-minuterspasset. Efter det andra passet tas de fem långsammaste bilarna bort och ges startplatserna 11-15.
Del 3: Tiderna raderas för de tio resterande bilarna som under det sista 15-minuterspasset får köra så många varv man vill för att prestera en så snabb tid som möjigt. Efter det sista passet bestäms vilka som får inta startplatserna 1-10.
Tidigare måste en förare fullborda ett varv innan tiden var ute för att det skulle vara giltigt, men numera räcker det att föraren påbörjat ett varv innan passet flaggas av. Om en förare anses i onödan ha stoppat på banan eller hindrat annan förare under kvalificeringen stryks dennes tider.
Under de två första passen får bilarna ha valfri mängd bränsle och de utslagna förararna får sedan tanka före loppet. De övriga tio förarna måste starta det sista passet med den bränslemängd som de avser att ha när de startar i själva tävlingen. Bilarna vägs efter passet och strax före loppet eftersom förarna tillåts ersätta det bränsle som använts under det sista passet. En avvikelse på högst tre kg är tillåten.
Föraren med bästa tiden får stå främst, d.v.s. i pole position vid söndagens lopp. Föraren med den näst snabbaste tiden får stå snett bakom i det första startledet. Trean och fyran får starta från det andra startledet, femman och sexan från det tredje o.s.v.
Tävlingen
Under lördagen brukar en annan racertävling köras, t.ex. ett GP2-lopp, för att glädja åskådarmassorna.
Själva formel 1-loppet, som oftast körs på söndagen klockan 14:00 lokal tid, startar med ett formationsvarv i vilket bilarna kör ut i den ordning de kvalificerade sig och sedan stod uppställda på startplatsen. När alla kommit runt, ställer man upp sig i samma ordning igen och inväntar startsignalen. Den består av en rad med fem röda lampor som sitter ovanför start-/mållinjen. Lamporna tänds en efter en med en sekunds fördröjning och när sedan alla lampor släcks startar loppet.
Ett formel 1-lopp är lite över 300 km, men ibland måste lopp kortas av beroende på olika omständighter, t.ex. flera omstarter. Varje avverkat varv p.g.a. omstart räknas av från racingdistansen så att om loppet skulle varit 60 varv och det blir en omstart så består loppet då bara av 59 varv. Hur som helst pågår inget lopp längre än 2 timmar.
Förarna gör under ett lopp minst ett, ofta två eller tre, depåstopp (pit stop) för att i första hand fylla på bränsle och byta däck. Om en bil ligger bakom en annan och inte kan köra om, är det ibland taktiskt att istället gå in i depå och därefter komma ut på banan då hindret är borta och köra så fort det går. På så sätt minskas totaltiden på banan genom att istället "köra om i depån". Ett bra depåstopp görs på ca åtta sekunder, men hela depåbesöket, som består av en avfart, själva stoppet och en påfart igen, brukar utgöra en tidsförlust om ca 25-35 sek.
Trots mycket stora budgetar och toppförare påstås formel 1 ofta vara tråkig jämfört med mindre prestigefyllda racingkategorier. Skillnaderna mellan förarnas skicklighet är oftast försumbar jämfört med de olika bilarnas prestanda. Trots detta är omkörningar på banan mycket sällsynta p.g.a. att luftströmmarna efter ledande bilar förstör aerodynamiken för bakomliggande bilar, även så ligger det mycket smuts eller vatten vid blöta förhållanden utanför idealspåret som ledarbilen oftast ligger i, vilket gör omkörningar mycket svåra och riskfyllda och medför ofta att även mycket snabbare bilar blir liggande bakom långsammare.
Övriga regler
Parc fermé
Efter sista kvalificeringen placeras bilarna i "parc fermé" (betyder ungefär "stängt område" på franska) varefter teamen inte får arbeta med bilarna. Dessutom måste förarna starta loppet med bilarna i exakt samma skick som när de ställdes in i parc fermé. Detta innebär t.ex. att man startar på samma däck och med den bränslemängd man har kvar efter kvalet.Testtillfällen
Stallen får testa/träna på fredagsförmiddagarna före lopp. Före Monacos Grand Prix gäller torsdagsförmiddagarna. Fr.o.m. 2004 får alla stall, utom de fyra främsta i konstruktörs-VM säsongen innan, använda en tredjebil under fredagsträningen. Under fredagens fria träning är det tillåtet att använda testförare.2005 har alla formel 1-stall, utom Ferrari, kommit överens om frivilliga restriktioner för att begränsa sina testaktiviteter på banorna för att ytterligare reducera kostnaderna för sporten. Överenskommelsen innebär att stallen inte kommer att testa mer än 30 dagar per år. De kommer bara att köra med två bilar och kommer inte att testa på mer än en bana åt gången. Testningen begränsas till av FIA godkända europeiska banor, av vilka Silverstone, Catalunya och Monza är de enda formel 1-banorna.
