Etik, (från gr. ethos; sed), sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda?", "vad är det rätta?", "hur bör man bete sig?". I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt. Även i teologin undersöks och diskuteras etiska frågor.
Studiet av etik brukar delas in i tre underområden normativ etik, metaetik och tillämpad etik. Det första området fokuserar på vad som är den riktiga moraliska utgångspunkten. Metaetiken söker utreda vad olika etiska problemområden innefattar. Slutligen behandlar den tillämpade etiken tillvägagångssättet för att lösa praktiska problem.
De olika etiklärorna går att dela upp i tre huvudgrupper konsekventialistiska, deontologiska och dygdetiska. Den förstnämnda gruppen betonar en handlings konsekvenser som det som avgör en handlings riktighet. Den andra talar istället om eviga principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna (ex. "det är alltid fel att döda"). Den sistnämnda lägger istället vikten vid hur agenten (individen som handlar) bör vara.
Exempel på olika konsekventialistiska läror (ser till konsekvenserna för olika grupper) är:
De deontologiska lärorna går att dela upp i två undergrupper, regel- och handlingsdeontologiska. Exempel på sådana läror är:
Moderna etikläror som endast med våld skulle låta sig placeras i ovannämnda kategorier är feministisk etik och miljöetik.
أخلاق | Етика | Etika | Ètica | Etika | Moral | Ethik | Ηθική | Ethics | Etiko | Ética | Eetika | Etika | Etiikka | Éthique | Ética | פילוסופיה של המוסר | Etika | Siðfræði | Etica | 倫理 | Ethica | Etika | Етика | Ethiek | Etikk | Etikk | Etyka | Ética | Этика | Ètica | Etika | Ethics | Etika | Etika | Етика | Étika | Etika | Etik | Етика | 伦理学