Epitet, efter grekiska "bredvid" och "ställd", biord som utan  paus ansluter sig till ett huvudord för att ange en egenskap hos detta, jämför attribut. Berömt är den grekiska hexameterdiktningens stående epitet.

Exempel på stående epitet

• den snabbfotade Akilles
• den sköna Helena
• den mäktige kung Agamemnon
• den mångförslagne Odysseus
• gamle kung Gösta
• den brunskäggyvige Ontrus (Johan Ludvig Runeberg), långt epitet, typiskt för hexameterdiktning

Exempel på attribut, som inte är epitet

• Falstaff, fakir

Detta skall uttalas med  paus, vilket också anvisas av kommatecknet. Det är dock vanligt att av okunnighet kommatecknet försvinner, med uttal därefter, när denna pseudonym för författaren Axel Wallengren citeras.

litterära termer

Epitheton | Epithet | Epiteto | Epíteto | Epíteto | Epiteto | Epitet | Эпитет | Epiteton