Fiqh, islamisk rättsvetenskap. Söker framför allt lösningar på de problem för vilka Koranen inte ger klart och entydigt besked, men resonerar också kring vilka omständigheter som kan leda till att i Koranen klart formulerade straff kan ändras.

De rättslärdas (fuqahá) betydelse för hur Shari'a har tillämpats tenderar att underskattas i västvärlden. I mediarapporteringen framhävs sällan att de flesta tjuvar i islamiska länder inte alls får händerna avhuggna. Ännu mer sällan påpekas att det faktiskt inte står någonstans i Koranen att kvinnor som begår äktenskapsbrott ska stenas.

Det som har betydelse för hur strafftillämpningen ser ut beror på flera olika faktorer. Bland fuqahá finns en viktig funktion, den som utövas av Muftin, en slags rättskonsult med uppgift att utfärda auktoritativa sakkunniggyttranden (Fatwa) i konkreta fall. Detta är tänkt att fungera som en vägledning för den qádí (domare) som dömer i det aktuella fallet. Något som dock historiskt sett spelat minst lika stor roll för tolkningen är makthavarnas vilja ('urf, "det som är känt"). Det sistnämnda räknas inte in i Shari'a.

Det som enligt fiqh ska vägas in i hur ett rättsfall bedöms är Koranen, Hadither, och ijmá (consensus). Shiiterna erkänner dock inte ijmá' som giltigt och förkastar alla hadither som inte någon av de shiitiska imamerna godkänt.

Inom sunnitisk fiqh har det uppstått fyra olika skolbildningar, de Hanafitiska, Shafitiska, Malikitiska och Hanbalitiska som fått olika geografisk spridning. Det som skiljer dessa skolor åt är bl a deras uppfattning av huruvida icke-islamiska sedvänjor får tillämpas jämsides med Shari'a och i så fall i vilken omfattning.

De fyra skolbildningarna betraktas av sunniterna som likvärdiga och i praktiken har det visat sig nödvändigt att vid stora lärosäten meddela undervisning i samtliga.

Islam

فقه إسلامي | Fiqh | Fiqh | Fiqh | فقه | Fiqh | Fiqih | Fiqh | Fiqh | Fıkıh