Dövhet innebär att en person som inte kan uppfatta ljud. Det vanligaste felet är att personen inte har några flimmerhår i hörsnäckan. Numera man operera in ett sk cochleaimplantat, "CI", som ger en viss hörsel på elektronisk väg. Ju tidigare en döv opererar sig och skaffar ett CI desto bättre kommer hon eller han att kunna prata i framtiden, eftersom barn har lättare att lära sig saker än vuxna. CI är dock väldigt omdiskuterat i dövkretsar.
Teckenspråkiga döva ser sig i första hand som en språklig och kulturell minoritet, snarare än som en handikappgrupp. Integrering i det hörande samhllet ser man ofta negativt på. Tidigare var målet för dövundervisningen först och främst att lära döva att tala och avläsa så att de kunde assimileras med de hörande. På en dövlärarkongress 1880 i Milano i Italien bestämdes att den så kallade talmetoden skulle användas, istället för teckenspråk, i skolorna. Man undertryckte teckenspråket och använde talmetoden. Resultaten var dock dåliga. På 1970-talet accepterades undervisning på teckenspråk åter och 1981 erkände Sverige officiellt teckenspråk som dövas förstaspråk.
Vuxendöv kallas den person som blivit döv i "vuxen" ålder. För att räknas som vuxendöv skall personen ha tillgodogjort sig ett talat språk som sitt förstaspråk. Vuxendöva talar sitt modersmål som vanligt, men i kommunikationen med en vuxendöv preson, kan den som kommunicerar till henne ibland använda Tecken som stöd, TSS.
Antalet döva i världen uppskattas vara 70 miljoner. I Sverige finns det omkring 8 000–10 000 barndomsdöva och 4 000 vuxendöva. 95 % av de döva har hörande föräldrar. Antalet dövblinda i Sverige är omkring 2000.
Sordesa | Gehörlosigkeit | Deafness | Surdeco | Sordera | Kurt | Gortasun | Kuurous | Surdité | Siket | Heyrnarleysi | ろう者 | Doofheid | Døv | Deficiência auditiva | Глухота | Gluhoća | Deaf | 聾