Bland de övriga banorna som det körs tester på kan man nämna bland annat Jerez och Paul Ricard. Det planeras även att Rudskogen Motorsenter i Norge ska bli en testbana.
Poängberäkning
Poängberäkningen ändrades säsongen 2003, från att de sex främsta fått poäng till att istället de åtta främsta tilldelas poäng i ett lopp. Innan fick vinnaren 10 poäng, tvåan 6, trean 4, fyran 3, femman 2 och sexan 1 poäng. T.o.m. säsongen 2000 gavs halva poäng i lopp som stoppades före halva distansen. Från och med 2003 får vinnaren 10 poäng, tvåan 8, trean 6, fyran 5, femman 4, sexan 3, sjuan 2 och åttan 1 poäng. Världsmästare blir den, som under säsongen har samlat flest poäng i alla tävlingar sammanräknade.Stallorder
Stallorder är nu helt förbjudna och därmed kan inte (får inte) Ferrarifiaskot i Österrikes Grand Prix 2002 upprepas. Stallorden där gällde Rubens Barrichello som fick invänta Michael Schumachers målgång innan han själv fick den "rutiga flaggan".Teknisk utrustning
Följande regler gäller:- Fyrhjulsdrift är förbjuden.
- Fyrhjulsstyrning är förbjuden.
- Automatisk växellåda är förbjuden.
- Launch control, d.v.s. en automatisk styrenhet för gaspådrag och växellåda, är förbjuden.
- Traction control, d.v.s. antispinnsystem, är tillåtet.
- Telemetri, depå till bil, d.v.s. möjligheten att förändra bilens inställningar från depån under ett lopp, är förbjuden.
- Telemetri, bil till depå är tillåten.
- Radiotrafik mellan förare och depå måste kunna avlyssnas.
- Bilen måste ha minst två backspeglar, två kameror och utrustning för tidmätning.
- För att man ska kunna se skillnad på ett stalls bilar måste försteförarens bil ha en fluorescerande röd kamera.
- En motor måste hålla och användas under två hela tävlingsweekender. Man måste således använda samma motor under träningen, kvalificeringen och i loppet. Vid byte till reservbil måste motorn flyttas över till den. Om annan motor används, flyttas bilen tio platser bakåt i startfältet vid själva tävlingen. "Enmotorregeln" gäller dock inte under testpasset på fredagsförmiddagen.
- Endast två bakre vingelement tillåtna.
- Föraren ska i en nödsituation kunna lämna bilen inom fem sekunder och endast behöva demontera ratten.
Från och med 2006 gäller:
- Fler däck och däckbyten under loppen tillåtna.
- Motorn får vara en V8 på 2,4 liter eller en V10 med begränsat varvtal.
Däck
En förare får under en tävlingsweekend använda 28 torrdäck, 16 regndäck och 12 däck för extrema väderförhållanden, s.k. monsundäck.Under fredagens tidsträning får förarna testa två olika torrdäcksgummiblandningar. Före kvalificeringen måste stallet välja en av dessa gummiblandningar för resten av weekenden.
Torrdäcken måste har fyra skåror och avstånden mellan dem och deras djup måste följa strikta specifikationer. Det finns dock inga regler för hur slitna däck man får använda under ett lopp, men FIA förbehåller sig rätten att införa lämpliga åtgärder om de anser att stall får fördelar genom att använda mycket slitna däck.
Förarna har också tillgång till regndäck och monsundäck, men fram till starten av kvalificeringen får sådana endast användas om banan förklarats som våt av tävlingsledningen. Om förare under loppet kör med däck avsedda för vått underlag tillåts byte av däck vid behov, och det kan då gälla byte till en ny uppsättning monsundäck, regndäck eller torrdäck.
