Ornitologi

Ornitologi är det vetenskapliga studiet av fåglar. Ordet används för ett brett spektra av företeelser som alla syftar att på ett eller annat sätt studera fåglar.

Ornitolog, fågelskådare, skådare och kryssare

Man delar ofta in människor som studerar fåglar i de tre grovhuggna kategorier: Ornitologer, fågelskådare och skådare. De som ringermärker och forskar om fåglar brukar kallas ornitologer medan den som studera fåglar som ett fritidsintresse kallas fågelsskådare. De som har ett mer tävlingartat fokus och som vill se så många arter som möjligt kallas ofta skådare eller kryssare. Gränsdragningen mellan dessa kategorier är självklart svårdefinierad och till och med meningslös. Inom de vetenskapliga studiet av fåglar har flera vetenskapliga viktiga studier gjorts av amatörornitologer eller fågelskådare. Och mycket av de data som samlas in, och som senare används av ornitologer, kommer från vanliga skådare och en ornitolog kan ju även vara skådare etc.

Ornitologins historia

Plinyelder.jpg som "en fetlagd man med dåliga luftrör"]] En av ornitologins äldsta förgrundsgestalter är Plinius d.ä. som levde under det första århundradet efter Kristus. Han skrev samlingsverket Naturalhistoria vars tionde band hette Om fåglarna. Plinius d.ä var dock inte en ornitolog i dagens mening utan snarare en samlare av den information som då fanns tillgänglig i andra skrivna eller muntliga källor. Mycket är exemplevis hämtat ifrån Aristoteles naturhistoriska encyklopedi. Resultatet blev att hans "fågelbok" innehåller en mängd fåglar han själv aldrig ens sett och andra fåglar som idag bara är mytiska djur som exempelvis Fågel Fenix.
Trots att denna bok varit utgångspunkt för många av de vetenskapliga namn som fåglar har idag så är det med denna bok precis som med många andra historiska zoologiska skrifter svårt att tyda vilka fåglar som författaren skriver om. Det var först iochmed Linnés systematiska terminologi, kring 1735, som det börjar bli enklare att förstå vilka fåglar som omskrivs eller avbildas i texterna, trots att det även i hans texter ibland är otydligt. Men redan 1676 hade John Ray publicerat sin och Francis Willughbys Ornithologia som många idag anser vara startskottet för det vetenskapliga studiet av fåglar i Europa. Detta verk revolutionerade ornitologisk taxonomi genom att organisera arterna efter deras fysika karraktärer och det var bland annat detta som senare Linné fortsatte att studera och förfina. Barrère Pierre 1690-1755 Ornithologiae.pngar från Pierre Barrères ornitologiska bok från 1745]] Många av dessa första ornitologer var jägare med småkalibriga gevär, snaror och nät. De skrev ner sina iaktagelser och ritade av fåglarna. Många gjorde det för att dra lärdom av hur jakten kunde förenklas, vilka fåglar som var goda att äta och dylikt. Inom ornitologin var jägaren och vetenskapsmannen inte sällan en och samma individ under hela 1700-talet. Samtidigt skrevs avhandlingarna om fåglar på Latin men så mot 1700-talets andra hälft påbörjas en sorts demokratiseringen av naturstudiet. Denna rörelse var en direkt reaktion på den "gröna våg" som Rousseau ytterst var orsak till. En ny sorts enkla populärzoologiska handböcker började ges ut i Europa. Böcker som man lätt skulle få med sig på jaktturen. Dessa böcker blev senare oerhört populära även för de som inte nödvändigtvis gav sig ut i skog och mark för att jaga utan för att precis som Roesseau njuta av naturen.

Denna folkliga rörelse av ornitologin, som senare har kommit att kallas fågelskådning, drevs bland annat på av en ny sorts naturforskare som vände sig bort från de latinska knastertorra fågelkatalogerna där varje dun och fjäder skulle registreras. Ornitologer som J.F Naumann, C.L Brehm och F. Faber räknas som förgrundsgestalter bland denna nya typ av zoologer. Brehm som gav ut den för sin tid så viktiga fälthandboken Beiträge zur Vögelkunde kom också att grunda den ornitologiska tidskriften Ornis.

Under 1800-talet företogs zooloogiska expiditioner till stora delar av världens alla hörn och mycket av världens fågelfauna blev känd och beskriven. Det var också under detta sekel som användadet av ordet ornitologi blev mer utbrett för vetenskapen om fåglarna.

Ornitologins historia i Sverige

Olof Rudbeck d.y. var en pionjär inom ornitologin och han höll de första ornitologiska föreläsningarna i Sverige 1727-1731. Dessa föreläsningar höll han utifrån den bok han själv skrivit om Sveriges fåglar. Boken, som brukar kallas Rudbecks fogelbok påbörjades redan 1693 men publicerades aldrig på sin tid. Linnés inflytande var ju självfallet stort vid etableringen av den zoologiska vetenskapen i Sverige under 1700-talet och flertalet av hans lärjungar blev professorer och liknande runt om på sveriges olika lärosäten. Men fortfarande på 1800-talet fanns det en stor skepsism på universiteten kring naturalhistoria.

Den person som kom att skapa den första fälthandboken över Skandinaviens fåglar på svenska var Sven Nilsson. Han var samtida med Brehm, Naumann och Faber och bokverket Skandinaviens Fauna kom att innehålla två band om fåglar som fick undertiteln Foglarna. Dessa två delar, som kom ut i olika utgåvor fram till och med 1858 tillsammans med ett band med illustrationer av Magnus Körner, kom att fylla samma behov i Sverige som Brehms fälthandbok gjort i Tyskland.

Inte bara Rousseaus tankar om naturen spelade in på ornitologins utveckling under 1800-talet. Även nationalromantiska idéer fick vetenskapsmän och amatörer att ge sig ut i sina länder och regioner för att beskriva och ringa in nationens speciella natur. Iochmed järnvägen så kunde folk ur alla samhällsklasser resa mer i landet. En ny form av turism med frilufsliv och sommarnöjen tog sin början. Konstnärer som Zorn, Liljefors och Carl Larsson och författare som Strindberg blev i Sverige en starkt bidragande faktor till denna nya längtan till naturen, och skärgården kom att bli ett populärt resmål för stadsbor. Många var det som under denna period på en amatörnivå började studera flora, fauna och därmed också fåglar.

Sveriges ornitologiska förening (SOF) bildades först vid slutet av andra världskriget som en sidogren till Naturskyddsföreningen. Club 300 grundades 1984 och var från början ämnad för skådare som sett mer än 300 olika arter i Sverige men är idag en förening för alla som har ett intresse av att se många olika arter.

Miljörörelsen

Redan Sven Nilsson skriver i Skandinaviens Fauna om hur vissa fåglar jagas för hårt. I vissa fall kommer han till och med med förslag och riktlinjer för att upprätta en livaktig näring där fåglar först ska få häcka innan de får jagas och dylikt.
Men det var kanske först iochmed Rachel Carsons klassiska bok Tyst Vår, som kom ut 1962, som medvetandet verkligen började gå upp för en bredare massa att naturen inte klarade av alla de utsläpp som vårt samhälle släpper ifrån sig. 1970- och 80-talets skådare var till stora delar en del av denna miljörörelse och denna toppluvearmé som tidigt i svinottan stiger upp för att räkna ejdersträcket är fortfarande en bild många har av fågelskådare.

Ornitologi idag

Dingdarlingnnr.jpg]] Ornitologin har precis som alla vetenskaper förändrats markant under århundradena. Olika kulturella strömningar har påverkat synen på naturen och med det också hur naturen ska studeras. I början handlade den tekniska utvecklingen om jaktmetoder men iochmed utveckling av både fälthandböcker och kikare så har fågelskådningen förändrats till att bli vad den är idag. Man skulle kunna säga att ornitologer har gått från att vara jägare till att vara samlare. Idag handlar fältornitologin mer om läten, jizz, tubkikare och mobiltelefonkontakt och många är de som vill se så många olika sorters arter som möjligt. Olika listor upprättas som exempelvis årslistor, livslistor,tomtlistor och ädelkryss. När en raritet upptäcks larmas den ut och hundratals skådare kan kasta sig in i sina bilar och köra många mil för att få en glimpt av fågeln. Fågelskådandet har blivit en stor turistindustri världen över precis som så många andra av våra fritidssysselsättningar.

Intresse-organisationer i Sverige

I Sverige är fågelskådning en stor folkrörelse. Oberoende på hur man skulle definiera en fågelskådare så kan man konstatera att fåglar och natur är en stor dragningskraft och en stor hobby för många. De två största intresseorganisationerna för fågelsskådare i Sverige är Sveriges ornitologiska förening (som förkortas SOF) och Club 300.

Ornitologisk forskning

se artikeln ringmärkning

Det är framförallt det senaste femtio åren som forskningen av fåglar har inneburit att många hemligheter och egenheter med fåglars liv och leverne har avslöjats. Ornitologin har spelat ett viktigt roll inom vetenskapsgrenar som systematik, genetik, zoogeografi, zooekologi och beteendevetenskap.

En metod som används inom forskningen på fåglar är ringmärkning, då man individmärker fåglar med en ring som sätts på tarsen på fågeln. Dessa ringar har en unik sifferkombination som man senare kan läsa av då fågeln fångas in på nytt. Vid infångadet registresas allehanda data om fågeln och sammantaget kan denna statistik vara en viktig del för att öka förståelsen och kunskapen om exempelvis fåglars förflyttningar och kunskapsinhämtning om respektive art.

I sverige grundades Ottenby fågelstation 1946 och är därmed Sveriges äldsta fågelsstation och likaså en av Europas äldsta och de har också världens längsta oavbrutna fångstserie med ringmärkta fåglar.

Sedan 1980-talets mitt har DNA mer och mer kommit att förändra mycket av synen på fåglar och deras taxonomi. Just nu pågår ett vetenskapligt tronskifte iochmed att de systematiska system som används sedan 1600-talet mitt och som bygger på fysika likheter håller på att förändras. Se exemplevis Sibley-Ahlquists taxonomi

Populärkultur

Ian Fleming gav sin hjälte namnet efter den amerikanske ornitologen James Bond, som skrev boken "Birds of the West-Indies".

Se också

Zoologi | Ornitologi

Gourt Home::Gourt :: Ornitologi