Leverantörerna har olika typer av regnvädersdäck för alla möjliga banförhållanden, men alla däck måste vara godkända i förväg av FIA. Alla däck märks dessutom med en streckkod så att man kan följa upp användningen och därmed säkerställa att inga stall bryter mot reglerna.
FIA beslöt i juni 2006 att en leverantör, japanska Bridgestone, ska leverera däck till samtliga stall säsongerna , och .
Bränsle
Bränslet skräddarsys åt stallen av flera större oljebolag. Bensinen är blyfri med drygt 100 oktan. Innan säsongen börjar måste varje leverantör lämna över 10 liter av aktuellt bränsle till FIA. Vid varje tävling tar man prov från det bränsle som används och det måste stämma överens exakt med det inlämnade förprovet. Om det inte stämmer, beror det för det mesta på att man inte har tömt tanken ordentligt efter en testkörning, då man får köra med vilken bensin som helst. Upptäcks felet efter kvalificeringen får föraren starta sist, men upptäcks det efter loppet blir föraren diskvalificerad. Om man byter bensintyp under säsongen måste man lämna in ett nytt prov.Safety Car
En säkerhetsbil skickas ut av tävlingsledningen för att samla ihop fältet när något har hänt eller om det t.ex. regnar för mycket. När säkerhetsbilen kommer ut visas en tavla med bokstäverna "SC". Så länge säkerhetsbilen finns på banan råder omkörningsförbud. Om det regnar kraftigt i starten kan starten ske bakom säkerhetsbilen, som stannar ute tills tävlingsledningen anser att det är säkert att släppa iväg fältet. När säkerhetsbilen är ute på banan blinkar gula lampor på bilens tak, men de släcks under det sista varvet på banan.Hastighetsbegränsning
Hastighetsbegränsningen i depåområdet är normalt 100 km/timme, men kan vara lägre beroende på depåns utseende, t.ex. Monte Carlos.Tidsstraff
Tidsstraff är av två slag:- Stop and Go Penalty är ett straff för osportligt uppträdande av olika slag som innebär att föraren måste köra in i depå och stanna där i tio sekunder innan han får köra vidare. Under ett stopp av denna typ får inga arbeten utföras på bilen.
- Drive Through Penalty är ett alternativt straff som utdöms vid mindre regelbrott, t.ex. blockering eller kollision, och är det straff som är vanligast förekommande. Straffet liknar det föregående, men föraren behöver bara köra genom depåområdet en gång under iaktagande av hastighetsbestämmelsen.
Tidsstraff utdöms om förare:
- tjuvstartar
- orsakar en kollision
- prejar en konkurrent
- nonchalerar blå flagga tre gånger
- avsiktligt hindrar en konkurrent från att köra om
- kör om vid gul flagga
- kör om under uppvärmningsvarvet
- överskrider hastighetsgränsen i depåområdet
- korsar den vita linjen i utfarten till depån
Bötesstraff
Hastigheten i depån kontrolleras med radar. Skulle en förare överskrida maxfarten under träning eller kval får han böter. Sker det under loppet får han en Drive Through Penalty enligt ovan.Världsmästare och konstruktörsmästare
Översikt
Externa länkar
- Formula 1 - The Official Formula 1 Website
- Chicane F1
- GrandPrix.com
- ATLAS F1 - The FIA FAQ on Formula One World Championship
Formel 1 | Racing | Världsmästerskap
Formule Een | فورميلا واحد | Формула 1 | Formula 1 | Fórmula 1 | Formule 1 | Formel 1 | Formel 1 | Φόρμουλα 1 | Formula One | Formulo Unu | Fórmula 1 | Vormel 1 | 1 Formula | فرمول یک | Formula 1 | Formule 1 | Foirmle a hAon | Fórmula 1 | פורמולה 1 | Formula 1 | Forma–1 | Formula Satu | Formula 1 | フォーミュラ1 | 포뮬라 원 | Formel 1 | Formulė 1 | Formula 1 | Formula Satu | Formule 1 | Formel 1 | Formel 1 | Formuła 1 | Fórmula 1 | Formula 1 | Формула-1 | Fòrmula 1 | Formula One | Formula 1 | Formula 1 | Формула 1 | பார்முலா 1 | Formula Bir | Формула 1 | Công thức 1 | 一级方程式赛车
"Formel 1"